Bakgrund: Vårdrelaterad infektion (VRI) är ett infektionstillstånd som patienten har ådragit sig till följd av vård under inläggning eller vid besök på sjukhus alternativt i öppenvården. VRI sprids från smittkälla till person genom vidröring av smittade personer och orena ytor . Även sjuksköterskor riskeras att bli smittade och utveckla VRI genom bristfällig handhygien då de utövar sitt arbete. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva i vilken grad sjuksköterskor på vårdavdelningar med kirurgisk eftervård tillämpar basala hygienrutiner och vilka faktorer som har samband med tillämpningen av basala hygienrutiner. Ytterligare ett syfte var att beskriva vilken urvalsmetod som använts i de valda artiklarna. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Författarna har granskat befintlig, redan publicerad forskning inom området vårdrelaterade infektioner och hygien. Därefter har författarna presenterat sitt resultat i löptext och tabeller med stöd av vetenskaplig litteratur. Huvudresultat: Flertalet sjuksköterskor hade kännedom om basala hygienrutiner och många utförde någon form av handhygien i varierande grad. Brist på följsamhet visade sig ha samband med faktorer som okunskap, upplevd tidsbrist, bristande resurser och handtvättens uttorkande effekt på huden. Slutsats: Sjuksköterskor tillämpar handhygien i varierande grad, dock finns utrymme för förbättringar. Mer kunskap och utbildning krävs bland sjuksköterskor för att förändra deras attityd, öka graden av följsamhet till hygienrutiner och minska risken för uppkomst och spridning av VRI.

Kränkade särbehandling definieras som kränkande handlingar riktade mot enskild medarbetare utan saklig grund, som bryter mot allmänna normer. Kränkande särbehandling är ett arbetsrättsligt problem vilket medför allvarliga konsekvenser för både arbetstagare och organisationer. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av utsatthet för kränkande särbehandling. En litteraturstudie som baseras på 24 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Samtliga artiklar analyserades och redovisades i resultatet under huvudkategorier. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde ohälsa relaterat till upplevelse av utsatthet för kränkande särbehandling. Sjuksköterskorna upplevde maktutövning relaterad till bristande arbetsmiljö i kombination med svag chefsförmåga. Sjuksköterskornas upplevda utsatthet utgjorde riskfaktorer för bristande patientsäkerhet och bristande omvårdnad.

Introduction Shift work affects the circadian rhythm. Working night shift can, for instance, result in a disrupted circadian rhythm, which can have adverse effects on health. Nurses are a particularly vulnerable group in health care since they often work shifts.   Purpose The purpose of this study was to explore how nurses are affected by shift work and what effects of shift work can have on nurses' health.   Method The work was carried out as a literature review with a systematic approach, in which 10 scientific articles were selected from the databases; Academic Search Elite, CINAHL and MEDLINE. The articles were examined, analyzed, results were summarized and conclusions were drawn.   Results Many nurses, often regardless of the type of shift work they have, suffer from insomnia, fatigue and gastrointestinal problems. Short rest between shifts and workload is mentioned in several articles as cause to the problems.   Discussion Short rest between shifts can be a major contributing factor to the problems, circadian rhythm and shift work itself may not affect health as much as short rest and too little time for recovery in between shifts. / Inledning: Skiftarbete påverkar dygnsrytmen. Vid, exempelvis, nattarbete störs dygnsrytmen, något som kan medföra negativa effekter på hälsan, sjuksköterskor är en speciellt utsatt gruppinom vården då de ofta arbetar skift.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att utforska hur sjuksköterskor påverkas av skiftarbete och vilka effekter skiftarbete kan ha på sjuksköterskors hälsa.Metod:Arbetet genomfördes som en litteraturstudie med ett systematiskt tillvägagångssätt, där 10 vetenskapliga artiklar valdes ut från databaserna Academic Search Elite, CINAHL och MEDLINE. De granskades, analyserades, resultat sammanfattades och slutsatser drogs.Resultat: Många sjuksköterskor, ofta oberoende av vilken typ av skiftarbete de har, lider av bland annat sömnlöshet, trötthet, utmattning och mag-och tarmproblem. För kort vila mellan arbetspassen och arbetsbörda nämns i flera artiklar som bidragande orsaker till problemen.Diskussion: För kort vila mellan arbetspassen kan vara en stor bidragande orsak till problemen, dygnsrytm och skiftarbete i sig kanske inte påverkar hälsan lika negativt som kort vila och för lite tid för återhämtning.

Sammanfattning Bakgrund Patienter med självskadebeteende har rätt till god vård på lika villkor. SBU:s rapport (2015) har visat att det finns risk för att detta inte efterlevs. Sjuksköterskornas bemötande kan ha stor betydelse för hur patienter med självskadebeteende upplever vården men i dagsläget finns det ingen samlad bild över hur bemötande ser ut. Syfte Att genom en litteraturgranskning undersöka sjuksköterskors bemötande gentemot patienter med självskadebeteende inom somatisk vård. Metod Sökningar genomfördes i tre databaser, PsychINFO, PubMed och CINAHL, 13 artiklar valdes till ut till kvalitetsgranskningen. De inkluderade artiklarna berörde sjuksköterskor i somatisk öppen och sluten vård som kommit i kontakt med patienter med självskadebeteende, oavsett kön och etnicitet. Huvudresultat Granskningen utmynnade i två ämnesområden, attityder och faktorer som påverkar sjuksköterskors bemötande. Sjuksköterskorna hade olika upplevelser av mötet med patienter med självskadebeteende och det förekom att sjuksköterskor under vissa förutsättningar kunde ha negativa attityder gentemot patienter med självskadebeteende. En negativ attityd gentemot patientgruppen kunde påverka bemötandet och skapade svårigheter vid vårdandet av patienterna. Sjuksköterskornas ålder, erfarenhet, utbildning påverkade sjuksköterskornas bemötande gentemot patienterna, Det framkom även brister som kunde påverka attityderna, dessa var avsaknad av rutiner, riktlinjer och kunskap. Slutsats Sjuksköterskorna bemötte patienter med självskadebeteende med både negativa och positiva attityder. Attityderna påverkades av olika faktorer så som känslor, erfarenhet, stress, kunskap och brist på resurser, vilket ledde till svårigheter vid bemötandet och vårdandet av patientgruppen. Vårdens kvalitet och patientsäkerheten skulle kunna öka om sjuksköterskorna som möter och vårdar patienter med självskadebeteende hade de resurser de enligt litteraturgenomgången saknar. Fortsatta studier behövs för att i framtiden utveckla omhändertagandet av patienter med självskadebeteende och sträva mot likvärdig vård.

Bakgrund: I världen är cancer en av de främsta orsakerna till sjuklighet och dödlighet. De som lever med cancer och de som insjuknar i cancer kommer att bli allt fler. Tidigare studier visar att sjuksköterskor utan specialistutbildning inte alltid känner sig beredda på att möta patienter som har cancer. Dessa patienter har ett stort behov av sjuksköterskors stöd, då de ofta befinner sig i sårbara situationer. Sjuksköterskorna har därför en betydande roll för patienter som har cancer, då den mellanmänskliga relationen med sjuksköterskan kan bidra till att öka patientens känsla av välmående. Att skapa en vårdrelation är därför mycket viktig i omvårdnaden och tillåter sjuksköterskorna att komma närmare deras patienter. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen med vuxna patienter som har cancer. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Artiklarnas resultat analyserades utifrån en manifest innehållsanalys som inspirerades av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Efter genomförd analys utformades tre kategorier: Skapa en god vårdrelation, Svårigheter i vårdrelationen och Sjuksköterskans känslomässiga påverkan, med tillhörande underkategorier. Resultatet visar sjuksköterskors upplevelser av vad som behövs för att skapa en god vårdrelation, vilka eventuella svårigheter som kan uppkomma och påverka sjuksköterskor i vårdrelationen och hur vårdrelationen påverkar sjuksköterskorna känslomässigt. Slutsats: Cancer är idag en växande folksjukdom och sannolikheten är stor att sjuksköterskan någon gång under sitt yrkesliv kommer att vårda patienter som har cancer. För att sjuksköterskan ska känna sig trygg med att kunna etablera en så god vårdrelation som möjligt med patienter som har cancer behövs en fördjupad kunskap och förståelse om sjuksköterskornas upplevelser av denna vårdrelation.

Bakgrund: Självskadebeteende i icke-suicidalt syfte är vanligt, speciellt i åldrarna 15-24 år. Att på egen hand skapa ruptur i huden kan vara ett sätt att hantera de jobbiga känslor personen känner. De som söker vård för ett självskadebeteende blir ibland bemötta med negativa attityder från vårdpersonal. Patienter har enligt lag rätt till god vård på lika villkor men det är inte alltid detta sker. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa vårdpersonals upplevelser av och attityder till att vårda patienter med självskadebeteende. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 9 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats inkluderades. Artiklarnas resultat granskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat med hjälp av Fribergs modell för litteraturöversikt samt med inspiration av innehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes i 5 kategorier som var, vårdares attityder till patienter, vårdares känslomässiga reaktioner, vårdares hanteringsstrategier, den komplicerade relationen samt organisatoriska faktorer av betydelse. Slutsats: Bristande kunskap om självskadebeteende hos sjuksköterskor kan leda till ett sämre patientbemötande. Utbildning om beteendet skulle kunna öka förståelsen för patienter vilket skulle kunna minska det vårdlidande de kan utsättas för. / Background: Self-injury in non-suicidal purposes are common, especially between the ages of 15-24. Creating ruptures in the skin can be a way to deal with unbearable emotions. Those seeking treatment for self-harm are sometimes met with negative attitudes from health professionals. Patients are legally entitled to good healthcare on equal terms, but in reality it is not always that way. Aim: The aim of this literature study is to highlight health professionals experiences of and attitudes to caring for patients with self-injurious behavior. Method: A literature study was conducted and nine scientific articles with qualitative approach was included. Articles were reviewed, analyzed and put together to form a result using Friberg's model for literature review and with inspiration from content analysis. Results: The results were compiled into 5 categories that where; carers attitudes to patients, carers emotional reactions, carers coping strategies, the complicated relationship and organizational factors of significance. Conclusion: Lack of knowledge about self-injury among nurses can lead to poorer patient treatment. Education about self-injury among nursing staff could reduce the patients' care suffering that they may be exposed to.

Narkotikamissbruk är ett folkhälsoproblem i Sverige. Allt fler personer med denna problematik söker hjälp och stöd med hjälp frånsjukvården. Motiverande samtal(MI)ären samtalsmodell som sjuksköterskoranvändersomettverktygför att ge stöd till personer mednarkotikamissbruk, dettaför atthjälpa dem att finna motivation till attreducera sittmissbruk. Syftet med litteraturstudien var att belysa om motiverande samtal kan stödja personer med narkotikamissbruk. Litteraturstudien genomfördes med hjälp av 14 artiklar som bearbetadesoch sammanställdesför att få fram ett resultat. I resultatet presenterades två teman: Effekter av motiverande samtal samt Upplevelser av motiverande samtal. I resultatet visadesdetatt motiverande samtal hadeen reducerande effekt då det gälldenarkotikamissbruk, främst personer medcannabismissbrukhade en högre behållning av motiverande samtal. Det visades även att personer med narkotikamissbruk hade positiva upplevelser av motiverande samtal,såsom att få lärdom om att hantera sin livsvärld samt att deupplevde stödatt fortsätta sin förändringsprocess framåt. Det uppkomävennegativa upplevelserfrånmotiverande samtal hos personer med narkotikamissbruk, då de delvis kändebrist på samtalstidsamt en känsla av iakttagelsefrån personalenunder samtalen. Fortsatt forskning om ämnet behöver belysas,särskilt då det gäller tyngre narkotikamissbruk, detta för att nuvarande forskning främst fokuserar på cannabismissbruk / Substance abuse is a public health problem in Sweden. More people with this problematic is seeking for help and support from the swedish healthcare. Motivational interviewing (MI) is a model which can be used by the healthcare, especially by nurses to support people with substance abuse and help them to find motivation to reduce their use of drugs. The aim of this study was to illuminate if motivational interviewing can support people with substance abuse. The litterature study was made by 14 articles which was processed and compiled to get an result. In the result, two themes emerged: Effects of motivational interviewing together with Experiences of motivational interviewing. The result showed that MI had an reducing effect on substance abuse, especially when it comes to cannabis abuse. The people who abused cannabis had a higher profit from motivational intrviewing, than people who took harder drugs. It was also shown that people with substance abuse had positive experinces by MI, like they felt that they got knowledge to manage their life-world and also that they felt that they had enough support to continue their journey of change. People with substance abuse also experienced motivational interviewing as negative, such as lack of time in the MI sessions and a sense of observation from the staff during the sessions. Continued research about this topic needs to illuminate, especially when it comes to heavy drugabuse, this beacuse current researches mainly focus on cannabisabuse.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur sjuksköterskor som gått en handledarutbildning upplever användandet av reflektion när de handleder sjuksköterskestudenter i VFU. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio legitimerade sjuksköterskor som gått en handledarutbildning på minst 7,5hp och var verksamma på olika vårdavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Tre olika kategorier bildades vid analys och dessa var: Reflektionens användningsområden, Yttre och inre faktorer som möjliggör användandet av reflektion och Reflektion för lärande och som del i en handledarmodell. Resultatet visade att sjuksköterskorna var positiva till att använda reflektion tillsammans med sjuksköterskestudenter och att de använde reflektion för att sammanfatta dagen och även kontinuerligt i olika omvårdnadssituationer som uppstått. En förutsättning för att få en fungerande reflektion var att sjuksköterskorna hade tid till det. En annan faktor som påverkade användandet av reflektion var hur personkemin stämde överens mellan student och handledare. Alla sjuksköterskor var överens om att reflektion förde studentens lärande framåt genom att skapa förståelse kring olika omvårdnadssituationer. Slutsatsen var att de handledande sjuksköterskorna upplevde reflektion som positivt för studentens lärande och även för relationen mellan student och handledare. Tid för reflektion och ett tillåtande arbetsklimat, där kollegorna har förståelse för vad som krävs för att handleda, var dock förutsättningar för att lyckas.

Bakgrund:Det kan vara svårt för mödrar vars barn vårdas på sjukhus att få igång en fungerande amning och behov av stöd från sjuksköterskor kan finnas. Syfte:Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge amningsstöd. Design: Studien har en deskriptiv design med en kvalitativ ansats. Metod:Semistrukturerade intervjuer utfördes medett strategiskt urval av 10 kvinnliga sjuksköterskor inom neonatalvård. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Analysen resulterade i fyra kategorier; Amningsstödet är multidimensionellt, Amningsstöd bygger på sjuksköterskans förmåga till interaktion, Amningsstöd kräver erfarenhet och fortbildning samt Teamarbetet ställer krav. Slutsats: Amningsstödet är multidimensionellt och kan innebära svårigheter för sjuksköterskan. Svårigheter som beskrivs har att göra med samspelet med modern, kultur-, religions-och språkbarriärer samt brist på erfarenhet och kunskap. En önskan om fortbildning inom amningsstöd samt upplevelsen att barnsköterskorna kan mer än sjuksköterskorna synliggörs.

Våld och hot om våld mot sjuksköterskor är ett problem både globalt och i Sverige. Sjuksköterskor är en yrkesgrupp som i större utsträckning än andra yrkesgrupper löper risk att utsättas för arbetsrelaterat våld då de möter många människor i samband med sin yrkesutövning. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bli utsatta för våld och hot om våld från vårdtagare. En allmän litteraturstudie användes som metod för studien. Resultatet är baserat på 12 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design som resulterade i fyra kategorier kring sjuksköterskors upplevelse av hot och våld från vårdtagare. I resultatet framkom det att sjuksköterskorna upplevde starka känslor så som rädsla och ilska. Detta i sig påverkade vårdrelationen med vårdtagaren negativt. De upplevde även hur de tog med sig känslorna hem och att det påverkade dem socialt. Sjuksköterskor upplevde bristande stöd från ledning och organisation efter våldsamma incidenter. Att bli utsatta för våld påverkade sjuksköterskorna så negativt att det fick konsekvenser för privatlivet, arbetslivet och relationen till vårdtagarna. Sjuksköterskorna upplevde ett behov av ökat stöd och utbildning.