No description available.

No description available.

Syftet med studien är att belysa vilken erfarenhet personalen inom primärvården har av att fånga upp patienter med ett riskbruk av alkohol. Syftet innefattar även att undersöka deras erfarenheter av att ställa frågor kring alkohol samt vilka insatser patienter med alkoholproblem kan erbjudas. Studien har en kvalitativ metod med hermeneutiken som utgångspunkt. Vid insamling av data användes semistrukturerade intervjuer. Fem distriktssköterskor har intervjuats på fem olika vårdcentraler. Resultatet visar att alla respondenterna anser att primärvården är en av dem som har ansvaret för att upptäcka för hög alkoholkonsumtion. Det varierar emellertid i vilken utsträckning distriktssköterskorna ställer frågor om alkoholvanor och när frågorna ställs. Behandling som patienter med ett riskbruk av alkohol kan bli erbjudna är bland annat läkarbesök. För att arbetet med patientgruppen ska utvecklas ansåg respondenterna bland annat att frågan om alkohol bör avdramatiseras och att det även behövs mer struktur och rutiner inom verksamheten.

Bakgrund: Eutanasi kan beskrivas som att en människas liv avslutas på dennes begäran. I de flesta delar av världen är eutanasi olagligt. Få studier har genomförts i syfte att ur ett sjuksköterskeperspektiv belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder till eutanasi. Syftet var att belysa bakomliggande faktorer avseende sjuksköterskors attityder till eutanasi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med utgångspunkt från nio vetenskapliga studier, med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visade likheter och skillnader kring medverkande faktorer till sjuksköterskornas attityder. Många var för eutanasi i fall där patientens lidande inte gick att lindra. Troende sjuksköterskor var oftare emot eutanasi i jämförelse med dem som inte var troende. Etiska frågor medverkade till ställningstaganden både för och emot eutanasi. En del sjuksköterskor var oroliga för att eutanasi kunde missbrukas inom vården. Yrkesrelaterad erfarenhet påverkade även deras åsikter. Slutsatser: Sjuksköterskors attityder gällande eutanasi präglas bland annat av faktorer som berör sjuksköterskors egen livsvärld, såsom deras upplevelse av patientens lidande samt olika etiska och moraliska aspekter. Sjuksköterskor kan genom att medvetandegöras kring vad som påverkar deras attityder gällande eutanasi känna en större säkerhet i att föra fram åsikter kring ämnet, samt möta patienter som efterfrågar eutanasi med större öppenhet.

Personer med självskadebeteende är en patientgrupp som lider både fysiskt och psykiskt. De är i behov av ett förstärkande bemötande av sjuksköterskor för att bli hjälpa i deras kamp. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors bemötande av patienter med självskadebeteende. Den metod som används var en litteraturstudie. Artikelsökningarna gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och psycINFO. Sju artiklar svarade mot syftet och urvalskriterierna och ingick i studien. Artiklarna granskades för att säkerställa kvalitén och analysen var inspirerad av Lundman och Graneheims (2008) innehållsanalys. Ur denna analys framkom fyra kategorier: känslomässiga reaktioner och föreställningar, Förståelse och Kompetens. Resultatet visade att sjuksköterskors bemötande av patienter med självskadebeteende påverkades av olika faktorer. Sjuksköterskor uppvisade känslor som osäkerhet, maktlöshet och frustration och dessa känslor kan leda till att de agerar aggressivt mot patienter med självskadebeteende. Det framkom att sjuksköterskor hade fördomar som att patienter med självskadebeteende söker uppmärksamhet och sympati. Slutsatsen var att ett icke förstärkande bemötande av sjuksköterskor kan skapa ett lidande för patienter med självskadebeteende, men att utbildning och riktlinjer kan hjälpa sjuksköterskor i mötet.

En av de yrkeskategorier som upplever mycket stress på arbetsplatsen är sjuksköterskor och det kan därför vara intressant att undersöka hur de upplever den stressen. Fem kvinnliga sjuksköterskor mellan 24 och 43 år på en hematologiavdelning på Karolinska Universitetsjukhuset intervjuades om sina upplevelser av stress kopplat till arbetet och vilka faktorer som bidrar till stressen. Materialet från intervjuerna analyserades tematiskt. Resultatet tyder på att flera faktorer kopplade till avdelningens storlek upplevs som stressande, så som upplevda bemanningsproblem, brister i kommunikationen på avdelningen, tung arbetsbelastning och även arbetsrelaterade krav. Det visade sig även finnas faktorer som upplevdes som stressreducerande på arbetsplatsen så som stöd och möjlighet att påverka arbetsförhållandena. Området behöver utforskas ytterligare innan mer generella slutsatser kan dras.

No description available.

Bakgrund: Rökning är en av de mest kända riskfaktorerna för att utveckla ohälsa och långvarig rökning kan leda till allvarlig sjukdom. Vistelse på sjukhus kan ses som ett värdefullt tillfälle att hjälpa patienter att bli rökfria. Känslan av att själv kunna ta kontroll och påverka har fundamental betydelse för hur individen upplever sin situation och sin hälsa. Då blir individen mer benägen att vidta egenvårdsåtgärder. Syfte: Att belysa vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans rökavvänjningsarbete inom slutenvården. Metod: En systematisk litteraturstudie där aktuell forskning söktes i databaserna Cinahl, PsychINFO och PubMed. Det resulterade i åtta kvantitativa och två kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskades. Analys genomfördes med både latent och manifest innehållsanalys. Resultat: Sex huvudgrupper identifierades; osäkerhet, ansvar, utbildning, sjuksköterskans rökning, policys och prioritering. Resultatet diskuterades utifrån Dorothy Orems egenvårdsteori. Slutsats: Trots att sjuksköterskor anser att det är viktigt med hälsofrämjande arbete prioriteras inte rökavvänjningsinsatser. För att rökavvänjningsarbetet ska utvecklas krävs att ledningen är tydlig med att det är en prioriterad uppgift och att utbildning är viktig. Genom fördjupade kunskaper ökar motivationen och självförtroendet hos sjuksköterskorna i det hälsofrämjande arbetet vilket på sikt ger en värdefull vinst. Rökfria sjuksköterskor prioriterar rökavvänjning mer än sjuksköterskor som röker.

Bakgrund: Blodsmittorna hiv, hepatit B och hepatit C har spridits med hög hastighet sedan smittorna upptäcktes och sjuksköterskan har blivit allt mer involverad i vården av blodsmittade patienter. Det sätt som sjuksköterskan vårdar denna patientgrupp på, kan bestämmas genom hennes eller hans attityder till blodsmitta. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors attityder till att vårda patienter med blodsmitta. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och 16 vetenskapliga artiklar inkluderades. Analysen resulterade i sex kategorier. Resultat: Det fanns generellt sett positiva attityder bland sjuksköterskor till blodsmittade patienter. Olika faktorer som kunskap, ålder, kön, yrkeserfarenhet, smittvägar och rädsla för smitta påverkar sjuksköterskornas attityder. Diskussion: Smittvägar, kunskap, rädsla och vilja att vårda var faktorer som var starkt förknippade med sjuksköterskornas attityder och därför anses det behövas mer utbildning kring blodsmittor. Slutsats: Attityden till blodsmittade patienter varierar bland sjuksköterskor, och den största faktorn till detta är kunskap. Mer kunskap behövs hos sjuksköterskan för att främja den goda omvårdnaden till blodsmittade patienter.

No description available.