Syfte Mitt övergripande syfte med uppsatsen är att jämföra hur simkunnigheten ser ut i årskurs 6 utifrån hur lärarna arbetar med simundervisning i två olika skolor. Frågeställningar – Hur organiserar och arbetar idrottslärarna med simning i skolan? – Hur ser simkunnigheten ut bland elever i årskurs 6? Metod En kvalitativ och en kvantitativ metod i form av enkäter och intervjuer har använts för att få frågeställningarna besvarade. De som deltog i enkätundersökningen var elever i årskurs 6 från en skola i Stockholmsstad och en annan skola på Lidingöstad. Eleverna fick besvara frågor om hur deras simkunnighet ser ut idag och vart de lärt sig simma. De som intervjuades var tre lärare i idrott och hälsa, en från skolan på Lidingö stad och två från skolan i Stockholms stad. Frågor som besvarades handlade om hur de bearbetar och organiserade simning i sin skola. Resultat Intervjuresultatet från lärarna visar att båda skolorna har samma upplägg. Eleverna får lära sig simma i lågstadiet och sedan, när de blir äldre och ska få betyg, har skolorna simtest, vilket innebär att eleverna får simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Klarar eleverna testet får de godkänt i simmomentet. Simtestet visar att 78 % och 73 % av eleverna i skolorna får godkänt i simtestet. 7% och 12 % av eleverna klarar inte simtestet och får då betyget F i idrott och hälsa. 15 % av eleverna i vardera skola är frånvarande under simtestet. Vidare anser lärarna att det i första hand är föräldrarnas ansvar att lära barnen simma men i och med att det finns som ett kunskapskrav i läroplanen så är det nu också lärarnas ansvar. Slutsats Resultatet visar att båda skolorna arbetar likartat och har samma problem, vilket är att få tillgång till simhallen. Detta kan kopplas till ramfaktorsteorin som säger att om det finns ett krav i läroplanen ska det finnas möjlighet till att uppfylla kraven, som i detta fall tillgång till simhallar. Utifrån transformeringsarenan i läroplansteorin kan läroplanen tolkas olika av lärarna. Även här diskuteras hur man ska tolka simningskravet. Kan man simma 150 meter hundsim och 50 meter flytandes på rygg med bensprattel? / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012</p>

This study aims to examine the way of teaching swim lessons. In addition, the study also examines the actual swimming proficiency of pupils in the 9th grade in different areas in Sweden. These are the question specifics which this study wishes to examine. How do teachers define the ability to swim? How do swim lessons differ, regarding to which area they are conducted in?  How many of the 9th grade pupils in each examined community passes the bar for swimming proficiency? What does PE teachers do if one or several of the 9th grade pupils fails to show an adequate swimming proficiency? How do results in swimming proficiency differ regarding to different schools in different parts of the country? Method This study consists of two major surveys, one based on material gathered from qualitative interviews and the other on material gathered from observations. Four PE teachers and one swimming instructor were interviewed, as well as six different 9th grade classes, with a total of 145 pupils. In the observation the pupils participated in a swim test, where they should swim 200 meters from which 50 meters must be on their back and were categorized in three categories. These were: passed, completed with rest and failed. Schools in the following three communities have been studied; Karlskrona, Stockholm and Skellefteå. Our theoretical perspective has been the theory of the Swedish curriculum and the frame factor theory.  Results The conclusive result shows that preconditions vary between different communities. Swim lessons are conducted in numerous ways and each examined PE teachers has shown diverse ways to describe swimming proficiency. Relevant resources such as time and economy also vary in how swimming lessons are conducted. Swimming proficiency amongst the examined pupils tends to be relatively high, even though several of the pupils rested while conducting the examination. The result also states that PE teachers tends to let the pupils whom are resting during the examination pass the bar of swimming proficiency, using the motivation that these pupils actually can reach to pass the bar if they only put some effort into it. Conclusion Throughout the various definitions, the numerous preconditions and methods to examine swimming proficiency, we believe that the general comparison of the Swedish school system is to be endangered. Above this we believe that the general pupil needs to exercise their swimming skills, throughout continuous swimming lessons and not with a single test, in order to secure the fact that that pupils in question truly can swim. / Studiens syfte är att undersöka hur simundervisningen bedrivs samt hur simkunnigheten hos elever i årskurs 9 på olika områden i Sverige ser ut.  De frågeställningar som vi önskar att besvara är:   Hur definierar lärarna simkunnighet? Hur ser simundervisningen i respektive område ut? Hur många av eleverna i årskurs 9 i respektive område når upp till kunskapskraven i simning? Vad gör idrottsläraren om elever inte når upp till kunskapskraven i årskurs 9? Hur skiljer sig resultaten mellan utvalda skolor i respektive landsdel? Metod Studien består av två undersökningar, en kvalitativ intervjustudie och en kvantitativ observationsstudie. Vi har intervjuat fyra lärare i idrott och hälsa och en siminstruktör samt observerat sex olika klasser som går i årskurs 9, totalt 145 elever. I observationsstudien genomförde eleverna ett simtest, där de skulle simma 200 meter varav 50 meter på rygg och bedömdes utifrån tre kategorier. De olika kategorierna var: godkänd, genomförde med vila och icke godkänd. Undersökningen är genomförd i tre olika områden som vi har valt att benämna vid dess kommun. De undersökta områdena är: Karlskrona, Stockholm och Skellefteå. Studiens teoretiska utgångspunkt är läroplansteorin och ramfaktorsteorin Resultat Vårt resultat visar på att förutsättningar skiljer sig åt mellan olika områden. Simundervisningen bedrivs på varierande sätt och utöver det definierar lärarna simkunnighet olika. Resurser som tid och ekonomi skiljer sig också åt för att bedriva simundervisningen. Simkunnigheten bland eleverna är hög, dock genomför ett större procentantal av eleverna testet med vila. Vårt resultat visar också på att lärare godkänner elever som vilar under testet med motiveringen att de ”egentligen” kan, då eleverna bara är ”lite lata”.  Slutsats Genom de varierande definitionerna från lärarna, de olika förutsättningarna och metoderna för att testa simkunnigheten menar vi att skolväsendets likvärdighet hotas. Utöver det, anser vi att eleverna behöver träna mer på sin simkunnighet, genom en omfattande simundervisning istället för att bara genomföra ett simtest. Detta för att säkerhetsställa att eleverna verkligen är simkunniga.

Simkunnighet är ett kursmål i ämnet Idrott och hälsa som alla elever förväntas uppnå i grundskolan. I gymnasieskolans kursplaner för idrottsämnet har kravet om simkunnighet dock plockats bort. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning idrottslärare på gymnasiet använder sig av simundervisning, även om simkunnighet inte är ett kursmål. Studien innefattar en undersökning av de icke simkunniga elevernas möjligheter att lära sig simma på gymnasiet samt en undersökning om lärare anser att simkunnighet bör vara ett kursmål även på gymnasienivå. Metoden som användes för att besvara undersökningens syfte var kvalitativa intervjuer. Vår undersökningsgrupp bestod av fem aktiva gymnasielärare i Idrott och hälsa i en kommun i norra Sverige. Resultatet av undersökningen visar att idrottslärarna använder sig av simundervisning på gymnasiet trots att det inte är ett explicit kursmål. Det framgår också att endast en skola vidtar åtgärder för att hjälpa de elever som har bristande simkunskaper och att fyra av fem idrottslärare anser att simkunnighet bör vara ett kursmål i Idrott och hälsa. Våra slutsatser är att simundervisningen förs vidare i idrottsundervisningen på grund av kulturella traditioner och att idrottslärarna betraktar simundervisningen ur ett ekonomiskt perspektiv.

Det här examensarbetet behandlar sex lärares syn på elevers frånvaro från simundervisningen och elevers simkunnighet inom ämnet idrott och hälsa på högstadiet samt vad dessa lärare gör, och vill göra, med de elever som av olika anledningar inte deltar eller inte är simkunniga. Syftet med studien var att öka kunskapen om lärare i idrott och hälsas agerande kring och förståelse för elevers icke-deltagande i simundervisningen samt elevers simkunnighet. För att samla material till examensarbetet användes kvalitativa intervjuer som metod. Som teoretisk utgångspunkt har två olika teorier använts – fenomenografi samt motivationsteori. Slutsatsen av studien var att anledningar till att elever inte deltar i simundervisningen främst berör psykiska skäl och motivation samt att orsaker till att elever inte är simkunniga främst var religiösa/kulturella. När det gäller lärarnas idealbilder av simundervisningen berör de främst organisatoriska och ekonomiska skäl så som att mer tid i simhallen hade varit önskvärt.

Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om hur ett antal idrottslärare arbetar vid simundervisning med muslimska flickor och detta för att på så sätt hjälpa mina eventuella framtida muslimska elever att bli simkunniga. Detta eftersom forskning visar att en stor del av eleverna i skolan som inte kan simma är elever med föräldrar från ett annat land eller elever som själva har invandrat. Intervjuerna har genomförts med fem lärare där alla undervisar i idrott och hälsa på mångkulturella skolor i en mellansvensk stad. Samtliga lärare anser att simundervisningen är ett mycket viktigt moment att arbeta med, men ingen av dessa lärare ägnar någon större tid åt att undervisa i simning. Undersökningen visade att simundervisning går bra att utföra även om eleverna är muslimska flickor. Forskningen bekräftar att invandrarelever behöver simundervisning i skolan.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är undersöka simkunnigheten för elever i årskurs 6 samt att jämföra elevers skattade och faktiska simförmåga utifrån kunskapskravet för simning i Lgr11. 1. Hur stor andel elever skattar sig som simkunniga? 2. Hur stor andel elever är simkunniga enligt observation? 3. Stämmer elevernas skattade simkunnighet överens med deras faktiska simkunnighet? Metod Studien undersökte både skattad och faktisk simförmåga därför användes två olika metoder, enkät och observation av simtest. Enkäten och observationen genomfördes vid ett och samma tillfälle och baserades på kunskapskravet för simning i Lgr11. Enkäten mätte elevens skattade simförmåga och simtest mätte elevens faktiska simförmåga. Jämförelsen mellan skattad och faktisk avklarad distans genomfördes med parat t-test och jämförelsen mellan skattad och faktisk simförmåga genomfördes med Chi2-test. Urvalet bestod av 102 elever i grundskolans årskurs 6 från två skolor i Stockholms län. Resultat Samtliga deltagare angav att de kan simma. 89,6% av eleverna kan anses simkunniga utifrån skattning och 97% av eleverna kan ansessom simkunniga utifrån simtest. Det var ingen signifikant skillnad mellan elevernas skattade och faktiskt avklarade distans. Det var ingen signifikant skillnad mellan elevernas skattade och faktiska simförmåga, däremot fanns en tendens att eleverna underskattade sin simförmåga. Slutsats Slutsatserna är att undersökningens resultat för andelen simkunniga elever (97%) stämmer väl överens med resultatet från Skolverkets (2014) senaste rapport (95,4%) samt att eleverna tenderar att underskatta sin simförmåga. / Aim The purpose of this study is to examine swimming ability for students in grades 6 and to compare pupils’ estimated and actual swimming ability based on knowledge requirement for swimming in Lgr11. 1. What percentage of the pupils estimate themselves as swimmers? 2. What percentage of the pupils are swimmers according to the observation? 3. Are the pupils’ estimated swimming ability in line with their actual ability to swim? Method The study intended to investigate both estimated and actual swimming ability. Therefore, two different methods were used, a survey and an observation of a swimming test. The survey and observation were carried out at one time, and were based on the knowledge requirement for swimming in the Swedish curriculum Lgr11. The survey measured the pupils’ estimated swimming ability and the test measured the pupils’ actual ability to swim. The comparison between estimated and actual swum distance was conducted with a paired t-test and the comparison between estimated and actual swimming ability was conducted with a Chi2 test. The sample consisted of 102 students in elementary schools 6th grade from two schools in Stockholm County. Results All participants stated that they can swim. 89.6% of the students could be considered as swimmers based on the estimation and 97% of the students could be considered as swimmers based on the swimming test. There was no significant difference between the pupils estimated and their actually completed distance. There was no significant difference between the pupils estimated and their actual swimming ability, however, there was a tendency that the pupils underestimated their ability. Conclusions The conclusions are that the survey results for the proportion of swimmers students (97%) agree well with the results from the Skolverkets (2014) recent report (95.4%), and that students tend to underestimate their swimming ability.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt lärare i idrott och hälsa använder sig av sim- och vattenundervisning i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Hur resonerar lärarna kring sin sim- och vattenundervisning på gymnasiet?  Hur motiverar lärarna valet att antingen inkludera eller exkludera sim- och vattenundervisning i ämnet idrott och hälsa?   Metod Denna studie bygger på en kvalitativ forskningsmetod där vi har intervjuat sex lärare i idrott och hälsa på gymnasiet utifrån halvstrukturerade intervjuer. Utifrån ett strategiskt urval bestämdes deltagare där alla arbetar på gymnasieskolor inom Stockholms län. Det teoretiska perspektivet för studien bygger på Basil Bernsteins teori kring inramning och koder. Resultat Lärarna i studien resonerar kring att sim- och vattenundervisning i idrott och hälsa på gymnasiet är viktigt. De menar på att simkunnighet är en livsviktig egenskap. Lärarna beskriver de positiva effekterna som simundervisningen bidrar till och de motiverar detta utifrån ett säkerhetsperspektiv. En del av lärarna resonerar också kring negativa aspekter av simundervisning där de lyfter avsaknaden av simning i gymnasiets kursplan för idrott och hälsa 1. Lärarna tycker att det blå friluftslivet bör inkluderas i undervisningen med anledning av den svenska naturen. Fem av sex lärare inkluderar simning i sin undervisning och motiverar detta utifrån en säkerhetsaspekt. De menar på att livräddning är en förmåga som är viktig här och nu men även i framtiden. En av lärarna exkluderar sim- och vattenundervisning på gymnasiet. Detta på grund av ramfaktorer såsom ekonomi och tillgång. Slutsats Studien visar att fem lärare ser ämnet som svagt inramat då de väljer att tolka kursplanen på så vis att de inkluderar sim- och vattenundervisning. Däremot visade det sig att en lärare ser ämnet som starkt inramat, där kursplanen tydliggör innehållet och det leder till att sim- och vattenundervisning exkluderas. Majoriteten utav de intervjuade lärarna har en blandad kod över sin undervisning där det skiftar mellan kompetenskod och prestationskod beroende på undervisningssituation, metod och inramning. / Aim The purpose of this study is to examine in witch way teachers in physical education practice swim- and water education in physical education in upper secondary school. How do physical education teachers reason when it comes to swim- and water education in upper secondary school? How do the teachers motivate the choices to either include or exclude swim- and water education in physical education? Method The study builds on a qualitative research design where we have interviewed six teachers in physical education in upper secondary school with semi-structured interviews. A strategic choise decided that the participants works in schools in the Stockholm County. The theoretical perspective of this study originates from the works of Basil Bernstein's theory of framing and coding. Result Teachers in the study reason that swim- and water education is important. They argue that knowledge of swimming in physical education are essential knowledge. The teachers continues to argue of the positives effects, beyond safety, which swimming education contributes to. Some of the teachers also shed some thoughts on the negative aspects of swim education where the teachers in question points to the lack of swimming in the upper secondary school's curriculum of physical education 1. The teachers think that the blue outdoor living should be included in the teaching, due to how the Swedish nature looks like. Five of six teachers includes swimming in their curriculum and motivates this out of a securitization aspect. They argue that life guarding are a skill that is essential here and now but also for the students future life. One of the teachers excludes swim and water education in upper secondary school, due to frame factors as lack of economic resources and access. Conclusion The study shows that five teachers see the topic weakly framed when they choose to interpret the curriculum so that they include swim- and water education. However, the study shows that one teacher sees the topic as strongly framed, where the curriculum clarifies the contents and that leads to the excluding of swim- and water education. The majority of the interviewed teachers have a mixed code over their teaching. It switches between competencescode and performancescode depending on the teaching situation, method and framing.

<p>Vi har valt att genomföra en undersökning om elevernas och lärarnas uppfattningar om simundervisning. Under vår idrottsutbildning idrott och hälsa på Lärarhögskolan i Stockholm växte intresset inom simundervisning. Vi insåg hur viktigt det var med simning i skolan och vad konsekvenserna av att inte kunna simma kan bli. En nationell utvärdering visar på att 0,5 % av alla deltagande elever i År 9 som har fått MVG i ämnet idrott och hälsa inte är simkunniga och med detta ville vi se vilka förutsättningar skolor har för att kunna bedriva simundervisning. Studien som vi har genomfört syftar till att se hur idrottslärarna uppfattar deras resurser i form av tillgång till simhall och tider för att bedriva simundervisning i År 9 samt att se hur skolorna får stöd av kommunen och de olika styrdokumenten för ämnet idrott och hälsa. Studien berör även en del livräddning då det är en del av simundervisningen. När vi utförde vår undersökning kom vi fram till att elevernas uppfattningar inte stämmer överens med lärarnas eller kommuntjänstemännens definition av simkunnighet. Lärarna tolkar statens uppsatta mål för simning med hjälp av den frivilliga organisationens, Svenska Livräddningssällskapet, definition av simkunnighet. Att lärarna inte tolkar simkunnighet enligt Läroplanen kan ses som ett glapp i styrkedjan.</p>

Vi har valt att genomföra en undersökning om elevernas och lärarnas uppfattningar om simundervisning. Under vår idrottsutbildning idrott och hälsa på Lärarhögskolan i Stockholm växte intresset inom simundervisning. Vi insåg hur viktigt det var med simning i skolan och vad konsekvenserna av att inte kunna simma kan bli. En nationell utvärdering visar på att 0,5 % av alla deltagande elever i År 9 som har fått MVG i ämnet idrott och hälsa inte är simkunniga och med detta ville vi se vilka förutsättningar skolor har för att kunna bedriva simundervisning. Studien som vi har genomfört syftar till att se hur idrottslärarna uppfattar deras resurser i form av tillgång till simhall och tider för att bedriva simundervisning i År 9 samt att se hur skolorna får stöd av kommunen och de olika styrdokumenten för ämnet idrott och hälsa. Studien berör även en del livräddning då det är en del av simundervisningen. När vi utförde vår undersökning kom vi fram till att elevernas uppfattningar inte stämmer överens med lärarnas eller kommuntjänstemännens definition av simkunnighet. Lärarna tolkar statens uppsatta mål för simning med hjälp av den frivilliga organisationens, Svenska Livräddningssällskapet, definition av simkunnighet. Att lärarna inte tolkar simkunnighet enligt Läroplanen kan ses som ett glapp i styrkedjan.

Syfte och frågeställning: Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län, bedriver sin undervisning mot simkunnighet. Detta syfte besvaras med hjälp av följande frågeställningar: Hur definierar lärare i idrott och hälsa begreppet simkunnighet? Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att uppnå simkunnighet hos eleverna? Vilka faktorer anser lärare i idrott och hälsa påverkar simundervisningen? Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län. Urvalet baserades på två parametrar, avstånd till simhall och ekonomi. Resultat: Resultatet visar att lärarna bedömer elevernas simkunnighet utifrån definitionen i Lgr11, men att de använder sig av den nordiska definitionen vid simtester. Samtliga lärare arbetar för att eleverna ska nå simkunnighet genom att bedriva olika former av simskola och simträning. Gemensamt mål med all undervisning i simning är att eleverna ska nå kunskapskravet, ’’eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge’’ (Skolverket 2011, s. 58-61). En av faktorerna som styr hur simundervisningen bedrivs är just lärarnas mål med undervisningen, att eleverna ska nå kunskapskravet. Övriga faktorer som påverkar hur simundervisningen bedrivs är avstånd till simhall samt skolledningens inställning, vilken påverkar lärarens resurser såsom ekonomiskt upplägg, tillgång till personal och tid för undervisning. Resultatet visar även att faktorer som påverkar elevernas möjlighet att nå simkunnighetskravet är elevens fysiska förutsättningar (ex. motorik och kondition) och bakgrund (etnisk, religiös och kulturell). Slutsats: Utifrån studiens resultat är slutsatserna att kunskapskravet för simkunnighet i Lgr11 borde kompletteras till den nordiska definitionen av simkunnighet, “Simkunnig anses den vara som kan falla i vattnet, få huvudet under ytan och efter att åter ha tagit sig upp till ytan, kan simma 200 meter på djupt vatten varav 50 meter på rygg” (Svenska simförbundet 2014-08-21). Detta för att bidra till en mer likvärdig undervisning och bedömning. Undervisningen på skolor är situationsanpassad och målet med simundervisningen är att eleverna uppnår kunskapskravet. Den starkaste faktorn som påverkar simundervisningens upplägg är avståndet till simhall och den största faktor till att elever inte uppnår simkunnighet beror på elevens fysiska förutsättningar och bakgrund. Resultatet pekar mot att det snarare är ett områdes socioekonomiska situation än kommuninvånarnas ekonomiska förutsättningar som påverkar simkunnigheten. / <p>Fristående kurs Idrott III VT 2014.</p>