Sexualitetens och den sexuella hälsans betydelse för människans välbefinnande är väl dokumenterad. Emellertid visar forskning att kvinnor med cancerdiagnos inte får den hjälp de önskar av sjukvården gällande sexuell hälsa. Detta faktum accentuerar behovet av att förstå vilka mekanismer som ligger bakom. Studiens syfte var att identifiera hinder och förutsättningar för samtal om sexuell hälsa mellan sjuksköterskor och kvinnor med cancerdiagnos. Studien utformades som en litteraturöversikt med kvalitativa studier. I resultatet identifierades ett antal hinder och förutsättningar för samtal om sexuell hälsa, vilka delades in i fem kategorier: vårdorganisationens betydelse för samtal om sexuell hälsa, vårdpersonalens utbildning i relation till samtal om sexuell hälsa, vårdpersonalens förmåga att undervisa och informera, rädslor och känslor inför samtal om sexuell hälsa, och attityder till och ignorans inför samtal om sexuell hälsa. Studien har visat att rädslor inför att tala om sexuell hälsa, sjuksköterskors brist på utbildning och tid är det som utgör hinder för samtal om sexuell hälsa. Förutsättningarna för samtal identifierades som utbildning och erfarenhet hos vårdpersonalen samt att ämnet adresserades av kvinnorna med cancerdiagnos. / The importance of sexuality and sexual health for human well-being is well documented. However, research shows that women diagnosed with cancer experience the care they retrieve related to these issues to be insufficient. This fact highlights the need of insight into underlying causes and mechanisms. The purpose of this study was to identify barriers and preconditions to communication of sexual health issues between nurses and women diagnosed with cancer. A review of qualitative, interview-based research was conducted. A series of barriers and preconditions to communication on the sexual health topic was identified and categorized into 5 groups: Organization of health-care, Educational level of staff, Care giver´s ability to teach, Fears and feelings, and Attitudes and ignorance. This review concludes fear of addressing conversation, nurse´s lack of education and time for patients to be the most obstructive elements. Education and experience of staff, and that women diagnosed with cancer addressed the subject was identified as preconditions.

Bakgrund: Diabetes mellitus är en av vår tids stora folksjukdomar och antal drabbade ökar för vart år. Sjukdomen kan innebära funktionsnedsättningar som kan få en negativ inverkan på patientens sexuella hälsa. Sexualitet och sexuell hälsa är viktigt för människans livskvalité. Detta är de flesta sjuksköterskor medvetna om, dock är det få som tar sig tid att ta upp ämnet med patienter med diabetes. Syfte: Att belysa vilka faktorer som påverkar den sexuella hälsan hos personer med diabetes, samt vilket stöd sjuksköterskan kan ge patienten. Metod: Studien som gjorts är en litteraturöversikt över de sexuella problemen relaterade till både män och kvinnor med diabetes. Resultat: Resultatet visade att diabetes i stor grad påverkade den sexuella hälsan negativt hos både män och kvinnor med diabetes. De fysiska faktorerna som påverkas är smärta vid samlag, förmågan att få orgasm, minskad känsel, trötthet, för kvinnor nedsatt lubrikation och för män problem med erektionen. De psykiska faktorerna som påverkas är; nedsatt lust, tillfredsställelse, sexuell upphetsning och minskad njutning. Slutsats: Kvinnor och mäns sexualitet drabbas generellt i lika stor grad av sjukdomen, men problemen tar sig olika uttryck. Kvinnor drabbas i mycket större utsträckning av sexuella dysfunktioner av mer psykisk karaktär, medan män oftare lider av problem som är relaterade till fysiska faktorer. Klinisk betydelse: Resultatet visar att det finns tydliga brister i sjuksköterskans kunskap kring hur diabetes mellitus påverkar sexualiteten. Vidare att mer utbildning behövs generellt om sexualitetens betydelse för patientens välmående i sjuksköterskans grundutbildning. / Background: Diabetes mellitus is one of the most common diseases of our times and the number of persons suffering from it increases each year. The condition can mean disabilities that can affect the sexual health of patients negatively. Sexuality and sexual health are important for humans’ quality of life. This is something most nurses are aware of, however it’s only a few who takes the time to raise the subject with patients with diabetes. Aim: To explore factors that affect the sexual health of patients with diabetes and the support the nurse can give to the patient. Method: The study is a literature review of the sexual problems related to both men and women’s diabetes. Result: Diabetes had negative effects on the sexual health of men and women with diabetes. Example on physical factors that gets affected is pain during intercourse, ability to have an orgasm, reduced sensation, for women reduced lubrication and for men erectile problems. The psychological factors that get affected are; reduced desire, satisfaction, sexual arousal and enjoyment. Conclusion: Women and men’s sexuality suffer generally in the same degree from the disease, but the problems appear differently. Women suffer more from sexual dysfunctions of psychological characteristics, while men more often suffer from problems related to physical factors. Clinical significance: The result shows that there is a clear insufficiency among the nurses knowledge about how diabetes affects the sexuality. Further on that more education is needed about sexuality’s effect on the patients’ well-being.

Background: Ovarian cancer affects many women worldwide. Tumors that grow in the genitalia and pelvis have because of its placement a large threat to the sexual ability. Treatment for ovarian cancer may lead to the sexual possibilities inhibited. Sexual health is a state of physical, mental, emotional and social well-being related to sexuality. Sexual health can be experienced in spite of disease, dysfunction or infirmity. Aim: The aim is to describe the factors that influence women's sexuality after treatment for ovarian cancer Method: A literature review, in which seven quantitative and three qualitative articles were analysed. Result: From the analysis revealed two main themes; Physical changes and Mental changes. Physical changes were divides into two subthemes; Changes in sexual function and Menopause and reproductive ability. Mental changes were divided into three subthemes; Decreased desire and the relationship with the partner, The relationship with one's own body and The lack of information from health care professionals. Conclusion: Women with ovarian cancer experience a lack of information from health care professionals about what can be expected to happen with the sexual function after treatment. It is important that the nurse recognizes this need and understands that sexual health can be experienced despite illness. / Bakgrund: Äggstockscancer drabbar många kvinnor världen över. Tumörer som växer i genitalier och bäcken utgör på grund av sin placering ett stort hot mot den sexuella förmågan. Behandling för äggstockscancer kan leda till att de sexuella möjligheterna hämmas. Sexuell hälsa är ett tillstånd av fysiskt, mentalt, känslomässigt och socialt välbefinnande relaterat till sexualitet. Sexuell hälsa kan upplevas trots sjukdom, dysfunktion eller funktionshinder. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad som påverkar kvinnors sexualitet efter behandling för äggstockscancer. Metod: En litteraturöversikt där sju kvantitativa och tre kvalitativa artiklar analyserades. Resultat: Av analysen framkom två huvudteman; Fysiska förändringar samt Psykiska förändringar. Fysiska förändringar med subtemana; Förändrad sexuell funktion samt Menopaus och reproduktiv förmåga. Psykiska förändringar med subtemana; Minskad lust och relationen till partner, Relationen till den egna kroppen samt Bristen av information från sjukvårdspersonal. Slutsats: Kvinnor med äggstockscancer upplever brist på information från sjukvårdpersonal om vad som kan förväntas hända med den sexuella funktionen efter behandling. Det är viktigt att sjuksköterskor uppmärksammar detta omvårdnadsbehov och förstår att sexuell hälsa kan upplevas trots sjukdom.

Children and youth are one of the most important main target groups in terms of public health work because of the habits that are established at an early age often affect the rest of their lives. Habits regarding sexual health may, with lack of knowledge, provide both physical and mental health consequences for the individual, but also for future public health in general. In Sweden, the number of chlamydia cases since 1995 has been tripled among young people, with a behavior change regarding sexuality as a possible cause. The purpose of this study is to describe how young people perceive information about sexual health and where they choose to seek information, to clarify the need of information for young people. A quantitative web-based survey was conducted on high school students (n = 98) and as a complement, a qualitative study in the form of interviews (n = 5) as well. The results showed that young people are looking for safe and informative sources for information regarding sexual health. The source that reaches most of all young people, i.e. school, was not experienced as sufficient by the young people that it should, for them to not be exposed to risks that could affect their sexual health. The conclusion reveals that youths need to be offered guidance in their search for information, which good knowledge of the subject and in various educational methods, could contribute with, and at the same time offer the youth safe and secure sources based on the needs of the individual's. / Barn och unga tillhör de viktigaste målgrupperna när det gäller folkhälsoarbete eftersom de vanor som grundläggs i tidig ålder ofta påverkar individen resten av livet. Vanor när det gäller den sexuella hälsan, kan i brist på kunskap ge såväl fysiska som psykiska hälsokonsekvenser livet ut för individen, men även påverka folkhälsan generellt framöver. I Sverige har t.ex. antalet klamydiafall sedan 1995 tredubblats bland unga, med beteendeförändringar kring sexualitet som en trolig orsak. Syftet med denna studie är dels att beskriva hur ungdomar upplever information om sexuell hälsa, dels var de väljer att söka informationen, men också att tydliggöra ungdomars behov av informationsmöjligheter. En kvantitativ webbaserad enkätstudie genomfördes bland gymnasieungdomar (n=98) och som ett komplement till den genomfördes även en kvalitativ studie i form av individuella intervjuer (n=5). Resultatet visade att ungdomar söker trygga och informativa källor när det gäller information om sexuell hälsa. Den källan som når merparten av alla ungdomar, d.v.s. skolan, upplevs inte som tillräcklig av ungdomarna för att de inte ska utsättas för risker som påverkar deras sexuella hälsa. Slutsatsen blir att ungdomar behöver bli erbjudna vägledning i sitt sökande efter information, vilket god kunskap i ämnet och i olika pedagogiska metoder skulle kunna bidra med, och samtidigt erbjuda dem trygga och säkra källor utifrån individens behov

När tonåringar utvecklar sin syn på sexualitet och samlevnad behöver de vuxenvärldens stöd och vägledning. Denna period av en människas liv präglas av upptäckande och utforskande vilket gör det betydelsefullt att ungdomar tillskansar sig kunskaper och utvecklar förståelse som bidrar till att de fattar hälsosamma beslut. Skolan fyller en viktig funktion i arbetet med att försöka ge alla ungdomar samma möjligheter till en god sexuell hälsa och är således en självklar arena för hälsofrämjande arbete. Syftet med denna studie är att ta del av pedagogers upplevelser av att undervisa inom sex- och samlevnad. Datainsamlingen genomfördes i form av sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom olika undervisningsämnen på olika högstadieskolor i två kommuner. Resultatet tyder på att det finns en gemensam uppfattning om att sex - och samlevnadsundervisningen i skolan är viktig och dessutom antas ha positiva effekter för elevers sexuella hälsa. Det framgår dock att det förekommer skillnader i pedagogernas upplevelser av att kunna arbeta med sex – och samlevnad på ett strukturerat, medvetet och kreativt sätt. Hemmet och skolan beskrivs som två viktiga arenor. Föräldrar verkar ha en tilltro till pedagogers kompetens och pedagogerna själva tar sitt uppdrag som upplysare och vägvisare på stort allvar. / When teens develop their views on sexuality and relationships they need adult support and guidance. This period of a person's life is marked by discovery and exploration. Therefore it is important for young people to gain knowledge and develop understanding that contributes to making healthy decisions. The school plays an important role in efforts to try to give all young people the same opportunities for good sexual health education and is an obvious environment for health promotion. The purpose of this study is to take part of educators experiences of teaching in sex education. Data collection was conducted in the form of six semi-structured interviews with teachers in various subjects and at different secondary schools. The results suggest that there is a common perception that sex - and coexistence education in schools is important and assumed to have positive effects on students sexual health. However, it appears that there are differences in teachers' perceptions of being able to work with sex education in a structured , conscious and creative way. The home and the school are described as two important arenas . Parents seem to have a belief in teachers' skills and the teachers themselves take their mission as educators and guides very seriously.

Bakgrund: Behandling mot bröstcancer medför olika biverkningar för kvinnor, bland annat torra slemhinnor, klåda och smärta vid samlag, samt deformation av ett eller båda brösten. Sammantaget kan dessa biverkningar inverka på kvinnors upplevelse av sin sexualitet. Mer kunskap krävs kring kvinnors upplevelser av sin sexualitet, för att utifrån det kunna ge god vård och stärka kvinnors sexuella hälsa. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av sin sexualitet under och efter avslutad bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturöversikt som är baserad på tre kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Kvinnorna upplevde förändring av sin kroppsbild samt sin sexualitet under och efter bröstcancerbehandling. Ångest och depression var vanligt relaterat till viktuppgång. Det fanns dock kvinnor som upplevde förändring i en positiv riktning. Oro fanns över att inte vara tillräcklig i sin sexuella relation med sin partner. Brist på information gällande behandlingar och dess biverkningar, upplevdes av kvinnorna. Diskussion: Kvinnor upplever både fysiska och psykiska besvär vid bröstcancer. Kvinnor behöver mer information innan, under och efter behandling för bröstcancer. Det är viktigt att sjuksköterskor fångar upp varje kvinna för att kunna ge en individanpassad omvårdnad. Konklusion: Kommunikation mellan sjuksköterskor, kvinnor och deras partner kan stärka kvinnor i sin sexuella hälsa. / Background: Treatment against breast cancer can cause women various side effects, including dry mucous membranes, itching, as well as deformation of one or both breasts. All in all these side effects can affect women´s experience of their sexuality and create a suffering for them. More knowledge is needed about women´s experience of their sexuality, so the nurses can provide good care and strengthen the sexual health of women. Aim: The aim of this study is to describe women´s experience of their sexuality during and after treatment of breast cancer. Method: A literature review based on three quantitative and six qualitative studies. Result: Change in body image and sexuality during or after breast cancer treatment, were a common experience among women. Anxiety and depression was common related to weight gain. However, there were women who experienced change in a positive direction after breast cancer. Concern about being insufficient in their sexual relationships with their partner was found. Women experienced lack of information about treatments and their side effects. Discussion: Both physical and mental disorders were experienced by women with breast cancer. Women needed more information before, during, and after treatment for breast cancer. In order to provide personalized care, nurse´s need to see the whole woman and meet her individual needs of caring. Conclusion: Communication both between nurses, women and their partners could strengthen women in their sexual health.

I Europa är det ungefär 800 personer i åldersspannet 15-29 år som drabbas av cancer årligen. En cancerdiagnos hos ungdomar och unga vuxna under den perioden i livet kan vara särskilt utmanande för sjuksköterskor eftersom sjukdomen sammanfaller med den sexuella utvecklingen. Det är därmed viktigt att sjuksköterskan besitter kunskap om hur sexualiteten kan påverkas för att kunna tillgodose enskilda behov. Syftet med litteraturstudien var att beskriva ungas upplevelse av sexuell hälsa vid cancer. En litteraturstudie genomfördes baserat på nio stycken kvalitativa artiklar. Analysen av artiklarna resulterade i fyra huvudkategorier; att den sexuella utvecklingen påverkas, att vilja samtal och få information om sexualitet, att känna oro inför relationer och reproduktiv förmåga samt att sexlivet inte hindras. Till den första huvudkategorin tillhörde fyra underkategorier: att ha begränsade sexuella erfarenheter, att symptom och behandling påverkar sexlivet negativt, att sexualiteten inte är den främsta oron samt att sjukdomen påverkar könsidentiteten. För att hjälpa ungdomar och unga vuxna med att sexuellt utvecklas är det centralt att sjuksköterskan innehar ett gott förhållningsätt och använder sig av samtalsmodellen EX-PLISSIT. I och med att den sexuella utvecklingen får fortgå kan de unga personerna uppleva sexuell hälsa trots sjukdom. Den betydelse arbetet har för ämnet omvårdnad är att det bidrar med en fördjupad förståelse om hur en cancersjukdom kan påverka upplevelsen av den sexuella hälsan.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Dess behandlingar inverkar på kvinnors kroppsbild och sexualitet vilket påverkar välbefinnandet och samlivet med andra människor. För att som sjuksköterska kunna hjälpa och stödja dessa kvinnor är det viktigt att undersöka hur kvinnor upplever dessa omställningar. Syfte: Att belysa bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av sin kroppsbild och sexualitet efter en mastektomi och de bieffekter som medföljer. Metod: Litteraturbaserad studie med utgång i kvalitativa studier grundad på 17 vetenskapliga artiklar som analyserats. Resultat: I resultatet framkom tre teman, Upplevelser av förändrad kroppsbild, Upplevelser av förändrad sexualitet och Upplevelser av sjuksköterskors kommunikativa och stödjande förmåga avseende sexuella behov, med sju tillhörande subteman. Slutsats: En god relation till sin kroppsbild och sin sexualitet är en förutsättning för att uppleva välbefinnande och livskvalité. Sjuksköterskor bör ha detta i åtanke och arbeta mer informativt och stödja bröstcancerdrabbade kvinnor i deras kamp med att bibehålla sin identitet och främja deras hälsa. / Background: Breast cancer is the most common cancer in women. Its treatments affect women's body image and sexuality, which affects the well-being and intimacy with other people. For a nurse to help and support these women, it is important to examine how women experience these changes. Purpose: To highlight breast cancer affected women's experiences of their body image and sexuality after a mastectomy and the side effects that follows. Method: Literature-based study with output in qualitative studies based on 17 scientific articles which were analyzed. Results: The results revealed three themes: Experiences of altered body image, Experiences of altered sexuality and Experiences of nurses' communicative and supportive ability regarding sexual needs, with seven additional subthemes. Conclusion: A good relationship with one’s body image and one’s sexuality is an essential factor for experiencing well-being and quality of life. Nurses should keep this in mind and work more informative and support breast cancer affected women in their struggle to maintain their identity and promote their health.

Bakgrund: Sexualitet är ett grundläggande behov som följer människan genom livet och omfattar bland annat kön, könsidentiteter samt reproduktion och intimitet. Sexuell hälsa kan beskrivas som något mer än enbart frånvaro av sjukdom eller dysfunktion. Det kan även upplevas som ett tillstånd av emotionellt, psykiskt och socialt välmående. Trots att sjuksköterskor ansvarar för att bidra med råd och stöd till patienter kring sexualitet och sexuell hälsa, är just kommunikationen kring ämnet något som ofta undviks. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors kommunikation med patienter om sexuell hälsa. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på fjorton kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Ur analysen framkom tre huvudkategorier: Vårdgivarorganisation, attityder samt kunskap, och erfarenheter. Slutsats: Sjuksköterskors kommunikation med patienter om sexuell hälsa påverkas av flera olika faktorer. Det är av vikt att sjuksköterskor arbetar ur ett holistiskt människoperspektiv där de ser patienter som en helhet. Sexualiteten är en del av människan, och därför bör sjuksköterskor i större utsträckning initiera till dessa samtal för att på bästa sätt förebygga sexuell ohälsa. / Background: Sexuality is a fundamental need that follows man through life, including gender, gender identity, reproduction and intimacy. Sexual health can be described as something more than the absence of illness or dysfunction. It can also be perceived as a state of emotional, mental and social well-being. Although nurses are responsible for providing counseling and support for patients about sexuality and sexual health, communication on the subject is something that is often avoided. Aim: The purpose was to describe factors affecting nurses' communication with patients on sexual health. Method: A general literature review based on fourteen qualitative and quantitative articles. Results: Three main categories were identified in the analysis:  Caregivers, attitudes and knowledge, and experiences. Conclusions: Nursing's communication with patients on sexual health is influenced by several factors. It is important that nurses work out a holistic human perspective where they see patients as a whole. Sexuality is a part of man, and therefore, nurses should, to a greater extent, initiate these conversations to best prevent sexual ill health.

Introduktion:  Diabetes mellitus är en av de folksjukdomar som många människor drabbas av. Det finns ett samband mellan diabetes mellitus och sexuell hälsa. Flera forskningsstudier visar att distriktssköterskor upplever svårigheter att samtala om sexuell hälsa med patienter. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att samtala om sexuell hälsa med patienter med sjukdomen diabetes mellitus. Metod: Kvalitativ metod med en induktiv ansats valdes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor och data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens huvudfynd resulterade i fem kategorier: män informeras om komplikationer, kvinnors sexuella hälsa försummas, frågan uppskattas, ett känsligt ämne och erfarenheter saknas. I resultatet framkom att majoriteten av deltagarna ansåg att sexuell hälsa var ett viktigt ämne att samtala med patienterna om, ändock lyfts sällan ämnet under samtalet. Det var främst patienten själv som tog upp ämnet.  Konklusion: Studien visade att sexuell hälsa är ett ämne som oftast inte samtalas om med patienter inom primärvården. Det beror mycket på den enskilda distriktssköterskans kunskap och rutiner huruvida patienter med diabetes mellitus bjuds in till samtal om sexuell hälsa. / Introduction: Diabetes mellitus is one of the people's diseases that many people suffer from. There is a connection between diabetes mellitus and sexual health. Several research studies show that district nurses experience difficulties in talking about sexual health with patients. Purpose: The aim was to describe district nurses' experiences of talking about sexual health with patients with diabetes mellitus disease. Method: Qualitative method with an inductive approach was chosen. Semi-structured interviews were conducted with ten district nurses and data were analyzed using qualitative content analysis. Results: The main findings of the study resulted in five categories: men are informed about complications, women's sexual health neglected, the subject is estimated, a sensitive subject and experience is lacking. The result showed that the majority of participants felt that sexual health was an important subject to talk about with the patients, but rarely raised the subject during the conversation. It was primarily the patient himself who raised the subject. Conclusion: The study showed that sexual health is a topic that is usually not discussed with primary care patients. It depends a lot on the individual district nurse's knowledge and routines whether patients with diabetes mellitus are invited to interviews about sexual health.