Bakgrund: Trygghet kan vara en förutsättning för livskvalitet för individen. Patienten kan ha förväntningar på vårdpersonalen och för att sjuksköterskor ska kunna uppmärksamma patientens behov av trygghet och åtgärda upplevelsen av otrygghet, behövs kunskap om vad som kan bidra till patientens upplevelse av trygghet i vårdandet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av faktorer som kan påverka patientens upplevelse av trygghet respektive otrygghet i vårdandet. Frågeställning: Hur kan sjuksköterskor bidra till patientens upplevelse av trygghet i vårdandet? Metod: Kvalitativ intervju med sex sjuksköterskor i en stor stad i mellersta Sverige. Intervjuerna har bearbetats med en kvalitativ innehållsanalys utifrån Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Sjuksköterskorna uppfattade att deras förhållningssätt gentemot patienten kunde påverka patientens upplevelse av trygghet. Sjuksköterskorna uppfattade också att information de gav och att miljön omkring patienten samt sjukdom kunde påverka patientens upplevelse av trygghet respektive otrygghet. Slutsats: Alla patienter kunde uppleva en otrygghet då de hade en sjukdom och genomgick en behandling. Sjuksköterskornas betydelse för skapandet av en trygghet i vårdandet lyfts fram. De kunde skapa trygghet genom att till exempel själva vara trygga i den professionella rollen och informera patienten. / Background: ’Feeling of safety’ means an assurance of optimum quality of life for the individual. Patients have expectations of the medical staff and for nurses to be able to pay attention to patients' needs for feeling of safety and create patients' feelings of safety, further knowledge of what contributes to patients' perceptions of safety in the care is needed. Objective: To describe nurses experiences of factors that may influence patients' perceptions of safety in the care. Method: Qualitative interview study of six nurses in Stockholm, Sweden. The interviews have been processed using a qualitative content analysis, designed by Graneheim och Lundman (2004). Results: The nurses perceived that their attitude towards the patient could affect the patient's feeling of safety. The nurses perceived that the information they gave and the environment around the patient and the disease could affect a patient's feeling of safety. Conclusion: All patients could experience a non-feeling of safety when they had a disease and underwent treatment. The nurse's role in the creation of a feeling of safety in the care are emphasized. Nurses could create feelings of safety in the care by, for example, be confident in their professional role and inform the patient.

No description available.

En av sjuksköterskans viktigaste arbetsuppgift är att lämna och ta emot information kring patienter vid skiftbyten. Det finns flera orsaker tillatt informationen vid överrapportering inte blir korrekt vilket kan äventyra patientsäkerheten. Syftet med studien var attbeskriva faktorer som påverkar överrapportering. En allmän litteraturstudie genomfördes för att besvara syftet. Tiovetenskapliga artiklar från databaserna PubMed, CINAHLoch PsycINFOmed kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats analyserades.Resultatet blev tre olika teman avseende överrapportering: struktur,samverkan i teamochpatientens delaktighet.Faktorer som kan påverka och förbättra överrapporteringsprocessensåsom att en tydlig struktur vid överrapportering är viktig för sjuksköterskors arbete. Omvårdnaden av patienter är beroende av teamets samverkanvilket avspeglar sig ikvaliteten på överrapporteringen. Patientens delaktighet påverkar överrapporteringen och sjuksköterskors uppfattning om dess betydelse varierar. Det är viktigt att belysa alla faktorer som kan påverka överrapporteringen.Utbildning och att dela med sig av erfarenhet kan vara faktorer som påverkar överrapporteringen positivt.

Bakgrund Trycksår är ett stort problem inom hälso- och sjukvården som kan ge allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser för patienter som drabbas. Forskning visar på bristande kunskap och utbildning hos sjuksköterskor om preventiva åtgärder vid risk för trycksår. Syfte Att beskriva vilka preventiva åtgärder sjuksköterskan kan använda i sitt arbete med patienter för att minska uppkomsten av trycksår, samt beskriva en metodologisk aspekt i de valda artiklarna. Metod Litteraturstudie med deskriptiv design som utgår från 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats, framsökta från databasen MedLine genom sökmotorn Pubmed. Resultat I föreliggande studies resultat framgick det att tre kategorier har betydande roll i det preventiva arbetet mot att minska uppkomsten av trycksår; Riskbedömningar, Lägesändringar samt Klassifikation och dokumentation. För att upptäcka patienter som ligger i riskzon till att utveckla trycksår är riskbedömningsinstrument användbara verktyg och bättre än enbart kliniska bedömningar. Varierande och systematiska lägespositioner minskar förekomsten av trycksår då patientens kroppstyngd fördelas jämt och förhindrar ett långvarigt tryck över ett specifikt område. Genom att utbilda sjuksköterskor om riskbedömningar och trycksårsklassifikation ökade kunskapen och kännedomen om det preventiva arbetet, vilket tillsammans med noggrann dokumentation bidrog till lägre förekomst av trycksår. Slutsats En stor del av det preventiva arbetet mot trycksår utgörs av riskbedömningar, lägesändringar samt klassifikation och dokumentation. Med riskbedömningsinstrument kan noggranna undersökningar utföras och i ett tidigt stadie se vilka patienter som löper större risk än andra. Vissa instrument visade sig även vara bättre än andra, därför bör valet av dessa övervägas. Hur ofta patientens lägesposition ändras och vilken lägesändring som väljs har betydelse för uppkomsten av trycksår. Korrekt klassificering och dokumentation kan bidra till att reducera antalet trycksår. / Background Pressure ulcers are a major problem in health care that can cause serious physical and psychological consequences for affected patients. Research shows that there is a lack of knowledge and education of nurses regarding preventive measures when risk for developing pressure ulcer. Objective To describe the preventive measures the nurse can use in their work with patients to reduce the prevalence of pressure ulcers, and describe a methodological aspect of the selected articles. Method Literature study with a descriptive design that is based on 12 scientific articles with quantitative approach, retrieved from the database MedLine through the PubMed search engine. Results In the present studie’s result it is revealed that three categories have a significant role in the preventive work toward reducing the prevalence of pressure ulcers; Risk assessments, Location positioning, and Classification and documentation. To detect patients who are at risk for developing pressure ulcers, risk assessment instruments are useful tools and better than clinical judgements alone. Varied and systematic location positioning reduces the prevalence of pressure ulcers as the patient's body weight is distributed evenly and therefore prevent a prolonged pressure over a specific area. By educating nurses about risk assessments and pressure ulcers classification, increased the knowledge and awareness of the preventive work, whichtogether with accurate documentation contributed to the lower prevalence of pressure ulcers. Conclusion A big role of the preventive work against pressure ulcers consists of location positioning, education and risk assessments. How often the change of the patient's location positioning is carried out and the position that is chosen has an important role for the emergence of pressure ulcers. Education can help to increase nurses' knowledge to recognize and classify pressure ulcers and therefore reduce these.With risk assessment instruments, proper examinations can be carried out and at an early stage ensure which patients are at greater risk than others. Some instruments also turned out to be better than others, so the choice of these should be considered.

<p>Abstrakt</p><p><strong>Bakgrund:</strong><em> </em>Drogmissbruk är ett utbrett globalt hälsoproblem som kan resultera i sjukdomar, olyckor och leda till dödsfall. Sjuksköterskors kunskap och attityder har stor betydelse för att identifiera och bemöta patienter med drogmissbruk. <strong>Syfte: </strong>Syftet var att<strong><em> </em></strong>beskriva sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder, kunskaper och förhållningssätt till patienter med drogmissbruk. <strong>Metod:<em> </em></strong>Denna litteraturöversikt har bearbetats med vetenskapliga artiklar som grund. Sex kvalitativa, fyra kvantitativa och en artikel med mixad design har värderats och analyserats. <strong>Resultat:<em> </em></strong>Resultatet visade att sjuksköterskornas attityder gick att dela in i två grupper, negativa och positiva. Sjuksköterskor upplevde brist på kunskap och utbildning som ett hinder till att ge adekvat vård. Sjuksköterskestudenter ansåg att utbildning gällande droger var otillräcklig och de hade svårt att relatera till missbrukare. Specialister och sjuksköterskor med lång arbetslivserfarenhet upplevde mer positiva attityder och kände sig mer självsäkra att identifiera samt vårda dessa patienter. <strong>Diskussion</strong>: Genom att bli tryggare i sin yrkesroll kan detta leda till bättre vård. Kunskap och vilja att utvecklas är nyckeln till positiva attityder och förmåga att hantera patienter med missbruk<strong>. Slutsats: </strong>Det fanns ett behov av utbildning på arbetsplatser och sjuksköterskeutbildningar för att öka kunskap om drogmissbruk.</p>

<p>Hälso- och sjukvård kan idag ses som en högteknologisk verksamhet, i vilken de medicintekniska produkterna är av stor betydelse för behandling och diagnostisering. Infusionspumpen är en produkt som är utvecklad för att säkerställa patientsäkerheten, men trots att lagar och förordningar reglerar handhavandet sker återkommande avvikelser. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans handhavande av infusionspumpar. Resultatet visar att handhavandet av infusionspumpar påverkas av produktens design, produktfel, arbetsmiljö samt övning och utbildning. Det är många orsaker som påverkar handhavandet och det räcker inte att åtgärda endast en av dem. Innan antalet inträffade avvikelser kan reduceras, krävs en förändring av synen på såväl avvikelsehantering som patientsäkerhet i hela vårdkedjan, från vårdgivare till sjuksköterskor. Ett lagförslag som ligger hos regeringen innehåller en förändring i synen på avvikelser, där fokus ligger på vad som orsakat avvikelsen och inte på vem. Av stor vikt är därför fortsatt forskning om förändring i antalet rapporterade avvikelser i handhavandet av infusionspumpar. Dessutom bör forskning ske på vad som rapporteras och sjuksköterskans syn på avvikelsehantering och säkerhetsarbete.</p>

<p>Sjuksköterskor ställer endast frågor om alkoholvanor till en liten del av alla de patienter som söker vård. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken betydelse det har om sjuksköterskor har fått utbildning i alkoholrelaterade frågor för om hon vågar fråga patienter om deras alkoholvanor. De frågeställningar som framkom utifrån syftet var: Vad får sjuksköterskorna för utbildning och vad påverkar mötet med alkoholmissbrukare? Vågar sjuksköterskor lyfta alkoholfrågan/ämnet med patienter? Hur är sjuksköterskors attityder mot alkoholmissbruk och alkoholmissbrukare? Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar granskades till resultatet. I resultatet framkom det att sjuksköterskor ansåg att de ställer frågor om alkoholvanor till patienter men de kan uppleva ett obehag vilket kan beror på att de saknar kunskap på grund av att de fått för lite utbildning. Sjuksköterskorna utför gärna preventivt arbete mot alkoholmissbruk om de inte dömer eller pekar ut patienter dock har de en tendens att skamlägga alkoholmissbruket och tror inte helt på behandling för alkoholmissbrukare. Allt fler kommer att behöva söka vård på grund av alkoholrelaterade problem då alkoholmissbruket ökar i samhället. Förslag till vidare forskning är att se om patienterna upplever att de får fler frågor om alkoholvanor då sjuksköterskorna fått mer utbildning.</p>

<p>Sjuksköterskor möter ofta sorg i sitt arbete, därför är kunskaper om sorgprocessen och sorgreaktioner viktiga för att sjuksköterskor ska kunna ge bra stöd till sörjande patienter. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans stöd till patienter i sorg. Studien har genomförts som en litteraturstudie med resultat som visar på att många sörjande ansåg att stödet från vårdpersonalen var otillfredsställande eller otillräckligt. De sörjande ansåg att mest negativt var vårdpersonalens brist på medkänsla, empati, ärlighet och intresse för den sörjandes känslor. Det viktigaste i stödet visade sig vara när vårdpersonalen bara var där och lyssnade på de sörjande och lät dem uttrycka sina känslor. En del sörjande ansåg att många sjuksköterskor gav intryck av att vara obekväma i att ge stöd till patienter i sorg. Många sjuksköterskor som medverkat i studierna ansåg att de behövde mer kunskap och erfarenhet i att ge stöd till sörjande patienter. Det visade sig vara viktigt att ha kunskap om att individer inte sörjer på samma sätt och att därför ta hänsyn till individuella skillnader och behov. Ett mycket utforskat område är sorg vid perinatal förlust, däremot behövs mer forskning inom sorg som orsakats av andra sorters förluster.</p>

No description available.

No description available.