<p>Floating innebär att man ligger i en tank med tempererat saltvatten som gör att man blir tyngdlös och flyter. Floating kan bland annat minska ner stressymptom. Kundens konsumtionsbeteende styrs i hög grad av varumärken. För att stärka ett varumärke måste relationer skapas med hjälp av värdeskapande aktiviteter. Sinnesmarknadsföring är ett sätt att nå ut till kunderna på ett djupare plan och stärka deras relation till varumärket och varumärkets identitet genom att integrera de fem sinnena i marknadsföringen. Servicelandskapet är en viktig del sinnesmarknadsföring.</p><p>Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur sinnen kan integreras i marknadsföringen för att stärka varumärket Aqua Floating och på sätt skapa värde för kunden. Uppsatsen utförs som ett konsultarbete för Aqua Floating i Kalmar och innefattar ett ledarperspektiv som visar på hur ett företag kan använda sig av sensoriella strategier i praktiken.</p><p>Fallstudien bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt med en huvudsakligen induktiv ansats där den insamlade empirin utgjort grunden för det fortsatta arbetet. Vi har genomfört djupintervjuer, fokusgrupp och webbanalys samt egna observationer.</p><p>Eftersom vi genomfört en fallstudie har vi ingen möjlighet att generalisera och våra slutsatserna behandlar därför endast företaget Aqua Floating. Sinnesmarknadsföring kan användas för att nå ut till kunderna på ett djupare plan och för att stärka varumärkets identitet. För att detta ska fungera väl krävs dock att företaget etablerar goda relationer med sina kunder och att kunderna upplever att värde skapats. I kapitel 9 sammanfattas författarnas slutsatser som visar på hur Aqua Floating kan stärka sitt varumärke med hjälp av att implementera sinnesmarknadsföring i sitt servicelandskap.</p>

Storytelling is a marketing tool that works as a media where companies can communicate their history, values and message through stories. In order to meet customer demand for involvement and experiences, companies need to satisfy their emotional needs.  The usage of storytelling as a marketing method has grown and companies use it more and more to externally convey their message. Despite this development, there is a lack in the amount of research on how storytelling is used and how companies should go about applying storytelling in their marketing.  This study aims to develop recommendations for how storytelling can be applied in the physical environment. The aim of the study is to contribute to filling the theoretical gap that currently exists about how storytelling can be used in physical servicescapes. The study focuses on restaurant environments and deals with the physical environment and graphic design elements. Theories of storytelling, service landscape and design have been chosen for the study.  The study is based on the company's perspective and the two research questions read; How can companies work with storytelling within physical environment and graphic design and what factors are crucial in developing a storytelling concept? To create a deeper understanding, a qualitative method has been used where interviews combined with observations have been used as an approach to gather empirical data.  The results show that research is a fundamental step of the process of developing a storytelling concept. Through research, an understanding of the company, customers and competitors is created. Thorough preliminary work is critical for a successful communication of the message that is desired to be expressed to the customer. Other important steps are discussed in detail in the final chapter of the thesis. The study results in a model that includes the fundamental elements of creating an experience through storytelling and shows the different steps in the process of implementing storytelling. / Storytelling är ett marknadsföringsverktyg som fungerar som ett media för företag att förmedla företagshistoria, värdegrund och budskap genom berättelser. För att uppfylla kundens efterfrågan om involvering och upplevelser behöver företagen tillgodose deras känslomässiga behov.   Storytelling har växt som marknadsföringsmetod och företag använder storytelling i allt större utsträckning för att externt förmedla sitt budskap. Trots denna utveckling finns det brist i mängden forskning om hur storytelling används och hur företag ska gå tillväga för att applicera storytelling i sin marknadsföring.    Denna studie riktar sig till att utveckla rekommendationer för hur storytelling kan appliceras inom fysisk miljö. Målet med studien är att bidra till att fylla den teoretiska lucka som just nu existerar om hur storytelling konkret kan användas i fysiska servicelandskap. Studien riktar in sig på restaurangmiljöer och behandlar den fysiska miljön samt grafiska designelement. Till studiens referensram har teorier inom storytelling, servicelandskap och design valts.    Studien utgår från företagets perspektiv och de två forskningsfrågorna lyder ; Hur kan företag arbeta med storytelling inom fysisk miljö och grafisk design och vilka faktorer är avgörande vid utveckling av storytelling-koncept? För att skapa en djupare förståelse har en kvalitativ metod använts där intervjuer kombinerat med observationer har använts som tillvägagångssätt för att samla in empiri.   Resultaten som tagits fram visar på att research är en fundamental grundsten i processen att utveckla ett storytelling-koncept. Genom research skapas en förståelse för företaget, kunderna och konkurrenterna. Ett väl genomarbetat förarbete är kritiskt för en framgångsrik förmedling av det budskap som önskas uttryckas till kunden. Övriga grundstenar presenteras ingående i uppsatsens sista kapitel. Studien resulterar i en modell som består av grundstenarna för hur man skapar en upplevelse genom storytelling.

<p>Vilka sinnen är viktigare att stimulera respektive mindre betydelsefulla för en flygplats i skapandet av ett tilltalande servicelandskap? Syftet med vår uppsats är att klarlägga och diskutera hur Kalmar Airport tar hänsyn de mänskliga sinnena i sitt servicelandskap. Vi vill skapa oss en större förståelse för hur en flygplats kan skapa en positiv utgångspunkt inför en resa genom att påverka kundens fem sinnesintryck; syn, ljud, känsel, smak samt lukt.</p><p>I denna uppsats har vi ägnat oss åt en kvalitativ fallstudieundersökning för att få en djupare förståelse för ämnet sinnesmarknadsföring i praktiken där studien har tillämpats på flygplatsen Kalmar Airports servicelandskap. Uppsatsen bygger på en abduktiv ansats där teorin varit utgångspunkten och där det under studiens gång skett en alternering mellan teori och empiri. Vidare grundar sig vår studie i sex intervjuer varav fyra är från flygplatsens perspektiv samt övriga två från resenärens sida. Slutligen har vi även genomfört observationer i Kalmar Airports servicelandskap med fokus på sinnesintryck och sinnessensationer.</p><p>Vår studie illustrerar hur en flygplats tar hänsyn till människans fem sinnen i syfte till att skapa ett tilltalande servicelandskap som resulterar i att resenärer får en positiv utgångspunkt inför en resa. Studien har visat att Kalmar Airport lägger större vikt vid visuella, taktila och gastronomiska sensationer och utesluter nästintill de övriga två atmosfäriska och auditiva sensationerna. Trots att Kalmar Airport tar hänsyn till dessa sinnen kan vi idag inte se att de utvecklat någon specifik strategi för att använda sig av sinnessensationer och uttryck. Vidare har vi dock upptäckt vikten av att stimulera resenärernas sinnen i en flygplats servicelandskap då det kan resultera i en tilltalande miljö där kunder trivs, slappnar av, avnjuter måltider och shoppar. Dessa faktorer anser vi är goda förutsättningar för en positiv utgångspunkt inför en resa.</p><p><strong> </strong></p>

<p>Abstract Title: How Shops Influence the Customer to Purchase Authors: Lisa Hegestrand, Jonna Olandersson and Anna Sjödahl Advisor: Leif Rytting Course: Marketing C, 61 – 90 ECTS Purpose Our purpose is to analyze and clarify how a number of shops work to influence their customers’ in-store buying behaviour. We would also like to analyze and reflect on how and to what extent these shops use the customer’s senses when trying to influence buying behaviour. Method We have combined a deductive and inductive approach. Our method has been qualitative, and we have performed seven interviews with informants from our chosen shops. The empiric material we have collected has been combined with theory in order for us to gain a deeper understanding of the subject. Conclusion In the finishing chapter of our thesis, we present a number of tendencies that we have noted while performing our study. We have reached the conclusion that there are many ways to influence a customer’s behaviour, and that our informants have the opinion that very much can be done to influence buying behaviour. Among other things, the placement and presentation of the products are of importance, as is the shop design. We have also found that shop staff is a factor which influences the customer; employees work as a part of the shop brand. A part of our purpose has been to analyze and reflect on sensory marketing, and we have reached the conclusion that shops mainly focus on two senses – hearing and seeing.</p> / <p>Sammanfattning Titel: Hur butiker påverkar kunden till köp Författare: Lisa Hegestrand, Jonna Olandersson och Anna Sjödahl Handledare: Leif Rytting Kurs: Företagsekonomi, marknadsföring 61-90 poäng Syfte Vårt syfte är att analysera och klargöra hur olika butikskedjor arbetar med att påverka sina kunders köpbeteende i butiken. Vi vill även analysera och reflektera kring hur och i vilken utsträckning dessa butikskedjor använder sig av kundens sinnen när de försöker påverka köpbeteendet. Metod Vi har använt oss av en kombination av induktiv och deduktiv ansats. Vår metod har varit kvalitativ och vi har gjort sju intervjuer med informanter inom olika butikskedjor. Empirin som vi tillvaratagit har vi sedan kombinerat med våra teoretiska referensramar för att få en djupare förståelse av ämnet. Slutsatser I det av slutande kapitlet av vår uppsats presenterar vi ett antal tendenser som vi uppmärksammat kring vårt ämne. Vi har kommit fram till att det finns ett stort antal olika sätt att påverka en kunds beteende i butiken, samt att våra informanter anser att det finns oerhört mycket som kan göras för att påverka köpbeteendet. Bland annat är varornas placering och presentation av stor vikt, likaså hur butikerna är inredda och framhäver varorna. Vi har också funnit att personalen är en faktor som påverkar kunden, de anställda fungerar som en del av butikskedjans varumärke. En del av vårt syfte var att analysera och reflektera över sinnenas användning inom kundpåverkan och har kommit fram till att butiker i störst utsträckning fokuserar på syn- och hörselsinnet.</p>

<p>Problemformulering: Hur använder sig möbelföretag av känselsinnet i sin marknadsföring?</p><p>Syfte: Vår avsikt var att undersöka om – och i så fall hur - företagen i denna bransch använder sig av det taktila sinnet i varuhus, produkter och kataloger.</p><p>Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats av ett kvalitativ tillvägagångssätt. Vi gjorde djupintervjuer med tre möbelföretagsrepresentanter.</p><p>Referensram: Sinnesmarknadsföring är ett relativt nytt fenomen, men vi tror att det är något som är här för att stanna. Idén med sinnesmarknadsföring är att företag, genom att rikta sig till kundens alla fem sinnen, skapa en sinnesupplevelse för kunden. Känselsinnet är ett av de sinnen som företagen ska använda sig av för att skapa denna helhetsupplevelse. I våra referensramar har vi även tagit fasta på teorier kring servicelandskap, produkt och katalog (direktreklam).</p><p>Slutsats: Resultatet av denna studie visar att företagen tycker att känselsinnet är ett viktigt medel för att nå kunderna. Trots att de intervjuade företagen uttrycker känselsinnets stora betydelse för marknadsföringen har de inte utvecklat någon specifik strategi för att använda sig av detta. Vår slutsats är därför att sinnesmarknadsföring, i synnerhet känselsinnet, måste utvecklas inom marknadsföringsteorin. Endast när ett tydligt ramverk skapats kan sinnesmarknadsföringsteorier implementeras i praktiken.</p> / <p>Presentation of the question: How do furniture stores and companies use the tactile sense in marketing?</p><p>Purpose: Our purpose was to investigate if – and in that case how – the companies within this business use the tactile sense in warehouses, products and catalouges.</p><p>Method: We used an abductive method in a qualitative mode of procedure. This was mainly done by in-depth interviews with three representatives of the chosen companies within the furniture business.</p><p>Frame of reference: Sense-marketing is a rather new phenomenon, but it is something, we believe, that is here to stay. Sense-marketing is all about involving all of the human senses and engaging the customer. Regarding the tactile sense in marketing the idea is that customers should be able to touch and try the product. The tactile sense is one of the human senses that companies should use to create an extensive and total experience. In our frame of references we also used theories regarding servicescape, product and catalogue (direct marketing).</p><p>Conclusion: The result of this report shows that these companies do believe that the tactile sense is of great importance in reaching the customers in a more effective way. Despite this fact none of the three companies had yet developed a specific strategy within their marketing. Our conclusion is therefore that the theories regarding sense-marketing, in particular the tactile sense, needs to progress and evolve. Only when there is a clear and basic framework can the theories be implemented in practise by marketers.</p>

Floating innebär att man ligger i en tank med tempererat saltvatten som gör att man blir tyngdlös och flyter. Floating kan bland annat minska ner stressymptom. Kundens konsumtionsbeteende styrs i hög grad av varumärken. För att stärka ett varumärke måste relationer skapas med hjälp av värdeskapande aktiviteter. Sinnesmarknadsföring är ett sätt att nå ut till kunderna på ett djupare plan och stärka deras relation till varumärket och varumärkets identitet genom att integrera de fem sinnena i marknadsföringen. Servicelandskapet är en viktig del sinnesmarknadsföring. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur sinnen kan integreras i marknadsföringen för att stärka varumärket Aqua Floating och på sätt skapa värde för kunden. Uppsatsen utförs som ett konsultarbete för Aqua Floating i Kalmar och innefattar ett ledarperspektiv som visar på hur ett företag kan använda sig av sensoriella strategier i praktiken. Fallstudien bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt med en huvudsakligen induktiv ansats där den insamlade empirin utgjort grunden för det fortsatta arbetet. Vi har genomfört djupintervjuer, fokusgrupp och webbanalys samt egna observationer. Eftersom vi genomfört en fallstudie har vi ingen möjlighet att generalisera och våra slutsatserna behandlar därför endast företaget Aqua Floating. Sinnesmarknadsföring kan användas för att nå ut till kunderna på ett djupare plan och för att stärka varumärkets identitet. För att detta ska fungera väl krävs dock att företaget etablerar goda relationer med sina kunder och att kunderna upplever att värde skapats. I kapitel 9 sammanfattas författarnas slutsatser som visar på hur Aqua Floating kan stärka sitt varumärke med hjälp av att implementera sinnesmarknadsföring i sitt servicelandskap.

Forskningsfråga Påverkas kunders utvärdering av produkten vid införseln av olfaktoriska stimuli? Syfte Vi har för avsikt att beskriva, analysera och diskutera om införsel av olfaktoriska stimuli påverkar kundernas produktutvärdering i en butik. Metodik Uppsatsen utgår från en kvantitativansats och använder sig av deduktion. Metodi-kvalet beror på att grunden till rapporten är baserad på hypoteser som författarna har valt att pröva, med hjälp av ett fältexperiment. Slutsats Rapporten kommer till slutsatsen att doftstimuli inte påverkar kunders produktutvärdering vid införseln av olfaktoriska stimuli i en möbelbutik.

Abstract Title: How Shops Influence the Customer to Purchase Authors: Lisa Hegestrand, Jonna Olandersson and Anna Sjödahl Advisor: Leif Rytting Course: Marketing C, 61 – 90 ECTS Purpose Our purpose is to analyze and clarify how a number of shops work to influence their customers’ in-store buying behaviour. We would also like to analyze and reflect on how and to what extent these shops use the customer’s senses when trying to influence buying behaviour. Method We have combined a deductive and inductive approach. Our method has been qualitative, and we have performed seven interviews with informants from our chosen shops. The empiric material we have collected has been combined with theory in order for us to gain a deeper understanding of the subject. Conclusion In the finishing chapter of our thesis, we present a number of tendencies that we have noted while performing our study. We have reached the conclusion that there are many ways to influence a customer’s behaviour, and that our informants have the opinion that very much can be done to influence buying behaviour. Among other things, the placement and presentation of the products are of importance, as is the shop design. We have also found that shop staff is a factor which influences the customer; employees work as a part of the shop brand. A part of our purpose has been to analyze and reflect on sensory marketing, and we have reached the conclusion that shops mainly focus on two senses – hearing and seeing. / Sammanfattning Titel: Hur butiker påverkar kunden till köp Författare: Lisa Hegestrand, Jonna Olandersson och Anna Sjödahl Handledare: Leif Rytting Kurs: Företagsekonomi, marknadsföring 61-90 poäng Syfte Vårt syfte är att analysera och klargöra hur olika butikskedjor arbetar med att påverka sina kunders köpbeteende i butiken. Vi vill även analysera och reflektera kring hur och i vilken utsträckning dessa butikskedjor använder sig av kundens sinnen när de försöker påverka köpbeteendet. Metod Vi har använt oss av en kombination av induktiv och deduktiv ansats. Vår metod har varit kvalitativ och vi har gjort sju intervjuer med informanter inom olika butikskedjor. Empirin som vi tillvaratagit har vi sedan kombinerat med våra teoretiska referensramar för att få en djupare förståelse av ämnet. Slutsatser I det av slutande kapitlet av vår uppsats presenterar vi ett antal tendenser som vi uppmärksammat kring vårt ämne. Vi har kommit fram till att det finns ett stort antal olika sätt att påverka en kunds beteende i butiken, samt att våra informanter anser att det finns oerhört mycket som kan göras för att påverka köpbeteendet. Bland annat är varornas placering och presentation av stor vikt, likaså hur butikerna är inredda och framhäver varorna. Vi har också funnit att personalen är en faktor som påverkar kunden, de anställda fungerar som en del av butikskedjans varumärke. En del av vårt syfte var att analysera och reflektera över sinnenas användning inom kundpåverkan och har kommit fram till att butiker i störst utsträckning fokuserar på syn- och hörselsinnet.

Problemformulering: Hur använder sig möbelföretag av känselsinnet i sin marknadsföring? Syfte: Vår avsikt var att undersöka om – och i så fall hur - företagen i denna bransch använder sig av det taktila sinnet i varuhus, produkter och kataloger. Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats av ett kvalitativ tillvägagångssätt. Vi gjorde djupintervjuer med tre möbelföretagsrepresentanter. Referensram: Sinnesmarknadsföring är ett relativt nytt fenomen, men vi tror att det är något som är här för att stanna. Idén med sinnesmarknadsföring är att företag, genom att rikta sig till kundens alla fem sinnen, skapa en sinnesupplevelse för kunden. Känselsinnet är ett av de sinnen som företagen ska använda sig av för att skapa denna helhetsupplevelse. I våra referensramar har vi även tagit fasta på teorier kring servicelandskap, produkt och katalog (direktreklam). Slutsats: Resultatet av denna studie visar att företagen tycker att känselsinnet är ett viktigt medel för att nå kunderna. Trots att de intervjuade företagen uttrycker känselsinnets stora betydelse för marknadsföringen har de inte utvecklat någon specifik strategi för att använda sig av detta. Vår slutsats är därför att sinnesmarknadsföring, i synnerhet känselsinnet, måste utvecklas inom marknadsföringsteorin. Endast när ett tydligt ramverk skapats kan sinnesmarknadsföringsteorier implementeras i praktiken. / Presentation of the question: How do furniture stores and companies use the tactile sense in marketing? Purpose: Our purpose was to investigate if – and in that case how – the companies within this business use the tactile sense in warehouses, products and catalouges. Method: We used an abductive method in a qualitative mode of procedure. This was mainly done by in-depth interviews with three representatives of the chosen companies within the furniture business. Frame of reference: Sense-marketing is a rather new phenomenon, but it is something, we believe, that is here to stay. Sense-marketing is all about involving all of the human senses and engaging the customer. Regarding the tactile sense in marketing the idea is that customers should be able to touch and try the product. The tactile sense is one of the human senses that companies should use to create an extensive and total experience. In our frame of references we also used theories regarding servicescape, product and catalogue (direct marketing). Conclusion: The result of this report shows that these companies do believe that the tactile sense is of great importance in reaching the customers in a more effective way. Despite this fact none of the three companies had yet developed a specific strategy within their marketing. Our conclusion is therefore that the theories regarding sense-marketing, in particular the tactile sense, needs to progress and evolve. Only when there is a clear and basic framework can the theories be implemented in practise by marketers.

Vilka sinnen är viktigare att stimulera respektive mindre betydelsefulla för en flygplats i skapandet av ett tilltalande servicelandskap? Syftet med vår uppsats är att klarlägga och diskutera hur Kalmar Airport tar hänsyn de mänskliga sinnena i sitt servicelandskap. Vi vill skapa oss en större förståelse för hur en flygplats kan skapa en positiv utgångspunkt inför en resa genom att påverka kundens fem sinnesintryck; syn, ljud, känsel, smak samt lukt. I denna uppsats har vi ägnat oss åt en kvalitativ fallstudieundersökning för att få en djupare förståelse för ämnet sinnesmarknadsföring i praktiken där studien har tillämpats på flygplatsen Kalmar Airports servicelandskap. Uppsatsen bygger på en abduktiv ansats där teorin varit utgångspunkten och där det under studiens gång skett en alternering mellan teori och empiri. Vidare grundar sig vår studie i sex intervjuer varav fyra är från flygplatsens perspektiv samt övriga två från resenärens sida. Slutligen har vi även genomfört observationer i Kalmar Airports servicelandskap med fokus på sinnesintryck och sinnessensationer. Vår studie illustrerar hur en flygplats tar hänsyn till människans fem sinnen i syfte till att skapa ett tilltalande servicelandskap som resulterar i att resenärer får en positiv utgångspunkt inför en resa. Studien har visat att Kalmar Airport lägger större vikt vid visuella, taktila och gastronomiska sensationer och utesluter nästintill de övriga två atmosfäriska och auditiva sensationerna. Trots att Kalmar Airport tar hänsyn till dessa sinnen kan vi idag inte se att de utvecklat någon specifik strategi för att använda sig av sinnessensationer och uttryck. Vidare har vi dock upptäckt vikten av att stimulera resenärernas sinnen i en flygplats servicelandskap då det kan resultera i en tilltalande miljö där kunder trivs, slappnar av, avnjuter måltider och shoppar. Dessa faktorer anser vi är goda förutsättningar för en positiv utgångspunkt inför en resa.