This study has been conducted with the purpose to examine the marketing effects of waiting lines on the customer- and brand experience. Our ambition has been to describe how the waiting line can be used to heighten the positive experiences. The study has had a qualitative, as well as an inductive approach towards the subject. The study is mainly based on nine interviews with a total of ten respondents employed at nine different companies relevant to the subject. In the final chapter of this study we present our results and conclusions.

Syftet är att få fram ett resultat av vilka möjliga grenar/faktorer som kan komma att påverka bankbranschens framtid inom de närmaste fem åren. Forskningsfrågan vi ställt oss är: Vilka faktorer kommer att påverka förändringen inom bankbranschen de närmaste fem åren? Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med induktiv ansats, vilket menas att empirin har styrt vårt resonemang genom arbetets gång. Vi har för att samla ihop all nödvändig empiri valt att göra ett antal intervjuer med både, personal från de olika bankerna, från bankföreningen, privatkunder samt företagskunder. Under arbetets gång har vi med hjälp av våra intressenter tagit fram ett antal möjliga grenar/faktorer som kan komma att påverka bankernas framtida arbetssätt, grenarna vi tagit fram är bland annat relationer, Internet samt servicelandskap.

Colour has encountered to be a significant part in marketing, which advantageously can be used in todays competitive market. Therefore, the purpose of this study is to analyze the colours varying associations and present ideas how colours can affect the hotel business. In coherence with the purpose we deveoled the research question, which resulted in following: How can hotels affect their servicescape and identity by the help of colour? The study has a qualitative method that began in an empirical problem that has been tested against theory, which subsequently developed the research question. This implies that our study alternated between induction and deduction. The empirical data was collected using semi-structured interviews where respondents consists of color specialists and general managers in the hotel industry. During the working process we have encountered that colour holds general, cultural and traditional associations. We also discovered that hotel company's servicescape, identity and colour are strongly related to each other. This affects, creates and conveys feelings and can be competitive advantages if the choice of colour conforms with the hotel company's identity. The final discussion presents varying colour associations and ideas how colours can affect the hotel business.

<p>Syftet är att få fram ett resultat av vilka möjliga grenar/faktorer som kan komma att påverka bankbranschens framtid inom de närmaste fem åren. Forskningsfrågan vi ställt oss är: Vilka faktorer kommer att påverka förändringen inom bankbranschen de närmaste fem åren?</p><p>Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med induktiv ansats, vilket menas att empirin har styrt vårt resonemang genom arbetets gång. Vi har för att samla ihop all nödvändig empiri valt att göra ett antal intervjuer med både, personal från de olika bankerna, från bankföreningen, privatkunder samt företagskunder.</p><p>Under arbetets gång har vi med hjälp av våra intressenter tagit fram ett antal möjliga grenar/faktorer som kan komma att påverka bankernas framtida arbetssätt, grenarna vi tagit fram är bland annat relationer, Internet samt servicelandskap.</p>

No description available.

The purpose of this thesis is to research the potential role Augmented Reality can have as an experiential kommunikations tool from business to customer

Digitaliseringen blir en större roll av vår vardag för varje år som går och syns mer och mer i verksamheters servicelandskap. Servicelandskap i sig är något som påverkar kundens upplevelse och välmående i samband med en köpprocess. I och med teknologins snabba framväxt har det nästintill tvingat företag att överväga möjligheterna med digitalisering i servicelandskapet för att ta reda på om det ger dem mer konkurrenskraft eller inte. Cafébranschen växer också i en snabb takt och konsumtionen i caféer har ökat kraftigt de senaste åren.  Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur lokala caféer i Umeå kommun använder sig av digitalisering för att utveckla deras servicelandskap. Det leder oss fram till studiens frågeställning:  Hur utvecklar caféer servicelandskapet utifrån ett digitaliseringsperspektiv? I studien har ett teoretiskt gap identifierats angående brist på forskning kring hur lokala caféverksamheter i Sverige faktiskt utvecklar servicelandskapet med hjälp av digitaliseringen. I och med att tidigare forskning kring det valda ämnet framför allt har gjorts utifrån konsumentens perspektiv och då fokuserat på stora cafékedjor genomförs den här studien utifrån företagens perspektiv.  För att kunna besvara det formulerade syftet och frågeställningen har en kvalitativ studie genomförts. Studien är baserad på både vetenskapliga artiklar samt på genomförandet av åtta intervjuer med ägare av och ansvariga för lokala caféer i Umeå kommun. De intervjuer som har genomförts var semi-strukturerade, detta för att få svar i linje med studiens syfte, samtidigt som det möjliggör för respondenten att vara med och forma intervjun och delge ytterligare information.   Det som studien visar är framförallt att samtliga medverkande caféer i studien på något vis har arbetat med att digitalisera sitt servicelandskap, dock i olika utsträckning. Det går att se att det finns en önskan och efterfrågan av att lansera en app, hemsida och bättre betalningsmöjligheter, samt lansera Click &amp; Collect för majoriteten av de medverkande caféerna. Detta för att fortsätta utveckla servicelandskapet. Vad som även visat sig ha varit en av grundpelarna av uppbyggnaden av servicelandskapet och som de flesta caféer utgått ifrån, är vilken känsla som de önskar förmedla till sina kunder. Utifrån den känslan samt vad för typ av lokal som caféet är lokaliserat i, har identifierats som en stor del i huruvida den caféansvariga varit för eller emot ett mer digitaliserat servicelandskap. Till sist har resurser visat sig vara en stor del i caféers inställning till digitaliseringen och dess potential i servicelandskapet.

The purpose of this study has been to examine online travel magazines as an information source and as a virtual service scape. The traditional travel magazines are facing a change due to the technological development and the web has become an important platform for both customers and companies. The virtual service scape opens new opportunities for interaction and we found a great interest in examining which possibilities and limitations travel magazines are facing. This study is based on a qualitative approach because we wanted to gain a deeper understanding and a complete picture of our chosen subject. We have completed six interviews; three of them were consultants, one publishing director, one editor and a research student. The good variety of respondents contributes to a broader perspective and useful knowledge.In chapter five we present our conclusions on the basis of our empirical analysis. We have found in our paper that travel magazines are much more available than traditional magazines because of the possibilities the web provides. Some of the main conclusions are that online travel magazine as virtual service scapes enables interaction and involvement between customers, and the company, which creates new opportunities but also constraints. Since this is a qualitative study it is difficult to create a comprehensive picture of the final conclusions, thus we refer to Chapter 4 Empirical and theoretical Analysis and Chapter 5 Conclusion, to get a deeper understanding of our study.

Denna studie är upprättat utefter en kvalitativ branschsektorstudie för att erhålla en djupare förståelse för flygplatsens servicelandskap och kartlägga sinnesmarknadsföringens möjligheter inom sektorn. Syftet är att klarlägga och diskutera värdehöjande faktorer som kan vara betydelsefulla för intressenter på en flygplats. Vidare ämnar studien klargöra vad resenärer uppfattar som specifikt viktigt på en flygplats för att slutligen tydliggöra betydelsen av olika sinnesintryck. I vår studie framkom servicelandskapet, sinnesmarknadsföring och värdeskapande som tre komponenter vars samspel har en inverkan på resenärens helhetsupplevelse i en flygplatsmiljö. Fem tendenser lyfts fram; basfaktorer, sinnesbevis, den regionala prägeln, hinder samt självstyrande passagerarflöden som väsentliga faktorer att beakta på en flygplats. Vi finner klara bevis för att flygplatsen med relativt små medel kan göra stora intryck med avseende att skapa en utökad sinnesupplevelse för resenären och en mer tilltalande servicemiljö. / This study is established on a qualitative industry sector research in order to obtain a deeper understanding of the airport's servicescape, and identify sensory marketing opportunities in the sector. The purpose of this study is to identify and discuss the value-enhancing factors that may be of importance for stakeholders in an airport. Further the study intends to clarify what travellers perceive as particularly important in the airport to finally clear the importance of sensory stimulations. In our study it was revealed that servicescape, sensory marketing and value co-creation as three components whose interaction has an impact on the traveler's overall experience in an airport environment. Five trends are highlighted; basic factors, sensory evidence, the regional character, barriers and self-governing passenger flows as key factors to consider in an airport. We find clear evidence that the airport with limited resources can make big impression with regard to creating an enhanced sensory experience for the traveler and a more attractive service environment.

Syfte Vårt syfte är att ge en djupare förståelse för det matsvinn som uppstår i livsmedelsbutiker genom att analysera och utreda servicelandskapets, personalens och kundens påverkan på matsvinn. Med koppling till detta syfte har vi valt följande forskningsfråga: På vilka sätt kan livsmedelsbutiker arbeta för att minimera sitt matsvinn med hänsyn till butikernas lönsamhet och kundnöjdhet? Metod Denna uppsats är en kvalitativ studie som haft sin början i ett empiriskt problem som vi ville skapa en djupare förståelse kring, vilket innebär att vår uppsats haft sin början i induktionen. Under processens gång har vi arbetat parallellt med empiri och teori, därför har studien haft ett växelspel mellan induktion och deduktion. Insamlingen av material har skett genom primära och sekundära källor där det empiriska materialet skett genom semistrukturerade intervjuer. Slutsatser I vår arbetsprocess har vi kunnat urskilja att servicelandskapet, personalen och kunden är de faktorer som påverkar matsvinnet inom dagligvaruhandeln. Vi har lyft fram att exponeringar, inköp, service och kunskap är återkommande tendenser som är avgörande för matsvinnet som uppstår. Under arbetsprocessens gång har vi identifierat att butikernas främsta fokus är lönsamhet. Baserat på våra föreslagna arbetssätts möjliga påverkan på matsvinn, försäljning och kundnöjdhet, ser vi att livsmedelsbutikers lönsamhet har potential att öka eller förbli opåverkad, samtidigt som deras matsvinn har potential att minska.