Bakgrund: I januari 2014 skedde bytet av yrkestitel från sjukgymnast till fysioterapeut i Sverige. Bytet skulle leda till en mer internationell yrkestitel. Debatten gällande en förändrad yrkestitel från sjukgymnast till fysioterapeut hade funnits i decennier på grund av en upplevd missvisande yrkestitel. Få studier inom området är utförda, framförallt kännedom om sjukgymnaster och fysioterapeuter ur ett svenskt kontext. Syfte: Syftet var att undersöka universitetsstudenters vid Luleå tekniska universitets kännedom om sjukgymnaster/fysioterapeuters yrkesuppgifter och byte av yrkestitel. Material/Metod: En rekryterad grupp av universitetsstudenter vid Luleå tekniska universitet fick frågan om att delta i studien utifrån inklusionskriterier. Datainsamlingen skedde via en digital enkät med egenkonstruerade frågor om sjukgymnasters/fysioterapeuters yrkesuppgifter med svarsalternativ på en skala 1-4, där 1 motsvarar “stämmer inte alls” och 4 motsvarar “stämmer helt och hållet”. Frågorna innehöll både påståenden om generella yrkesuppgifter inom vårdrelaterade yrken och specifika yrkesuppgifter för sjukgymnast/fysioterapeut. Studiens insamlade data från enkäterna sammanställdes och analyserades i ett Google kalkylark utifrån antal, andel, median och typvärde. Resultat: 45 besvarade enkäter samlades in. Största andelen av deltagarna besvarade samtliga frågor med svarsalternativ 3 (stämmer till större del) och svarsalternativ 4 (stämmer helt och hållet) vid frågor både om sjukgymnast och fysioterapeut. 51,1% (23 st) av deltagarna visste inte att sjukgymnast och fysioterapeut är två yrkestitlar inom samma yrkesprofession. Konklusion: Studiens resultat visar att universitetsstudenter vid Luleå tekniska universitet har en god kännedom om vad en sjukgymnast respektive en fysioterapeut arbetar med, men vetskapen om att yrkestitlarna innebär samma yrke är begränsad.

<p>Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån från en hermeneutisk ansats intervjua sjukgymnaster om deras uppfattning av teamarbete i relation till deras profession. Frågeställningarna för studien gällde för- och nackdelar och legitimitet i relation till teamet samt om förändringarna i sjukskrivningsprocessen hade inverkan på arbetet.</p><p> </p><p>Resultatet påvisade att kunskap utifrån flera kompetenser och ett gemensamt perspektiv uppfattades positivt. Negativt var att teamarbete tog tid och teammedlemmarnas attityd mot varandra. Legitimiteten uppfattades stark hos de flesta av sjukgymnasterna. Detta i form av självständighet, auktoritet, uppskattning från andra och trygghet i yrkesrollen. För närvarande uppfattade inte sjukgymnasten att förändringarna i sjukskrivningsprocessen medfört större skillnader i arbetet men det antogs att på sikt kunde det innebära bl.a. ökade patientkrav. Samverkan med försäkringskassan om förändringarna uppfattades som negativt. Den tidigare forskningen och teorierna befäste resultatet med små variationer.</p>

<p>Studiens syfte var att utifrån ett professions perspektiv, undersöka samverkan mellan idrottslärare och sjukgymnaster, i förhållande till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning. Syftet var också att belysa vilka konsekvenser denna samverkan har för elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa enligt idrottslärare och sjukgymnaster.  Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem idrottslärare och fem sjukgymnaster. Intervjuerna transkriberades, analyserades innehållsmässigt och kategoriserades. Bearbetningen mynnade ut i 15 teman som beskriver idrottslärarnas respektive sjukgymnasternas subjektiva uppfattningar om idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning, om respektive profession uppdrag/förväntningar samt om samverkan mellan idrottslärare och sjukgymnast.<strong> </strong>Resultatet visade att uppfattningarna om idrottsundervisningen för elever med funktionsnedsättning, i stor utsträckning var homogena, både inom och mellan yrkeskategorierna men även skillnader i uppfattningar förekom. Informanterna, i denna studie, såg helst att elever, med funktionsnedsättning, <em>är</em> och <em>känner sig delaktiga</em> i idrottsundervisningen och är <em>fysiskt aktiva. </em>Aktiviteterna skall vara<em> anpassade </em>utifrån elevernas behov och att eleverna skall få uppleva<em> ”rörelseglädje”. </em>Synen på <em>vad som är träning</em>, varierade, både inom och mellan yrkeskategorierna. Variationer i uppfattningar var lika stor inom respektive profession som mellan professionerna. Uppfattningarna om sjukgymnastens bidrag/roll till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning var samstämmiga. Utifrån studiens resultat framgick det att sjukgymnastens uppdrag, kopplat till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning, är att bidra med kunskap om en elevs funktionsnedsättning samt att ge ”specifik” information om vilka konsekvenser det har för eleven. Idrottslärare och sjukgymnaster hade därutöver både samstämmiga och varierande uppfattningar beträffande skolidrott för elever med funktionsnedsättning, respektive professions uppdrag/förväntningar och samverkan. Uppfattningarna var i hög utsträckning individuella och skiftade mellan och inom yrkeskategorierna.</p>

Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer privatiserad väcktes vårt intresse för att studera entreprenörskap inom detta område. Genom att konkurrensutsätta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya privata aktörer. Vi intresserade oss för vårdmarknaden och valde att titta på sjukgymnaster vilket är en grupp som finns som privata aktörer i olika former på denna marknad. Syftet med denna rapport är att få en förståelse för hur det är att vara egen företagare inom sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som är viktiga för privat praktiserande sjukgymnaster för att lyckas som företagare. Vi har intervjuat åtta sjukgymnaster, varav sex är privat praktiserande med en så kallad ersättningsetablering. Vi har även intervjuat en som har privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit privat praktiserande men som valt att sälja företaget och istället arbeta kvar som verksamhetschef. Några av de teorier som har använt oss av utifrån vårt resultat är Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om små företagarens identitetsarbete. Vidare har vi använt oss av marknadsföringsteorier inom nätverk, word of mouth och diversifiering. Slutsatsen av studien är att respondenterna anser sin identitet som sjukgymnast vara starkare än den som företagare. Drivkraften till att starta eget företag som sjukgymnast är ett större mått av frihet, möjligheten till att arbeta mer effektivt samt att kunna tjäna mer pengar. Kunddiversifiering är viktigt för att kunna expandera och klara sig bättre på en ombytlig marknad. Vidare har det framkommit att det är viktigt att bevara och skaffa nya kontakter. Slutligen kom vi fram till att word of mouth är det vanligaste sättet att marknadsföra sig på som privat praktiserande sjukgymnast.

Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån från en hermeneutisk ansats intervjua sjukgymnaster om deras uppfattning av teamarbete i relation till deras profession. Frågeställningarna för studien gällde för- och nackdelar och legitimitet i relation till teamet samt om förändringarna i sjukskrivningsprocessen hade inverkan på arbetet.   Resultatet påvisade att kunskap utifrån flera kompetenser och ett gemensamt perspektiv uppfattades positivt. Negativt var att teamarbete tog tid och teammedlemmarnas attityd mot varandra. Legitimiteten uppfattades stark hos de flesta av sjukgymnasterna. Detta i form av självständighet, auktoritet, uppskattning från andra och trygghet i yrkesrollen. För närvarande uppfattade inte sjukgymnasten att förändringarna i sjukskrivningsprocessen medfört större skillnader i arbetet men det antogs att på sikt kunde det innebära bl.a. ökade patientkrav. Samverkan med försäkringskassan om förändringarna uppfattades som negativt. Den tidigare forskningen och teorierna befäste resultatet med små variationer.

Den följande uppsatsen är en fenomenologiskt inspirerad intervjustudie. Syftet med arbetet var att belysa sjukgymnasters upplevelser av pedagogiska fenomen i arbetet relaterat till följsamhet för behandlingar bland patienter. Fyra intervjuer har gjorts. Den fenomenologiskt inspirerade resultatpresentationen och analysen visar att fenomenet följsamhets mening är patientens förtroende för sjukgymnasten och att jobba med målsättningar utifrån patientens önskningar och mål, att patienten tar ansvar för sin egen behandling, att fenomenets mening är att utgå från var patienten befinner sig i motivations- och sjukdomshänseende och att hitta varje patient som individ och att göra patienten själv aktiv i behandlingen. Huvudkännetecknen för fenomenet följsamhet är samspel och interaktion. Delkännetecken för fenomenet följsamhet är patientens förtroende för sjukgymnasten, tydlig kommunikation, direkt kommunikation, personkemi, lyssnande och förståelse, samtal och frågeteknik med öppna frågor, interaktion med sjukgymnasten och andra patienter, stöd och hjälp till patienten, kroppsspråk ,minspel och ögonkontakt, patientbemötande, patientdelaktighet. Andra delkännetecken kan också vara olika pedagogiska verktyg som information, instruktion, motivationsträning, att aktivera patienten, målsättande, att lyfta fram det positiva med behandlingen och att utgå från var patienten befinner sig.

Studiens syfte var att utifrån ett professions perspektiv, undersöka samverkan mellan idrottslärare och sjukgymnaster, i förhållande till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning. Syftet var också att belysa vilka konsekvenser denna samverkan har för elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa enligt idrottslärare och sjukgymnaster.  Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem idrottslärare och fem sjukgymnaster. Intervjuerna transkriberades, analyserades innehållsmässigt och kategoriserades. Bearbetningen mynnade ut i 15 teman som beskriver idrottslärarnas respektive sjukgymnasternas subjektiva uppfattningar om idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning, om respektive profession uppdrag/förväntningar samt om samverkan mellan idrottslärare och sjukgymnast. Resultatet visade att uppfattningarna om idrottsundervisningen för elever med funktionsnedsättning, i stor utsträckning var homogena, både inom och mellan yrkeskategorierna men även skillnader i uppfattningar förekom. Informanterna, i denna studie, såg helst att elever, med funktionsnedsättning, är och känner sig delaktiga i idrottsundervisningen och är fysiskt aktiva. Aktiviteterna skall vara anpassade utifrån elevernas behov och att eleverna skall få uppleva ”rörelseglädje”. Synen på vad som är träning, varierade, både inom och mellan yrkeskategorierna. Variationer i uppfattningar var lika stor inom respektive profession som mellan professionerna. Uppfattningarna om sjukgymnastens bidrag/roll till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning var samstämmiga. Utifrån studiens resultat framgick det att sjukgymnastens uppdrag, kopplat till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning, är att bidra med kunskap om en elevs funktionsnedsättning samt att ge ”specifik” information om vilka konsekvenser det har för eleven. Idrottslärare och sjukgymnaster hade därutöver både samstämmiga och varierande uppfattningar beträffande skolidrott för elever med funktionsnedsättning, respektive professions uppdrag/förväntningar och samverkan. Uppfattningarna var i hög utsträckning individuella och skiftade mellan och inom yrkeskategorierna.

Många äldre patienter i eget boende upplever behov av sjukgymnast och arbetsterapeut, både praktiskt och teoretiskt, vid rehabilitering av förlorad eller nedsatt funktions- och aktivitetsförmåga. Kommunal hemsjukvård erbjuder hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut. För att kunna tillgodose behovet behöver rehabiliteringspersonalen veta hur det kan uppfattas att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Detta för att bemöta patientens behov på ett optimalt sätt och möjliggöra för välbefinnande och eventuellt en bättre livskvalitet. Studien är en intervjuundersökning av sju patienter i ålder mellan 77 till 89 år som deltagit i hemrehabilitering tillsammans med sjukgymnast och arbetsterapeut. Syftet är att belysa erfarenheten som äldre patienter har av att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering tillsammans med sjukgymnast och/eller arbetsterapeut.Metoden som använts är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet beskrivs i fem kategorier; att tilltro egen förmåga, tillåta sig testa, att ha vägledare, träna inför morgondagen och att förhålla sig till den förändrade kroppen. Vidare presenteras resultatet i två teman; strävan att återta kontroll och lotsad att ta befäl. I metoddiskussionen förs ett resonemang kring metoden. I resultatdiskussionen ställs kategorierna i relation till forskning och en dialog förs mellan teman och vårdvetenskapens grundantagande om människa, hälsa och välbefinnande samt lidande. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

<p><strong>Syfte</strong>: Studiens syfte var att deskriptivt beskriva förskrivningar av Fysisk aktivitet på Recept (FaR^®) i Primärvården i Landstinget Uppsala Län (LUL) 2009.</p><p><strong>Metod</strong>: Insamlad data från förskrivare, på 26 vårdcentraler i LUL, erhölls i form av utdrag ur journalsystemet Cosmic. Data bestod av avidentifierade recept vilka sammanställdes med hjälp av variabler i Excel. I Cosmic registreras data från receptet om patienterna (kön, ålder), ordinationen (förskrivningsorsak, träningsform, typ av aktivitet, intensitet, duration), förskrivarens profession, vårdcentral samt förekomst av ordination med hänvisning till stöd av friskvårdslots.</p><p><strong>Resultat</strong>: Under 2009 förskrevs 883 FaR ut i primärvården i LUL. Detta motsvarar totalt 0,55 % av alla de som besökt vårdcentral i primärvården med en spridning på vårdcentralnivå mellan 0,04 % till 2,45 %. Medelåldern för hela populationen är 49 år (åldersspann 18-86 år). Majoriteten FaR är utskrivna till kvinnor (586 stycken). <em>Smärta rörelseorgan</em> är den mest förekommande förskrivningsorsaken hos både män och kvinnor. Sjukgymnaster förskriver mest FaR (53,9 %) och därefter kommer läkare (23,4 %) och sjuksköterskor (13,1 %). Måttlig konditionsträning i form av promenad är den träningsform som ordineras mest och durationen följer den dagliga rekommendationen 30 minuter. Totalt blev 28,4 % av patienterna hänvisade till stöd hos friskvårdslots.</p><p><strong>Slutsats</strong>: Alla vårdcentraler i primärvården i LUL, som använder journalsystemet Cosmic, har skrivit ut FaR i varierande utsträckning. Förskrivningsfrekvensen uppkommer till 0,55 % av alla unika patientmöten. Ur en hälsosynpunkt bör mer fokus läggas på implementeringen av FaR-förskrivningar för att möjligöra en ökning av denna frekvens.</p>

Syfte: Studiens syfte var att deskriptivt beskriva förskrivningar av Fysisk aktivitet på Recept (FaR®) i Primärvården i Landstinget Uppsala Län (LUL) 2009. Metod: Insamlad data från förskrivare, på 26 vårdcentraler i LUL, erhölls i form av utdrag ur journalsystemet Cosmic. Data bestod av avidentifierade recept vilka sammanställdes med hjälp av variabler i Excel. I Cosmic registreras data från receptet om patienterna (kön, ålder), ordinationen (förskrivningsorsak, träningsform, typ av aktivitet, intensitet, duration), förskrivarens profession, vårdcentral samt förekomst av ordination med hänvisning till stöd av friskvårdslots. Resultat: Under 2009 förskrevs 883 FaR ut i primärvården i LUL. Detta motsvarar totalt 0,55 % av alla de som besökt vårdcentral i primärvården med en spridning på vårdcentralnivå mellan 0,04 % till 2,45 %. Medelåldern för hela populationen är 49 år (åldersspann 18-86 år). Majoriteten FaR är utskrivna till kvinnor (586 stycken). Smärta rörelseorgan är den mest förekommande förskrivningsorsaken hos både män och kvinnor. Sjukgymnaster förskriver mest FaR (53,9 %) och därefter kommer läkare (23,4 %) och sjuksköterskor (13,1 %). Måttlig konditionsträning i form av promenad är den träningsform som ordineras mest och durationen följer den dagliga rekommendationen 30 minuter. Totalt blev 28,4 % av patienterna hänvisade till stöd hos friskvårdslots. Slutsats: Alla vårdcentraler i primärvården i LUL, som använder journalsystemet Cosmic, har skrivit ut FaR i varierande utsträckning. Förskrivningsfrekvensen uppkommer till 0,55 % av alla unika patientmöten. Ur en hälsosynpunkt bör mer fokus läggas på implementeringen av FaR-förskrivningar för att möjligöra en ökning av denna frekvens.