<p>Det nutida samhället präglas av en ökad social interaktion mellan människor, vilket kan framkalla en känsla av osäkerhet hos individen. Tillit som socialt fenomen fyller en viktig funktion för att hjälpa individen att hantera den komplexa verkligheten. Syftet med föreliggande studie var att nå en djupare förståelse av tillit som socialt fenomen. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats där det empiriska materialet samlades in genom intervjuer. Fokus i studien riktades mot mellanmänskliga, sociala processer och syftet applicerades på berättelser som handlade om ett utvecklingsarbete som genomförs inom offentlig sektor. Intervjuerna genomfördes med sju respondenter, där samtliga hade en viktig funktion i utvecklingsarbetet. Därmed kunde deras berättelser lägga en god grund för möjligheterna att besvara studiens syfte. Förbättrad samverkan visade sig vara ett viktigt mål med utvecklingsarbetet. I tidigare forskning har tillit belysts som betydande i samverkansprocesser. Resultatet i denna studie visade att engagemang, närhet, ömsesidighet samt erfarenhet var centrala förutsättningar för att skapa tillitsrelationer mellan aktörerna.</p>

Det nutida samhället präglas av en ökad social interaktion mellan människor, vilket kan framkalla en känsla av osäkerhet hos individen. Tillit som socialt fenomen fyller en viktig funktion för att hjälpa individen att hantera den komplexa verkligheten. Syftet med föreliggande studie var att nå en djupare förståelse av tillit som socialt fenomen. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats där det empiriska materialet samlades in genom intervjuer. Fokus i studien riktades mot mellanmänskliga, sociala processer och syftet applicerades på berättelser som handlade om ett utvecklingsarbete som genomförs inom offentlig sektor. Intervjuerna genomfördes med sju respondenter, där samtliga hade en viktig funktion i utvecklingsarbetet. Därmed kunde deras berättelser lägga en god grund för möjligheterna att besvara studiens syfte. Förbättrad samverkan visade sig vara ett viktigt mål med utvecklingsarbetet. I tidigare forskning har tillit belysts som betydande i samverkansprocesser. Resultatet i denna studie visade att engagemang, närhet, ömsesidighet samt erfarenhet var centrala förutsättningar för att skapa tillitsrelationer mellan aktörerna.

<p>Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån från en hermeneutisk ansats intervjua sjukgymnaster om deras uppfattning av teamarbete i relation till deras profession. Frågeställningarna för studien gällde för- och nackdelar och legitimitet i relation till teamet samt om förändringarna i sjukskrivningsprocessen hade inverkan på arbetet.</p><p> </p><p>Resultatet påvisade att kunskap utifrån flera kompetenser och ett gemensamt perspektiv uppfattades positivt. Negativt var att teamarbete tog tid och teammedlemmarnas attityd mot varandra. Legitimiteten uppfattades stark hos de flesta av sjukgymnasterna. Detta i form av självständighet, auktoritet, uppskattning från andra och trygghet i yrkesrollen. För närvarande uppfattade inte sjukgymnasten att förändringarna i sjukskrivningsprocessen medfört större skillnader i arbetet men det antogs att på sikt kunde det innebära bl.a. ökade patientkrav. Samverkan med försäkringskassan om förändringarna uppfattades som negativt. Den tidigare forskningen och teorierna befäste resultatet med små variationer.</p>

Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån från en hermeneutisk ansats intervjua sjukgymnaster om deras uppfattning av teamarbete i relation till deras profession. Frågeställningarna för studien gällde för- och nackdelar och legitimitet i relation till teamet samt om förändringarna i sjukskrivningsprocessen hade inverkan på arbetet.   Resultatet påvisade att kunskap utifrån flera kompetenser och ett gemensamt perspektiv uppfattades positivt. Negativt var att teamarbete tog tid och teammedlemmarnas attityd mot varandra. Legitimiteten uppfattades stark hos de flesta av sjukgymnasterna. Detta i form av självständighet, auktoritet, uppskattning från andra och trygghet i yrkesrollen. För närvarande uppfattade inte sjukgymnasten att förändringarna i sjukskrivningsprocessen medfört större skillnader i arbetet men det antogs att på sikt kunde det innebära bl.a. ökade patientkrav. Samverkan med försäkringskassan om förändringarna uppfattades som negativt. Den tidigare forskningen och teorierna befäste resultatet med små variationer.

Att vara sjukskriven har många negativa effekter på den upplevda hälsan. För att stötta patienter i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen har ett lagförslag för koordineringsfunktion lagts fram, vars mål är att patienter ska återgå i arbete. I koordinatoruppdraget arbetar idag många arbetsterapeuter, därför var syftet med denna studie att belysa arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta i uppdraget som rehabkoordinator. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med rehabkoordinatorer, varav samtliga var legitimerade arbetsterapeuter. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet indikerade att rehabkoordinatorerna arbetade klientcentrerat med hänsyn till hela människans liv, inte bara arbete. Det visade även att arbetsterapeutisk kompetens kan nyttjas i flera delar av rehabkoordinatorns uppdrag, exempelvis i utredning, målsättning och utvärdering. Det finns flera likheter mellan rehabkoordinatorernas arbetssätt och arbetsterapeuters, å andra sidan framkommer även skillnader i studien framförallt omfattningen av rehabkoordinatorns kunskaper om extern samverkan. Studien visar sammantaget att sättet att förhålla sig, möta och bemöta är genomgående lika i båda uppdragen. Dock krävs mer forskning inom området för att fler likheter och skillnader ska kunna påvisas, samt för att styrka arbetsterapeutens lämplighet i uppdraget som rehabkoordinator. Det vore även intressant att undersöka andra professioners lämplighet i uppdraget.

<p>Sjukfrånvaro är ett komplext fenomen som påverkas av olika faktorer på olika nivåer, från individer till samhällen. Fortfarande saknas det dock studier av hur de olika aktörerna som deltar i en sjukskrivningsprocess upplever processen. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur fyra olika aktörer, Försäkringskassan, företagshälsovården, arbetsgivaren och den sjukskrivne upplever varandra och sjukskrivningsprocessen. Totalt deltog sex personer i halvstrukturerade intervjuer som sedan bearbetades enligt tematisk analys. Resultatet visar att de olika aktörerna har olika perspektiv och i vissa fall har svårt att förstå varandras roller i sjukskrivingsprocessen. Vidare framkommer det att många problem tycks bero på att det saknas en effektiv samordnande funktion av sjukskrivningsprocessen, vilket har negativa konsekvenser för hela processen och även påverkar samarbetet mellan de olika aktörerna. Slutsatsen blir att många problem skulle kunna lösas genom effektivare samordning i sjukskrivningsprocessen.</p>

Sjukfrånvaro är ett komplext fenomen som påverkas av olika faktorer på olika nivåer, från individer till samhällen. Fortfarande saknas det dock studier av hur de olika aktörerna som deltar i en sjukskrivningsprocess upplever processen. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur fyra olika aktörer, Försäkringskassan, företagshälsovården, arbetsgivaren och den sjukskrivne upplever varandra och sjukskrivningsprocessen. Totalt deltog sex personer i halvstrukturerade intervjuer som sedan bearbetades enligt tematisk analys. Resultatet visar att de olika aktörerna har olika perspektiv och i vissa fall har svårt att förstå varandras roller i sjukskrivingsprocessen. Vidare framkommer det att många problem tycks bero på att det saknas en effektiv samordnande funktion av sjukskrivningsprocessen, vilket har negativa konsekvenser för hela processen och även påverkar samarbetet mellan de olika aktörerna. Slutsatsen blir att många problem skulle kunna lösas genom effektivare samordning i sjukskrivningsprocessen.