<p>Sjuksköterskor möter ofta sorg i sitt arbete, därför är kunskaper om sorgprocessen och sorgreaktioner viktiga för att sjuksköterskor ska kunna ge bra stöd till sörjande patienter. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans stöd till patienter i sorg. Studien har genomförts som en litteraturstudie med resultat som visar på att många sörjande ansåg att stödet från vårdpersonalen var otillfredsställande eller otillräckligt. De sörjande ansåg att mest negativt var vårdpersonalens brist på medkänsla, empati, ärlighet och intresse för den sörjandes känslor. Det viktigaste i stödet visade sig vara när vårdpersonalen bara var där och lyssnade på de sörjande och lät dem uttrycka sina känslor. En del sörjande ansåg att många sjuksköterskor gav intryck av att vara obekväma i att ge stöd till patienter i sorg. Många sjuksköterskor som medverkat i studierna ansåg att de behövde mer kunskap och erfarenhet i att ge stöd till sörjande patienter. Det visade sig vara viktigt att ha kunskap om att individer inte sörjer på samma sätt och att därför ta hänsyn till individuella skillnader och behov. Ett mycket utforskat område är sorg vid perinatal förlust, däremot behövs mer forskning inom sorg som orsakats av andra sorters förluster.</p>

Sjuksköterskor möter ofta sorg i sitt arbete, därför är kunskaper om sorgprocessen och sorgreaktioner viktiga för att sjuksköterskor ska kunna ge bra stöd till sörjande patienter. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans stöd till patienter i sorg. Studien har genomförts som en litteraturstudie med resultat som visar på att många sörjande ansåg att stödet från vårdpersonalen var otillfredsställande eller otillräckligt. De sörjande ansåg att mest negativt var vårdpersonalens brist på medkänsla, empati, ärlighet och intresse för den sörjandes känslor. Det viktigaste i stödet visade sig vara när vårdpersonalen bara var där och lyssnade på de sörjande och lät dem uttrycka sina känslor. En del sörjande ansåg att många sjuksköterskor gav intryck av att vara obekväma i att ge stöd till patienter i sorg. Många sjuksköterskor som medverkat i studierna ansåg att de behövde mer kunskap och erfarenhet i att ge stöd till sörjande patienter. Det visade sig vara viktigt att ha kunskap om att individer inte sörjer på samma sätt och att därför ta hänsyn till individuella skillnader och behov. Ett mycket utforskat område är sorg vid perinatal förlust, däremot behövs mer forskning inom sorg som orsakats av andra sorters förluster.

No description available.

Barn som närstående är en grupp som inte uppmärksammas tillräckligt i vården. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vården trots att lagtexten ändrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rättigheter till information, råd och stöd och att vårdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmärksamma barn som närstående, de skall även samverka med andra berörda organisationer och samhällsorgan när barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som närstående till anhörig med svår fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmärksammas i vården. Studien baseras på en kvalitativ studie där 6 stycken distriktssköterskor intervjuades. Resultatet av studien beskrivs i ett tema, tre kategorier och nio underkategorier. Studien har bidragit till kunskap och förståelse för hur komplext arbetet är för distriktssköterskor när barn som närstående skall involveras i vården. Distriktssköterskans roll i vårdkedjan och tryggheten i arbetet är viktiga faktorer för hur distriktssköterskan uppmärksammar barnen. Med en familjecentrerad vård skapas möjlighet till delaktighet för alla i familjen. Studien visar även att hälso- och sjukvården brister inom områden som ansvarstagande, informationsöverföring och samverkan när det gäller barn som närstående. Om barnen uppmärksammas, blir sedda och bekräftade i vården kan det innebära ett minskat lidande för dessa barn. Författarnas förhoppning är att studien leder till att lagen lyfts, att handlingsprogram, riktlinjer och rutiner skapas för att tydliggöra barnens rättigheter samt att ansvarsfrågan klargörs och informationsöverföring och samverkan etableras och utvecklas mellan vårdgivare och andra professioner för att säkra vården av barn som närstående. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Sammanfattning Undersökningen är riktad till dem som är intresserade av ett väldigt utmanande, nytt och framtidstänkande arbete med sörjande föräldrar. Ambitionen med studien har varit att få en fördjupad kunskap kring family support teamets arbete, roller och funktioner på ett barnhospice. Med hjälp av en kvalitativ metod har jag uppnått studiens syfte. I undersökningen har jag använt mig av frågeställningarna: Hur beskriver family support teamet sina arbetsuppgifter med obotligt sjuka barn och deras familjer? Samt vilket samarbete finns det mellan family support teamet och de övriga professionerna på Ty Hafan? Studieresultaten har jag relaterat till ett rollteoretiskt - samt organisationsteoretiskt perspektiv. Studiens huvudresultat är att family support teamets arbetare har flera olika roller där rollerna styrs av familjernas behov. Teamet ger ett emotionellt och psykosocialt stöd till barnen som har en obotlig sjukdom, deras familjer och anhöriga samt att delar av teamet handleder de andra teamen på barnhospicet. Teamet har en stor handlingsfrihet, dvs. organisationen (Ty Hafan) har inga speciella riktlinjer som family support teamet måste följa i deras arbete. I studien framkom det att yrkesprofessionerna på barnhospicet fungerar som ett komplement för varandra. Därför måste det finnas ett bra samarbete dem emellan. Den största skillnaden mellan family support teamet och de övriga teamen är att family support teamet är de enda professionella som är kvar i familjernas liv efter barnets död. Teamet finns som ett stöd för familjerna tills familjerna själva känner att de inte är i behov av teamets stöd längre. / Abstract The study is aimed for people who are interested in a very demanding, new and forward thinking work with grieving parents. The ambition with the study has been to gain a deepened knowledge about the family support team’s duties, roles and functions within a children’s hospice. With a qualitative method I have achieved the purpose of the study. In the study, I have been using the following questions: How does family support team describe their work duties with children with life-limited illnesses and their families? Also in what way does the family support team co-operate with other professionals at Ty Hafan? The results from the study have been related to a role theoretical and also organisation theoretical perspective. The study’s main result is that the family support team’s employers have many different work duties, where the duties are being regulated by the families’ needs. The team gives an emotional psychosocial support to the children with a life limited illness, their families and the relatives, also parts of the team guide the other teams in the Children’s hospice. The team have a great freedom of action, i.e. the organisation (Ty Hafan) does not have any specific guidelines that the family support team must follow in their work. It came out from the study that the professionals at the Children’s hospice complete each other. The greatest difference between the family support team and the other teams is that the family support team are the only ones who stay in contact with the families after their child’s death. The team works as a support for the families until they feel that they are not needed anymore.

<p>Sammanfattning</p><p>Undersökningen är riktad till dem som är intresserade av ett väldigt utmanande, nytt och framtidstänkande arbete med sörjande föräldrar. Ambitionen med studien har varit att få en fördjupad kunskap kring family support teamets arbete, roller och funktioner på ett barnhospice. Med hjälp av en kvalitativ metod har jag uppnått studiens syfte. I undersökningen har jag använt mig av frågeställningarna: Hur beskriver family support teamet sina arbetsuppgifter med obotligt sjuka barn och deras familjer? Samt vilket samarbete finns det mellan family support teamet och de övriga professionerna på Ty Hafan? Studieresultaten har jag relaterat till ett rollteoretiskt - samt organisationsteoretiskt perspektiv. Studiens huvudresultat är att family support teamets arbetare har flera olika roller där rollerna styrs av familjernas behov. Teamet ger ett emotionellt och psykosocialt stöd till barnen som har en obotlig sjukdom, deras familjer och anhöriga samt att delar av teamet handleder de andra teamen på barnhospicet. Teamet har en stor handlingsfrihet, dvs. organisationen (Ty Hafan) har inga speciella riktlinjer som family support teamet måste följa i deras arbete. I studien framkom det att yrkesprofessionerna på barnhospicet fungerar som ett komplement för varandra. Därför måste det finnas ett bra samarbete dem emellan. Den största skillnaden mellan family support teamet och de övriga teamen är att family support teamet är de enda professionella som är kvar i familjernas liv efter barnets död. Teamet finns som ett stöd för familjerna tills familjerna själva känner att de inte är i behov av teamets stöd längre.</p> / <p>Abstract</p><p>The study is aimed for people who are interested in a very demanding, new and forward thinking work with grieving parents. The ambition with the study has been to gain a deepened knowledge about the family support team’s duties, roles and functions within a children’s hospice. With a qualitative method I have achieved the purpose of the study. In the study, I have been using the following questions: How does family support team describe their work duties with children with life-limited illnesses and their families? Also in what way does the family support team co-operate with other professionals at Ty Hafan? The results from the study have been related to a role theoretical and also organisation theoretical perspective. The study’s main result is that the family support team’s employers have many different work duties, where the duties are being regulated by the families’ needs. The team gives an emotional psychosocial support to the children with a life limited illness, their families and the relatives, also parts of the team guide the other teams in the Children’s hospice. The team have a great freedom of action, i.e. the organisation (Ty Hafan) does not have any specific guidelines that the family support team must follow in their work. It came out from the study that the professionals at the Children’s hospice complete each other. The greatest difference between the family support team and the other teams is that the family support team are the only ones who stay in contact with the families after their child’s death. The team works as a support for the families until they feel that they are not needed anymore.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur präster och diakoner genom sin yrkesutövning upplever att döende och sörjande människors reflekterar och känner kring döden. För att svara an på syftet användes en kvalitativ metod i form av en tematisk analys. Datainsamlingen gjordes genom sju intervjuer, där en semistrukturerad intervjuguide användes. Kriterierna för deltagarna var att ha en yrkesroll som präst eller diakon och att ha erfarenhet med döende och/eller sörjande människor. Den tematiska analysen genererade sju teman för att besvara de två frågeställningarna. Temat Livsåskådning och dödsprocessen beskriver hur reflektion kring livet och mötet med döden naturligt uppstår för de flesta människor, men ger sig till uttryck på olika sätt.   Känsloregistret hos döende ger en bild av hur olika situationer och livssituationer betingar olika känslor, men även här finns det sammanfallande känslouttryck. Dödsacceptans beskriver i vilken grad respondenterna upplever att de döende kommer till en acceptans eller ej.  Betydelsen av relationer framhäver hur essentiellt det är att ha byggt goda relationer i livet, och visar hur detta påverkar dödsprocessen. Den sista fasen in i döden beskriver hur människor växlar mellan liv och död i det sista skedet. Rädsla för att prata om döden handlar om hur många människor undviker att prata om och förhålla sig till döden och döende. Sörjandes sorgeprocess beskriver reflektioner, reaktioner och känslor som respondenterna ser och upplever hos sörjande människor. Resultatet visar att reflektioner och känslor hos döende människor i hög grad är situationsbetingade. Dock finns det ett tydligt sammanhang mellan hur man levt livet och hur man möter döden. När det gäller sörjandes sorgeprocess är tomhetskänslor centralt, men även en upplevd närvaro av den döde. / The purpose of the study was to explore how the clergy, represented by priests and deacons, experience the reflections and emotions of dying and grieving people. A qualitative method was then applied in the form of a thematic analysis. The data collection was conducted through seven interviews, using a semi structured interview guide. The criteria for the participants were being in a work role as a priest or a deacon and having experience with dying and/or grieving people. The thematic analysis generated seven themes as a response to the two research questions. The theme Outlook on life and the death process describes how reflecting on life and death naturally occurs within most dying people, but that it is being expressed in different ways. The range of emotions gives an impression of how different life situations presupposes different emotions, but that it is also possible to see emotional patterns. Death acceptance describes to what extent the respondents perceive that dying people come to an acceptance of their own death. The significance of relationships highlights the importance of building relationships through life and indicates how this affects the death process. The last phase into death describes how people move back and forth between life and death in the final phase. Fear of talking about death concerns the fear many people have of talking about and relating to death and dying people. The grieving process describes the reflections, reactions and emotions that the respondents see and experience in grieving people. The results show that the reflections and emotions of dying people significantly depends on their situation. However, there is a clear connection between how people lived their lives and their death process. For grieving people, a feeling of emptiness is prevalent, and a perceived presence of the dead.

The aim of this Master thesis was to examine news journalism covering expressions of mourning related to violent or unexpected deaths. What rituals for mourning are brought out in media and do media present guidance to how mourners should behave?   The questions examined were: What characterised news events that leaded to texts on expressions of mourning? How was grief framed? Which narrative patterns were there in the texts? How was the deceased represented? How were the mourners represented?   165 texts, from Swedish daily newspapers, covering 93 different news events were analysed. The methods were mainly discourse analysis with focus on identities and relations, but also semiotic analysis with focus on staging and symbols and narrative analysis with focus on patterns for storytelling.   The result showed that a news story about ordinary people expressing their feelings of grief has elements of melodrama. The news story is based on the myth of the victim, and formed as a typical story where equilibrium is disturbed when the inconceivable happens and the mourners can by their actions restore equilibrium. The paradigms behind are the opposites life – death and good – evil.    The deceased is represented as a victim in a mythic sense. The most important qualities of a victim are youth, innocence and goodness. The victim is framed as a person we could sympathise and identify with. The mourners in the texts praise the victim and sanctify the place where the victim died with candles, roses and notes. The mourners are essential to the story; they create identification and an identity that include us as readers in a community and a discourse of mourning and mourners. The ordinary people who appear as mourners in the texts are relatives and close friends of the victim, but also mourning tourists, media chosen friends and anonymous women who are represented, in a stereotypical way, as the professional female mourner who weep over the deceased. In some texts celebrities appear as mourners of ordinary people, and they personalize how the distinction between public and private is erased in popular journalism. They also might give a kind of legitimacy to the way media frame the story about ordinary people mourning the innocent victim.   Some texts had a partly diverging story. If the victim, in some aspect, could not be framed as innocent the paradigm good – evil became problematic. When victims or mourners had foreign origin the contrast us – them was added.  In some texts the ethical code for Swedish journalists was disregarded, mainly by publishing information on ethnicity or by interviewing children and people in shock

The aim of the thesis is to investigate the experiences of mourners of participating in news reports about grief in connection with crime and accidents. There are two overarching research questions. How do the bereaved experience their encounters with, and treatment by, journalists - what do they think of journalists’ motives, strategies, methods and ethics? How do the bereaved use journalism, i.e. what are their motives and strategies for participation, and how do they perceive their relations with journalists and the consequences of having been interviewed? The theoretical underpinnings are provided by scholarship on source relations, (encounters with and negotiations between journalists and news sources), news constructions (narrative components and patterns in grief journalism) and journalistic ethics, with a particular focus on an ethics of proximity, i.e. the ethical dimensions of people’s relations and encounters. The empirical material is comprised of qualitative interviews with 22 respondents who featured, in their capacity as mourners, in Swedish news reports of deaths connected with crime and accidents. A strategic sample was made with the aim of attaining as much variation as possible among respondents above all in their relationship to the deceased and cause of death, but also in terms of the attention given to the event in the media, the number of contacts with journalists, and how contact was made. The perception of the respondents is that journalists wanted to talk to them because the event had news value and was of general interest. In dramatic cases, the victim’s next of kin, in particular, felt that journalists also had commercial motives. As the respondents see it, the strategies used by journalists can involve trying to persuade the bereaved to participate, and steering them so that the news interview and text can be shaped in accordance with established narratives of grief journalism. Some respondents said journalists had shown them respect, while others felt they had been treated with a lack of consideration. The findings are ambivalent in that journalists’ methods were experienced positively by some respondents and negatively by others. Involvement in news reporting can offer redress, giving respondents a chance to pay tribute to the deceased. It can also provide comfort, as it can be incorporated into the mourning process and make it possible to share one’s grief both with people one knows and with strangers. The study also found that respondents have strategies of their own. In their dealings with journalists, they can negotiate for control by insisting on reading the text before publication or favouring journalists they perceive as more sympathetic and resisting those they dislike. Respondents’ relations with and perceptions of journalists can be conflictual or consensual, and characterized by a passive or active attitude. Journalists can be seen as allies and potential assets, or as enemies and a source of insecurity. If the death was dramatic and attracted considerable media attention, relations become more conflictual, with respondents who feel cornered liable to ‘attack’ journalists. This can be triggered by shock. However, shock can also numb close relatives emotionally, making them indifferent and their attitude one of passive acceptance.

<p>The aim of this Master thesis was to examine news journalism covering expressions of mourning related to violent or unexpected deaths. What rituals for mourning are brought out in media and do media present guidance to how mourners should behave?</p><p> </p><p>The questions examined were: What characterised news events that leaded to texts on expressions of mourning? How was grief framed? Which narrative patterns were there in the texts? How was the deceased represented? How were the mourners represented?</p><p> </p><p>165 texts, from Swedish daily newspapers, covering 93 different news events were analysed. The methods were mainly discourse analysis with focus on identities and relations, but also semiotic analysis with focus on staging and symbols and narrative analysis with focus on patterns for storytelling.</p><p> </p><p>The result showed that a news story about ordinary people expressing their feelings of grief has elements of melodrama. The news story is based on the myth of the victim, and formed as a typical story where equilibrium is disturbed when the inconceivable happens and the mourners can by their actions restore equilibrium. The paradigms behind are the opposites</p><p>life – death and good – evil. </p><p> </p><p>The deceased is represented as a victim in a mythic sense. The most important qualities of a victim are youth, innocence and goodness. The victim is framed as a person we could sympathise and identify with. The mourners in the texts praise the victim and sanctify the place where the victim died with candles, roses and notes. The mourners are essential to the story; they create identification and an identity that include us as readers in a community and a discourse of mourning and mourners. The ordinary people who appear as mourners in the texts are relatives and close friends of the victim, but also mourning tourists, media chosen friends and anonymous women who are represented, in a stereotypical way, as the professional female mourner who weep over the deceased. In some texts celebrities appear as mourners of ordinary people, and they personalize how the distinction between public and private is erased in popular journalism. They also might give a kind of legitimacy to the way media frame the story about ordinary people mourning the innocent victim.</p><p> </p><p>Some texts had a partly diverging story. If the victim, in some aspect, could not be framed as innocent the paradigm good – evil became problematic. When victims or mourners had foreign origin the contrast us – them was added.  In some texts the ethical code for Swedish journalists was disregarded, mainly by publishing information on ethnicity or by interviewing children and people in shock</p>