• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4079
  • 24
  • 2
  • Tagged with
  • 4105
  • 2739
  • 2468
  • 1789
  • 756
  • 724
  • 693
  • 682
  • 629
  • 584
  • 562
  • 549
  • 540
  • 518
  • 472
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
141

Kvinnors livskvalitet under bröstcancerbehandling : En litteraturstudie / Womens quality of life during breast cancer treatment : A literature study

Karlsson, Madelene, Rosén, Alexandra January 2016 (has links)
Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen. Tack vare förnyade och förbättrade behandlingsmöjligheter överlever allt fler bröstcancerpatienter. Livskvalitet är en individuell upplevelse vilket innefattar flera olika dimensioner. Några av sjuksköterskans viktigaste roller är att främja hälsa, lindra lidandet samt bibehålla en holistiskt syn för att gagna patienters livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar livskvaliteten hos kvinnor under sin behandling av bröstcancer. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Databaserna PubMed och Cinahl har använts vilket bidragit till 13 artiklar som utgör litteraturstudiens resultat. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats. Analysen av artiklarna resulterade i tre huvudteman med underliggande teman. De tre huvudtemana är Kroppslig, mental och själslig påverkan, Behov av tillfredsställelse samt Social situation och miljö. Resultat: Litteraturstudiens fynd påvisade att kvinnornas livskvalitet kunde variera under behandlingen beroende på en rad skilda faktorer såsom behandlingsrelaterade symtom, förändringar över tid, familjeförhållandet, vårdpersonalen samt kvinnans individuella behov och egenskaper. Slutsats: Utfallet av kvinnornas livskvalitet påverkades av endera positiva eller negativa faktorer. Bröstcancerbehandling kunde influera i kvinnors kroppsliga, mentala och själsliga element. För att främja välbefinnandet tycktes den individanpassade samt patientcentrerade omvårdnaden vara en nyckel.
142

Sjuksköterskans samtal med patienter i palliativ vård : En litteraturstudie / The nurse's dialogue with patients in palliative care : A literature study

Magnil, Sanna, Silén, Elin January 2016 (has links)
Introduktion: En viktig del i palliativ vård är samtalet mellan sjuksköterskan och patienten. Samtalet kan vara komplext och innehålla många delar. Syfte: Att beskriva vad sjuksköterskor ansåg var av betydelse i samtal med patienter i palliativ vård. Metod: Denna litteraturstudie är gjord med en modifiering av Polit & Becks (2012) niostegmetod. Databassökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Tio artiklar återstod efter urval och kvalitetsgranskning och tre kategorier framkom utifrån artiklarnas resultat. Resultat: De tre kategorier som framkom var Organisatoriskt stöd, Sjuksköterskans egenskaper och kompetens och Sjuksköterska-patientrelationen. Samtal underlättades av att sjuksköterskor hade tid för samtal, hade stöd från sina kollegor, var öppensinnade samt hade erfarenhet av och var trygga med samtal. Sjuksköterskorna ansåg också att det var av betydelse att de var tillgängliga, fokuserade och lyssnade på patienten. Samtalet gynnades av ömsesidigt förtroende och respekt mellan patienten och sjuksköterskan. Slutsats: Sjuksköterskan ansåg att det var av betydelse att ha tid för samtal och att samtal prioriterades. Erfarenhet gav mod att våga stanna i svåra samtal och att kunna skydda sig själv emotionellt. Sjuksköterskor behövde vara genuint närvarande, lyssna på och ha en bra relation med sina patienter. En god relation underlättades av ömsesidigt förtroende, förståelse och respekt mellan sjuksköterskan och patienten.
143

Sjuksköterskans första yrkesverksamma år : en litteraturstudie

Nordström, Stina, Wermaeus, Cassandra January 2016 (has links)
Bakgrund: Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad. En yrkeslegitimation tilldelas efter godkänd och genomförd utbildning på högskola eller universitet som bevis på att sjuksköterskeyrket är en profession. Som nyutexaminerade sjuksköterska saknas erfarenheter för att klara av ett självständigt arbete. Syfte: Syftet är att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever det första året i arbetslivet samt att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna. Metod: Föreliggande litteraturstudie gjordes med en deskriptiv design. Resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar som alla är empiriska. Artiklarna hämtades från sökdatabasen Cinahl. Artiklarnas innehåll granskades av båda författarna för att urskilja likheter och olikheter i artiklarnas resultat samt undersökningsgrupp. Resultat: Resultatet presenterades utifrån fyra teman, Upplevelser av förberedelserna, Upplevelser av stöd på arbetsplatsen, Upplevelser av rutiner och att organisera arbetet, utmaningar i kommunikation med patienter och anhöriga. Den metodologiska aspekten av undersökningsgruppen presenterades under en egen rubrik. Slutsats: Många delar är med och påverkar hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever det förta yrkesverksamma året, självförtroendet, stöd, introduktion samt den kliniska utbildningen.
144

ERFARENHETER AV ATT ARBETA SOM NYUTEXAMINERAD SJUKSKÖTERSKA : Studie baserad på förbättrings- och kvalitetssäkringsarbeten

Selava, Adisa, Kajsajuntti, Linn January 2016 (has links)
Bakgrund: Sjuksköterskebristen i Sverige är idag hög samtidigt som många tenderar att lämna yrket. Yrket innefattar stort patient- och säkerhetsansvar och förmåga att ständigt kvalitetssäkra och utveckla arbetet krävs. Tidigare forskning visar att övergången från sjuksköterskestudent till yrkesverksam är en stressig och känslosam tid där det tar upp till ett år att känna sig trygg och säker i yrkesrollen. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av första tiden i yrket som nyutexaminerad sjuksköterska vid Linnéuniversitet. Metod: Kvalitativ analys med fokus på det manifesta innehållet användes. Totalt valdes 14 förbättrings- och kvalitetssäkringsarbeten ut, baserade på sammanlagt 20 intervjuer av nyutexaminerade sjuksköterskor. Förbättrings- och kvalitetssäkringsarbetena analyserades enligt Evans (2002). Resultat: Fyra teman framkom i analysen och redovisades med hjälp av elva underteman. Psykosociala påfrestningar påvisar känslor av otrygghet och osäkerhet. Arbetsplatsens miljö belyste betydelsen av ett öppet klimat och förstående medarbetare. Introduktion på arbetsplatsen visade att en välutformad introduktion underlättade den första tiden. Utbildningens utformning innefattade en god grund men upplevdes även bristfällig. Slutsatser: Den första tiden som yrkesverksam sjuksköterska upplevs stressig och utmanande. Arbetsplatsens klimat och medarbetarnas bemötande är av vikt för att trygghet ska upplevas. Sjuksköterskeutbildningen upplevs bristfällig vad gäller att förbereda studenterna inför yrket.  Mer forskning och åtgärder behövs för att underlätta för nyutexaminerade sjuksköterskor.
145

Sjuksköterskans bemötande av patient med psykossjukdom vid vård inom psykiatrisk slutenvård : En litteraturstudie

Ohlsson, Desiree January 2015 (has links)
Vårdandet av en patient med psykossjukdom är komplexfyllt på grund av det breda spektra av svårigheter och handikapp som sjukdomen medför. Rätt bemötande inom psykiatrin kan erbjuda patienterna ett alternativ till medicinsk behandling. Sjuksköterskorna som möter patienterna är ofta medvetna om detta men saknar kunskap om vad som krävs och hur det ska förmedlas. Förståelsen för vilket bemötande patienten behöver och vilka redskap som finns bör utforskas och studeras fortlöpande för att utvecklas.
146

Bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av mötet med sjuksköterskan

Demiri, Mimoza, Signér-Mårtensson, Elin January 2015 (has links)
En av nio kvinnor i Sverige riskerar att få bröstcancer före 75-års åldern. Diagnosen bröstcancer kan upplevas som enpåfrestande livshändelse vilket kan medföra till en plötslig förändring i livet.Sjuksköterskan har i uppgift att stödja och finnas för patient från diagnos.  Syfte:Att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av mötet med sjusköterskanfrån diagnos fram till behandling. Metod:En litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman utformades vilka var betydelsen av kompetens,betydelsen av empati och sympati, betydelsen av personcentrerad vård samtbetydelsen av tillgänglighet. Temat betydelsen av personcentrerad vårdutformade tre subteman vilka var behov av information, personlig relation samtstöd och hopp. Slutsats: Eftersommötet med sjuksköterskan upplevs individuellt är det av stor vikt attsjuksköterskan förhåller sig till ett patientcentrerat möte med varje kvinna.Vidare forskning bör genomföras med syfte till att hjälpa sjuksköterskor attuppnå ett gott möte med patienter. / One of nine women in Swedenrun the risk of getting breast cancer before 75 years of age. The diagnosis ofbreast cancer can be perceived as a stressful life incident which may lead to asudden change in life. The nurse's task is to support and be there for the patient from diagnosis. Aim:To describe women with breast cancer experience of meeting with the nurse fromdiagnosis to treatment. Method: Aliterature review based on 11 qualitative items. Results: Four themes were formed which was the importance ofcompetence, the importance of empathy and sympathy, the importance of person-centeredcare and the importance of accessibility. The theme named importance of person-centeredcare formed three subthemes which was need for information, personalrelationship and support and hope. Conclusion:Since the meeting with the nurse is experienced individually, it’s veryimportant that the nurse approach to a patient-centered meeting with eachwoman. Further research should be conducted with the purpose to helping nursesto achieve a good meeting with patients.
147

Upplevelser och hantering av traumatisk stress hos sjuksköterskor innom akutsjukvård : En litteraturstudie

Dahlin, Madelene, Ragnarsson, Camilla January 2015 (has links)
Bakgrund: Sjuksköterskor och andra yrken som jobbar med traumatiska händelser och katastrofer har ett stresskydd som hjälper dem i svåra situationer. Men ibland tränger händelser igenom och utlöser en traumatisk stressreaktion. De flesta som jobbar inom akutsjukvård möter minst en traumatisk händelse i veckan, en del ännu fler. En bra copingstrategi blir viktigt för att kunna fortsätta sitt arbete. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom akutsjukvård upplever samt hanterar traumatisk stress. Vidare är det metodologiska syftet att beskriva urvalsgrupperna i de inkluderade artiklarna. Metod: Sammanställning av nio stycken vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Systematiska sökningar gjordes efter artiklar i fyra olika databaser. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av traumatisk stress beskrevs som olika känslor av psykisk ohälsa som bland annat ilska och oro. Återkommande minnen i kropp och själ beskrevs också förekomma, många påmindes om situationerna genom ljud, dofter och bilder. Känslor av skuld och skam förekom. Hanteringen handlade mycket om ett gott socialt nätverk både privat och professionell, brister upplevdes inom båda områdena. Att söka meningsfullhet och att föra en inre dialog med sig själv beskrevs som viktigt. Undvikande copingstrategier beskrevs då sjuksköterskorna ibland kunde undvika vissa patienter. Slutsats: Bristande stöd från arbetsgivare och kollegor har påvisats och därför anser författarna att det är viktigt att uppmana arbetsgivare inom akutsjukvård att ständigt utveckla och förbättra det professionella stödet till sjuksköterskor som varit med om traumatiska händelser i arbetet. Det behövs mer kvalitativ forskning inom området och forskningen bör uppdateras kontinuerligt då vården och sjuksköterskornas arbetssituationer ständigt utvecklas. / Background: Nurses and other professionals who work with traumatic events and disasters have a stressprotection that will help them in difficult situations. But sometimes events penetrate through that protection and trigger a traumatic stress reaction. Most people who work in emergency care meet at least one traumatic event in a week, some even more. To have a good copingstrategy becomes important to be able to continue their work. Purpose: To describe how nurses in emergency care experience and handle traumatic stress. Further,the methodological aim is to describe the selection groups in the included articles. Method: Compilation of nine scientific articles by qualitative approach was made. Systematic searches were made for articles in four different databases. Results: Nurses' experiences of traumatic stress were described as different feelings of psychic illness such as anger and anxiety. Recurring memories in body and soul were common. Sound, smell and images could trigger the memories of the situations. Some reported feelings of guilt and shame. The coping was mostly about a good social network both private and professional, flaws were reported in both areas. To find a meaning and to have an inner dialogue with oneself were described as important. Avoidant strategy were seen when the nurses avoided certain patients. Conclusion: Lack of support from employers and colleagues have been demonstrated and therefore the authors think that it is important to ask the employer in emergency care to constantly develop and improve the professional assistance to nurses who have experienced traumatic events in their work. There is a need for more qualitative research in the field and research should be continuously updated as the care and nurses' work situations are constantly evolving.
148

Erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska inom kommunal hemsjukvård

Jönsson, Elisabeth, Johansson, Ann-Charlotte January 2014 (has links)
Bakgrund: Patienter som tidigare vårdades på sjukhus vårdas nu hemma. Att vara  sjuksköterska i kommunal hemsjukvård är ett arbete med många olika arbetsuppgifter såsom läkemedelshantering, sårvård och rådgivning. Dessutom har sjuksköterskan ett övergripande ansvar för patientens totala omvårdnadsinsatser. Arbetsplatsen är patientens hem. Oftast är det äldre över 65 år som är i behov av hemsjukvård men patienterna kan vara berättigade till hemsjukvård oavsett ålder. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska i kommunal hemsjukvård. Metod: En systematisk litteraturstudie utifrån tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Denna studies resultat utmynnade i två teman; Omvårdnadsrelation och Professionell utövning. Resultatet visar att sjuksköterskor i hemsjukvården till stor del arbetar med att ge patienter stöd på olika sätt. Dessutom innebär sjuksköterskans arbete att skapa vårdrelationer med patient och dess närstående. Arbetet beskrivs som komplext, det ingår både preventiv, kurativ och palliativ vård i arbetsuppgifterna.Trots att sjuksköterskan är arbetsledare i hälso-och sjukvårdsfrågor är ledarskapet otydligt. Slutsats: Betydelsen av vad uppbyggandet av relationer med patienten och dennes närstående betyder för patientomvårdnaden behöver lyftas. Stödet som sjuksköterskan ger patienterna behöver tydliggöras. För att hantera den komplexa arbetsituationen behövs utbildning och kompetensutveckling inom ledarskap, kommunikation samt handledning vilket kan ge sjuksköterskan verktyg att förbättra och utveckla patientomvårdnaden i hemsjukvården.
149

Problematik till följd av hot och våld inom sjuksköterskeyrket

Kastenfalk, David, Larsson, Martin January 2006 (has links)
<p>Arbetsmiljöverket har i en undersökning kommit fram till att hot och våld mot vårdpersonal är ett allvarligt arbetsmiljöproblem och har blivit allt vanligare i arbetslivet. Syftet var att belysa förekomst av hot och våld inom den somatiska vården och hur detta inverkar på sjuksköterskan i sitt arbete. En litteraturstudie användes som metod och innefattade 13 artiklar som granskades med vetenskapligt fokus. Artiklarna sammanfattades under fem olika kategorier: Förekomst av hot och våld, olika typer av hot och våld, förövaren, konsekvenser för omvårdnadspersonal i deras arbete och sjuksköterskerollen i en våldsituation. Hot och våld är vanligt förekommande i sjuksköterskeyrket och inverkar på många olika sätt både på sjuksköterskans och patientens situation. Uppskattningar om förekomsten av hot och våld pekar på att det finns ett stort mörkertal av antalet incidenter. För att förbättra situationen måste framför allt utbildning med början redan under sjuksköterskeutbildningen och sedan kontinuerligt under yrkesverksamheten tillkomma. Det har även diskuteras möjligheter att tillgripa rättsliga åtgärder till följd av hot och våld för att markera att det inte är accepterat.</p>
150

Utvärdering av simulationsträning - finns det evidens för lärande? : En litteraturstudie

Bobäck, Emelie, Giorgi, Silvia January 2010 (has links)
På uppdrag av Kliniskt Tränings- och Simulerinscentrum (KTC) kom författarna till denna studie i kontakt med ämnet simulationsträning. Simulationsträning introducerades under 50-talet i den medicinska världen. Sedan dess har det gjorts många framsteg och förbättringar på området, i takt med att kraven ökar på sjuksköterskans arbetsuppgifter. Syftet med den här studien var att studera effekter av simulationsträning. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar vilka behandlar simulationsträning och dess effekter. Efter analysen av artiklarna framkom två teman vilka benämndes som undervisningsformer och studenters upplevelser av simulationsträning. En av slutsatserna som framkom i studien, var studenternas positiva inställning till simulationsträning, där de får en chans att koppla ihop teori med praktik. Studenterna kände sig bättre förberedda inför den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och de nyutexaminerade sjuksköterskorna för den kliniska verkligheten, efter att de hade simulationstränat. Då det saknas entydiga verktyg för att mäta effekterna av simulationsträning, skulle detta kunna vara ett viktigt uppslag för vidare forskning.

Page generated in 0.0564 seconds