• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4079
  • 24
  • 2
  • Tagged with
  • 4105
  • 2739
  • 2468
  • 1789
  • 756
  • 724
  • 693
  • 682
  • 629
  • 584
  • 562
  • 549
  • 540
  • 518
  • 472
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
111

Sjuksköterskans förmåga att leda: En förutsättning för en god psykosocial arbetsmiljö : En litteraturstudie / The Nurse's Ability to Lead: A Qualification for a Good Psychosocial Work Environment : A literature study

Tjus, Sandra, Savolainen, Vivianne January 2014 (has links)
Introduktion: I sjuksköterskans uppdrag ingår det att leda omvårdnadsarbetet med fokus på vårdkvalité samt arbeta för en god arbetsmiljö. Syftet var att beskriva vad i sjuksköterskans ledarskap som påverkar den psykosociala arbetsmiljön inom hälso- och sjukvård. Metod: Polit och Beck (2012)  niostegsmodell användes för litteraturstudien och litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. 13 artiklar valdes ut. I analysen markerades meningar som kategoriserades i teman.   Resultat: Förmåga att vara uppmuntrande och motiverande samt närvarande och stödjande beskriver att om ledaren har en positiv inställning, uppmuntrar till engagemang, är fysiskt och psykiskt tillgänglig samt stödjer nya idéer så bidrar det till en god psykosocial arbetsmiljö. Att ha kompetens innebär att ledaren tillämpar sin kunskap inom hälso- och sjukvård. Förmågan att skapa relationer genom kommunikation och hantera ett organisatoriskt ansvar beskriver att kommunikation är nödvändigt för att skapa relationer och hantera konflikter samt att tillhandahålla tillräckligt med personal och utveckla verksamheten. Förmågan att tillämpa en god ledarstil visar att olika stilar har olika effekt på den psykosociala arbetsmiljön. Slutsats: Det finns olika dimensioner i ledarskapet som har betydelse för den psykosociala arbetsmiljön. Sjuksköterskans förmåga att leda är en förutsättning för en god psykosocial arbetsmiljö vilket i sin tur ger god omvårdnad och hög vårdkvalité.
112

Att anmäla eller inte anmäla? – Faktorer som kan underlätta alternativt försvåra för sjuksköterskan att fullfölja sin anmälningsskyldighet vid misstanke om barnmisshandel.

Karlsson, Lina, Estenstad, Liv January 2014 (has links)
No description available.
113

Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta treskift : En systematisk litteraturstudie

Melin Strandberg, Sara, Oscarsson, Anna, Lindström, Sofie January 2015 (has links)
Bakgrund: Arbete inom sjukvården bedrivs dygnet runt, vilket innebär att många sjuksköterskor får arbeta oregelbundna tider. Detta påverkar den biologiska klockan vilket resulterar i försämrad sömn. Försämrad sömn kan i sin tur leda till koncentrat-ionssvårigheter samt stress. Stress kan påverka kroppen både fysiskt och psykiskt. Sjuk-domar som kan relateras till stress är bland annat högt blodtryck, fibromyalgi och ut-mattningssyndrom. Arbetet har teoretisk förankring i Antonovskys KASAM och Levi-Kagan-Theorell psykosociala modell. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta skift. Metod: En systematisk litteraturstudie där åtta kvantitativa artiklar och två kvalitativa artiklar inkluderats. Artikelsökning har gjort i databaserna Cinahl och PsycINFO. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats.Resultat: Resultatet innefattar tre teman; Så reagerar kroppen, Den bristande patient-säkerheten och Social tillvaro och arbete: en skör balansgång. Resultatets huvudfynd påvisade att sjuksköterskorna som arbetade skift led av fysiska och psykiska symptom. Skiftarbetet påverkade även patientsäkerheten negativt. Det framkom också att sjukskö-terskornas sociala förhållanden påverkades negativt, detta till följd av oregelbundna arbetstider. Slutsats: Det krävs mer tid för återhämtning samt fritid och sjuksköterskorna är i behov av mer kunskap gällande skiftarbete. Genom förbättrad kunskap kan ohälsa hos sjuksköterskorna undvikas. Vidare kvalitativ forskning behövs för att synliggöra vad sjuksköterskor behöver för att kunna hantera skiftarbete.
114

Sjuksköterskors upplevelser av stress på en akutmottagning. : En intervju studie

Råsbjer, Lisette January 2015 (has links)
No description available.
115

Smärtbedömning hos patienter med demenssjukdom / Pain assessment in patients with dementia

Alexandersson, Ellen, Persson, Viktoria January 2014 (has links)
Patienter diagnostiserade med en demenssjukdom har en nedsatt förmåga att uttrycka smärta vilket skapar problem i samband med smärtidentifiering, vilket leder till ökade krav och ansvar av sjuksköterskan. År 2010 beräknades 148000 svenska invånare vara diagnostiserade med någon form av demenssjukdom, vilket gör den till Sveriges vanligaste sjukdom bland äldre. Syftet var att belysa vilken kunskap sjuksköterskan behöver vid smärtbedömning av patienter med demenssjukdom. Metoden som användes var en litteraturstudie där resultatet utgjordes av 14 vetenskapliga artiklar, där 9 var kvalitativa och 5 var kvantitativa. Resultatet visar att smärta främst uttrycks genom beteendeförändringar, ansiktsuttryck och verbala uttryck. För att bedöma smärtan använder sig sjuksköterskan av dygnsregistreringsscheman och familjemedlemmar. Svårigheter med smärtbedömningen hos denna patientgrupp leder ibland till att sjuksköterskan blundar för smärtproblematiken och upplever känslor av maktlöshet och ångest. Då andelen patienter med demenssjukdom, och då även smärtproblematik beräknas öka krävs det av sjuksköterskorna en ökad utbildning och medvetenhet. Genom att nyutexaminerade sjuksköterskor får kunskap om patientgruppen sprids kunskapen till den kliniska verksamheten. Inom forskning önskas studier där hänsyn till kön tas.
116

Vad kan sjuksköterskan göra för att underlätta för vuxna personer med stickrädsla? : en litteraturstudie

Axelsson, Philippe, Sånge, Catarina January 2009 (has links)
Bakgrund: Inom vården är möten med vuxna patienter som känner obehag inför blodprovstagning eller rädsla vid situationer där stick är inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som känner stickrädsla. Sjuksköterskan har därvid ett stort ansvar att hjälpa patienterna genom de ibland påfrestande situationer som kan uppstå på grund av stickrädslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta för den vuxna patienten med stickrädsla vid sticksessioner. Metod: Studien är en litteraturstudie där resultatet baserats på kvantitativa och kvalitativa originalartiklar. Artiklarna har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Resultatet visar att det finns olika sätt att underlätta för den stickrädda vuxna patienten. Det är möjligt genom att smärtlindra patienten, genom att miljön och den medicinska utrustningen är sådan att den kan minska stressen för den stickrädda vuxna patienten, samt genom kommunikation, där lyhördhet och respekt ingår, med patienten. Slutsats: Vårdpersonal som möter vuxna stickrädda patienter i samband med sticksessioner behöver ha kunskap om stickrädsla hos vuxna och redskap för att underlätta för dem och ge dem ett gott bemötande.
117

Faktorer som inverkar på kommunikationen mellan sjuksköterska och cancerpatient

Karlsson, Josefine, Törngren, Johanna January 2009 (has links)
<p><p>Var tredje person i Sverige kommer någon gång under sin livstid att drabbas av cancer. Cancer är ofta förknippat med döden vilket orsakar mycket oro och lidande hos denna patientgrupp. För att undvika ytterligare lidande i vården är bemötandet i omvårdnaden av cancerpatienter högst väsentligt. Ett bemötande av en patient är en del i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient och anses vara en viktig aspekt i sjuksköterskors arbete. Trots det brister ofta kommunikationen med cancerpatienter eftersom många sjuksköterskor upplever svårigheter i att samtala med sina patienter då samtalen tenderar till att bli ingående och känslomässiga. Om sådana svårigheter inte uppmärksammas finns risk för ökad oro och ett vårdlidande hos denna patientgrupp. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa faktorer som inverkar på kommunikationen mellan sjuksköterska och cancerpatient. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Vi fann tio artiklar. Fem teman bildades och identifierades som faktorer. Vårt resultat visar att de faktorer som inverkar på kommunikationen är; Sjuksköterskans rädsla för döden, sjuksköterskans grad av genomgången kommunikationsträning och utbildning, avdelningsrelaterade faktorer, sjuksköterskans person samt hennes kommunikationsbeteende. En ökad kunskap och förståelse för vilka faktorer som inverkar på kommunikationen kan leda till att sjuksköterskor blir bättre på att kommunicera med sina patienter.</p></p>
118

“MÅNGA GÅNGER ÄR INTE ALLT SORGLIGT, DET ÄR VÄLDIGT OFTA VI SKRATTAR” : En intervjustudie om sjuksköterskans upplevelse av att vårda cancerpatienter

Vilhelmsson, Tova, Mertner, Emmy January 2016 (has links)
Bakgrund: Det ska finnas en balans i relationen mellan sjuksköterskan och patienten vilket skapas genom att sjuksköterskan har en balans mellan närhet och distans. För att ha en balans ska upprätthållas krävs det att det finns ett stöd från kollegor genom användbara råd av någon mer erfaren. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att vårda cancerpatienter. Metod: Studien grundade sig på en kvalitativ metod genom intervjuer för att undersöka sjuksköterskors upplevelser. Texterna har transkriberats och en innehållsanalys har utförts. Resultat: Resultatet baseras på två olika kategorier en var vårdrelationens påverkan på sjuksköterskan med underkategorierna positiva och negativa effekter på vårdrelationen. Den andra var sjuksköterskans behov av stöd och utveckling i sin profession med underkategorierna stöd från arbete och privatlivet samt sjuksköterskans egna resurser. Slutsats: Sjuksköterskorna i denna studie påverkades både negativt och positivt av vårdrelationen med patienten, därför drar författarna slutsatsen att sjuksköterskans upplevelse av att vårda cancerpatienter behöver belysas för att sjuksköterskans hälsa ska bibehållas.
119

Upplevelser hos nyutexaminerade sjuksköterskor under den första tiden i yrket / Recently graduated nurses experiences from the early days in the profession

Östberg, Julia, Sjövall, Elin January 2015 (has links)
No description available.
120

Att beskriva upplevelsen av att vara nyexaminerad sjuksköterska inom akutsjukvård : En beskrivande litteraturstudie

Gisselman, Thea, Lennartsson, Julia January 2023 (has links)
Background: To become a nurse in Sweden, a three- year basic education in required, which leads to a nursing degree. Being a newly graduated nurse means a big change with a lot of challenges. Nursing is the nurse prime area of responsibility where each individual shall be cared for based on a person-centered approach. Emergency care is a part of the healthcare system where nurses work with acute conditions due to accidents, injuries or illness. Aim: To describe the experience of being a newly graduated nurse in emergency healthcare. Method: The study is a descriptive literature review where ten qualitative studies were included. Results: Four themes and three subthemes were identified. The themes were ''Newly graduated nurses’’, ‘’Experiences of feeling inadequate in the first time as a nurse'', ''The experience of being challenged in their professional role as a new graduate’’, ''Strategies for dealing with challenges in the professional role", " and "Experience professionals as a learning process". The sub-themes were "Lack of time", "Demands and expectations” and "impact on private life". Conclusion: The newly graduated nurses experienced both obstacles and possibilities during the first period in the profession, which they learned to manage in different ways. Development happens continuously and with time comes experience, which strengthen the nurses confident in their new role. Having knowledge about this may help students to prepare for their working life and give co-workers an understanding for the new graduate’s situation. Keywords: Emergency healthcare, Experiences, Newly graduated nurses. / Bakgrund: För att bli sjuksköterska i Sverige krävs det en treårig grundutbildning, som leder till en sjuksköterskeexamen. Att vara nyexaminerad sjuksköterska innebär en stor omställning med många utmaningar. Omvårdnad är sjuksköterskans främsta ansvarsområde där varje individ ska vårdas utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Akutsjukvård är en del av sjukvården där sjuksköterskor arbetar med akuta tillstånd till följd av olycksfall, skador eller sjukdom. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara nyexaminerad sjuksköterska och arbeta inom akutsjukvård. Metod: Studien är en deskriptiv litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar inkluderats. Huvudresultat: Fyra teman och tre underteman identifierades. Teman var ‘’Nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att känna sig otillräcklig första tiden som sjuksköterska’’,‘’Upplevelsen av att utmanas i sin yrkesroll som nyexaminerad”, “Strategier för att hantera utmaningar i yrkesrollen” och “Att uppleva professionen som en lärandeprocess”. Underteman var “Tidsbrist”, “Krav och förväntningar” och “påverkan på privatlivet”. Slutsats: De nyexaminerade sjuksköterskorna upplevde både hinder och möjligheter under första tiden i yrket som de lärde sig hantera på olika sätt. Utveckling sker fortlöpande och med tiden kommer erfarenheter, vilket stärkte sjuksköterskornas självförtroende i sin nya roll. Att ha kunskap om detta kan hjälpa studenter att förbereda sig inför arbetslivet och ge kollegor förståelse för de nyexaminerades situation. Nyckelord: Akutsjukvård, Nyexaminerade sjuksköterskor, Upplevelser.

Page generated in 0.094 seconds