Sammanfattning Bakgrund Patienter med självskadebeteende har rätt till god vård på lika villkor. SBU:s rapport (2015) har visat att det finns risk för att detta inte efterlevs. Sjuksköterskornas bemötande kan ha stor betydelse för hur patienter med självskadebeteende upplever vården men i dagsläget finns det ingen samlad bild över hur bemötande ser ut. Syfte Att genom en litteraturgranskning undersöka sjuksköterskors bemötande gentemot patienter med självskadebeteende inom somatisk vård. Metod Sökningar genomfördes i tre databaser, PsychINFO, PubMed och CINAHL, 13 artiklar valdes till ut till kvalitetsgranskningen. De inkluderade artiklarna berörde sjuksköterskor i somatisk öppen och sluten vård som kommit i kontakt med patienter med självskadebeteende, oavsett kön och etnicitet. Huvudresultat Granskningen utmynnade i två ämnesområden, attityder och faktorer som påverkar sjuksköterskors bemötande. Sjuksköterskorna hade olika upplevelser av mötet med patienter med självskadebeteende och det förekom att sjuksköterskor under vissa förutsättningar kunde ha negativa attityder gentemot patienter med självskadebeteende. En negativ attityd gentemot patientgruppen kunde påverka bemötandet och skapade svårigheter vid vårdandet av patienterna. Sjuksköterskornas ålder, erfarenhet, utbildning påverkade sjuksköterskornas bemötande gentemot patienterna, Det framkom även brister som kunde påverka attityderna, dessa var avsaknad av rutiner, riktlinjer och kunskap. Slutsats Sjuksköterskorna bemötte patienter med självskadebeteende med både negativa och positiva attityder. Attityderna påverkades av olika faktorer så som känslor, erfarenhet, stress, kunskap och brist på resurser, vilket ledde till svårigheter vid bemötandet och vårdandet av patientgruppen. Vårdens kvalitet och patientsäkerheten skulle kunna öka om sjuksköterskorna som möter och vårdar patienter med självskadebeteende hade de resurser de enligt litteraturgenomgången saknar. Fortsatta studier behövs för att i framtiden utveckla omhändertagandet av patienter med självskadebeteende och sträva mot likvärdig vård.

<p>The purpose of this study was to investigate how former pupils in a daycareschool experienced there stay, in relation to the ordinary school. The method we used was an qualitative interview study with former pupils of a daycareschool. We have analyzed the result with help of Goffmans theory about stigma, Beckers labeling theory, Antonovskys SOC (a Sense Of Coherence) concept and Gjaerums theory of controlling. After analyzing the results we came to the conclution that the pupils where stigmatized and labeled as deviants in the ordinary school whilst in the daycareschool they got an enhanced SOC and a feeling of control. Due to the daycareschool’s work with these pupils they no longer sees as stigmatized and labeled.</p>

<p>I takt med att andelen äldre i befolkningen blir allt fler, ökar även antalet personer med demens. För att omvårdnaden för dessa personer skall kunna utvecklas krävs en ökad kunskap och en djupare förståelse för hur det är att leva med denna sjukdom. Syftet med den här studien var att beskriva hur det är att leva med demens i ett tidigt skede. Studien är genomförd som en litteraturstudie och bygger på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som sökts upp med hjälp av databaserna CINAHL, Medline och PsycINFO, och därefter kvalitetsgranskats enligt mallar. Analys av artiklarna resulterade i ett övergripande tema; Att förändras, samt fem underkategorier; Förlust, Rädsla, Utanförskap, Behov av stöd och gemenskap och Bemästrande. De förändringar som demenssjukdomen medför bidrar bland annat till känslor av förlust, rädsla och utanförskap. Resultatet har visat på att det är viktigt med ett gott stöd från omgivningen för att kunna bemästra sin situation när man lever med demens. I resultatet framkommer även att personer med demens ofta utvecklar olika strategier för att hantera sjukdomen och vardagen. Genom att fördjupa kunskapen och förståelsen för hur det är att leva med demens i ett tidigt skede, anser författarna att sjuksköterskan har möjlighet att vidareutveckla omvårdnaden för personer som lever med demens.</p>

I takt med att andelen äldre i befolkningen blir allt fler, ökar även antalet personer med demens. För att omvårdnaden för dessa personer skall kunna utvecklas krävs en ökad kunskap och en djupare förståelse för hur det är att leva med denna sjukdom. Syftet med den här studien var att beskriva hur det är att leva med demens i ett tidigt skede. Studien är genomförd som en litteraturstudie och bygger på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som sökts upp med hjälp av databaserna CINAHL, Medline och PsycINFO, och därefter kvalitetsgranskats enligt mallar. Analys av artiklarna resulterade i ett övergripande tema; Att förändras, samt fem underkategorier; Förlust, Rädsla, Utanförskap, Behov av stöd och gemenskap och Bemästrande. De förändringar som demenssjukdomen medför bidrar bland annat till känslor av förlust, rädsla och utanförskap. Resultatet har visat på att det är viktigt med ett gott stöd från omgivningen för att kunna bemästra sin situation när man lever med demens. I resultatet framkommer även att personer med demens ofta utvecklar olika strategier för att hantera sjukdomen och vardagen. Genom att fördjupa kunskapen och förståelsen för hur det är att leva med demens i ett tidigt skede, anser författarna att sjuksköterskan har möjlighet att vidareutveckla omvårdnaden för personer som lever med demens.

The purpose of this study was to investigate how former pupils in a daycareschool experienced there stay, in relation to the ordinary school. The method we used was an qualitative interview study with former pupils of a daycareschool. We have analyzed the result with help of Goffmans theory about stigma, Beckers labeling theory, Antonovskys SOC (a Sense Of Coherence) concept and Gjaerums theory of controlling. After analyzing the results we came to the conclution that the pupils where stigmatized and labeled as deviants in the ordinary school whilst in the daycareschool they got an enhanced SOC and a feeling of control. Due to the daycareschool’s work with these pupils they no longer sees as stigmatized and labeled.

Sjuksköterskor utsätts i sitt yrke för känslomässigt svåra händelser som lidande, våld och död. Särskilt exponerade för detta är sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården, där det frekvent rapporteras höga nivåer av stressyndrom. Samtidigt har det visat sig att det i samma grupp finns individer som tycks klara av att arbeta under tuffa förhållanden bättre än andra. Något dessa har gemensamt är tillfredsställande metoder för hantering, så kallade copingstrategier. Syftet var att få insikt i vilka situationer som sjuksköterskor inom akutsjukvården upplever som emotionellt svåra samt hur de hanterar dem. Metoden var en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie där sju sjuksköterskor anställda inom ambulanssjukvården deltog. Materialet bearbetades utifrån en kvalitativ innehållsanalys där åtta kategorier skapades. Resultatet sorterades under två domäner: situationer och hantering. Situationerna involverade barn som far illa, anhöriga som försvårar arbetet, trauman och betungande ansvar. Hanteringen bestod av att prata med kollegor, ändra förhållningssätt, gå in i en roll samt använda sin erfarenhet. / Nurses are in their profession confronted with emotionally challenging situations involving suffering, violence and death. Particularly exposed to this are nurses working in critical and acute care settings, where high levels of stress are frequently reported. However, there are in the same setting individuals who seemingly handle working in stressful conditions better than others. Something they all have in common is satisfactory methods of coping. The aim was to gain insight into what nurses working in acute care settings perceived as critical incidents, and how they coped with them. The method was a qualitative semi-structured interview study in which seven nurses employed in Swedish ambulance services participated. The content was processed based on a qualitative analysis, where eight categories were outlined. The results were sorted in two domains: incidents and coping. The incidents involved child abuse, relatives who obstructed work, trauma and onerous responsibilities. Coping consisted of communicating with colleagues, reframing, stepping into a role and relying on experience.

Bakgrund: Tidigare studier har fokuserat på de fysiologiska aspekterna i bearbetningen av astma, både för patienterna och för deras närstående. Astma har under de senaste årtiondena ökat i prevalens och sjukdomen skapar emotionell och psykologisk stress som drabbar hela familjen runt den astmasjuke. Syfte: Syftet med denna litteratur studie var att uppmärksamma familjens upplevelser när ett barn har sjukdomen astma, samt belysa sjuksköterskans betydelse Metod: Till denna litteraturstudie samlades data in från databaserna Academic Search Elite och CINAHL. Under analysen skapades fyra teman. Dessa var: Första tiden efter diagnosen, anpassning, när astman blir en del av livet. Sista temat var sjuksköterskans betydelse. Resultat: Resultatet visar att föräldrar till barn med nydiagnostiserad astma känner osäkerhet, rädsla och betvivlar sin förmåga att vårda sitt barn. Föräldrarna uppgav också att de upplevde en tuffare ekonomisk situation relaterat till ökat frånvaro från arbetet, mediciner och förändringar i hemmiljön. Det visade sig också att sjuksköterskan och den information som gavs från sjukvårdspersonalen spelade en central roll i föräldrarnas förmåga att anpassa sig. / Background: Earlier studies have focused on the physiological aspects of coping with asthma, both on patients and their relatives. Asthma is a disease that has been increasing over the last decades and it puts a lot of emotional and psychological stress on the entire family. Aim: The aim of this literature review was to observe the family’s experiences when a child has asthma, and illuminate the importance of the nurse. Method: For this literature review, data was collected from the databases Academic Search Elite and CINAHL. During analyse four themes appeared. These were the first period after diagnose, adapting, when asthma becomes a part of life. The last theme was named the importance of the nurse. Result: The result showed that parents to children whose been newly diagnosed with asthma feels insecure, afraid and feel doubts their capability to care for their child. The parents also reported that they had a tougher economical situation due to higher absence from work, medicines and changes required in their home environment. It also showed that the nurse and the information from healthcare providers have a central role in the parents coping capabilities.

<p>Bakgrund: Tidigare studier har fokuserat på de fysiologiska aspekterna i bearbetningen av astma, både för patienterna och för deras närstående. Astma har under de senaste årtiondena ökat i prevalens och sjukdomen skapar emotionell och psykologisk stress som drabbar hela familjen runt den astmasjuke.</p><p>Syfte: Syftet med denna litteratur studie var att uppmärksamma familjens upplevelser när ett barn har sjukdomen astma, samt belysa sjuksköterskans betydelse</p><p>Metod: Till denna litteraturstudie samlades data in från databaserna Academic Search Elite och CINAHL. Under analysen skapades fyra teman. Dessa var: Första tiden efter diagnosen, anpassning, när astman blir en del av livet. Sista temat var sjuksköterskans betydelse.</p><p>Resultat: Resultatet visar att föräldrar till barn med nydiagnostiserad astma känner osäkerhet, rädsla och betvivlar sin förmåga att vårda sitt barn. Föräldrarna uppgav också att de upplevde en tuffare ekonomisk situation relaterat till ökat frånvaro från arbetet, mediciner och förändringar i hemmiljön. Det visade sig också att sjuksköterskan och den information som gavs från sjukvårdspersonalen spelade en central roll i föräldrarnas förmåga att anpassa sig.</p> / <p>Background: Earlier studies have focused on the physiological aspects of coping with asthma, both on patients and their relatives. Asthma is a disease that has been increasing over the last decades and it puts a lot of emotional and psychological stress on the entire family.</p><p>Aim: The aim of this literature review was to observe the family’s experiences when a child has asthma, and illuminate the importance of the nurse.</p><p>Method: For this literature review, data was collected from the databases Academic Search Elite and CINAHL. During analyse four themes appeared. These were the first period after diagnose, adapting, when asthma becomes a part of life. The last theme was named the importance of the nurse.</p><p>Result: The result showed that parents to children whose been newly diagnosed with asthma feels insecure, afraid and feel doubts their capability to care for their child. The parents also reported that they had a tougher economical situation due to higher absence from work, medicines and changes required in their home environment. It also showed that the nurse and the information from healthcare providers have a central role in the parents coping capabilities.</p>