Sudden cardiac arrest is still today one of the most common cause of death. In Sweden there is around 10 000 victims of sudden cardiac arrest each year. AED’s (Automatic external defibrillators) are becoming more and more common each year, but these AED’s are placed on public spaces and workplaces. But how can the concept a public AED be applied in a home environment. This project explores those possibilities aimed at sparsely populated areas where it can take longer for ambulance to arrive. During the project I talked to both professional's within emergency healthcare, heart patients and other people otherwise engaged in this particular topic or product to gain valuable information. During my research it became clear that CPR is far more important when it comes to saving lives. By performing CPR before defibrillation you gain a wider time frame and increase the chance of survival. The result is a more compact and more aesthetically pleasing in both form and colour in order for it to fit the home environment. It also takes into account the importance of CPR by making the AED teach CPR visually for the user. Since the survival rate increases if you perform CPR before defibrillator. The result is also integrated with a service called SMS lifesavers in order to promote awareness and a community for saving lives during sudden cardiac arrest.

No description available.

Under de senaste decennierna har det varit en hel del förändringar inom sjukvården. Hela sjukvården har påverkats av reformer och de förändrade ekonomiska förutsättningarna som har blivit sedan 1980-talet. Personalen inom sjukvården har fått mycket ändrade arbetsvillkor där det bland annat har försvunnit en hel yrkesgrupp och administrationsbördan har ökat. Under denna tid har man dessutom kunnat se ökningar av anmälningar inom sjukvården. Denna uppsats försöker se på om det finns ett samband mellan förändrad sjukvårdsstruktur och arbetsmetoder och det ökade antal med anmälningar. Forskningen och artiklarna handlar dels om den omorganisation som gjorts och vad de olika reformerna har inneburit för sjukvården. Det finns även med en del om personalens arbetsuppgifter och de förändringar som personalen har fått erfara samt om bemötande inom vården. I studien har det också gjorts några intervjuer för att försöka få reda på hur personal och politiker ser på de förändringar som gjorts. Resultatet visar att det absolut kan kopplas ihop samband mellan omorganisation, arbetsdelning, vårdutförande och anmälningar. Mindre tid till patienterna innebär mer stress för personalen samtidigt som stressen gör att risken för misstag ökar. Sverige har ändrats mycket med tanke på att vi har blivit mer mångkulturella än vi varit tidigare vilket också ställer högre krav på personal som arbetar inom serviceorganisationer. Förändringar med nya kulturer, nya människor som kommer hit med nya förväntningar eller andra förväntningar.

Bakgrund: Begreppet transperson är ett paraplybegrepp och inkluderar bland annat transsexuella och icke-binära personer. Transpersoner blir marginaliserade och utsatta för olika typer av diskriminering i det svenska samhället, inkluderat att bli behandlad nedsättande eller bemötta med okunskap. Syfte: Att beskriva transpersoners erfarenheter av bemötande inom den svenska hälso-och sjukvården. Metod: Detta är en kvalitativ, intervjubaserad studie där innehållsanalysen är inspirerad av Graneheim och Lundman. Sex semi-strukturerade intervjuer genomfördes under en tvåmånadersperiod. Resultat: Resultatet visade tre teman: positiva upplevelser av mötet, negativa upplevelser av mötet och föreställningar om mötet, följt av åtta subteman, till exempel okunskap, bristande information och osäkerhet. Bristande kunskap var en central komponent till upplevelser av negativt möte, där faktorer som att vilja för mycket eller subtila tecken på att inte respektera patienten var bidragande faktorer. Diskussion: Fynden i resultatet har diskuterats och jämförts med tidigare forskning och visar stora likheter med studier utförda i exempelvis USA och Australien. Det är uppenbart att detta är ett strukturellt problem och behöver tas på allvar för att garantera en jämlik vård för denna patientgrupp.

Greklands kris har engagerat många de senaste åren. Mycket har skrivits om det politiska spelet, men det vi saknat är en artikel som berättar om hur det grekiska folket påverkats. Vi bestämde oss därför för att resa ned till Grekland och träffa de människor som på olika sätt påverkats av krisen.  Vi ansåg att en beskrivning av situationen inom sjukvården kunde användas som ett bra exempel för att kunna ge en bra bild av hur de politiska och ekonomiska besluten påverkat människorna i Grekland. Det gav oss även en tydlig språngbräda in i makroperspektivet. Det visade sig under vår research att sjukvården hade påverkats mycket, inte minst genom framväxten av volontärsjukhus men även genom budgetsänkningar och privatiseringar. Både patienter och de som arbetade inom vården hade drabbats hårt.  Förklaringarna till de bakomliggande orsakerna är förenklade, och beskrivningarna av konsekvenserna för grekerna går sällan på djupet. Sjukvården är så hårt ansatt att den knappt fungerar, och att det i så hög grad accepteras av grannländerna i övriga Europa samexisterar förstås med uppfattningen att det är grekerna som har sig själva att skylla.  Vår övergripande vinkel blev slutligen att Greklands sjukvård är i sådant illa skick att volontärsjukhusen nu blivit en livsnödvändighet för att inte vården ska klappa ihop helt och hållet.

Förhållandet mellan sjukvården och målgruppen är problematiskt och yrkeskunniga inom området efterfrågar arenor för att underlätta förmedlandet av kunskapsbaserade  hälsofrämjande åtgärder till unga vuxna. Studier pekar på att internet kan lösa mycket av problematiken. Frågan hur yrkespersoner och dess målgrupp ställer sig till brukandet av internet som hälsopromotivt informationsverktyg kvarstår. Syftet med studien var att utreda huruvida den psykiska ohälsan bland unga vuxna kunde motverkas genom inkorporerande av ett mer salutogent perspektiv med internet som informationsverktyg. Vi ville undersöka vilka fördelar respektive nackdelar det fanns med ett sådant tillvägagångssätt. Utöver detta önskade vi utforska attityderna till Internet som hälsofrämjande verktyg hos yrkesutövare samt målgruppen som bestod av unga vuxna. Studien är gjord utifrån riktlinjer för en litteraturstudie där kvalitativt respektive kvantitativt underlag från vetenskapliga databaser sammanställts. Resultatet pekade på att den största fördelen med användande av internet var kostnadseffektiva insatser samt lättheten i anpassning och publicering av information mot både yrkespersoner och målgrupp. Nämnd enkelhet var också nackdelen med internet som informationsverktyg på grund av bristande informationsgranskning tillsammans med otillräcklig säkerhet kring personuppgifter. Attityderna till internet som informationsverktyg skiljde sig markant åt mellan yrkesutövare inom hälsa och sjukvård och de individer som berördes av deras arbete. Inom yrkeskåren existerade internetkritisk kultur medan det i målgruppen återfanns övervägande positiva attityder till Internetbaserad information. Vi uppmuntrar till ytterligare forskning på området, gärna utförliga kohortstudier eftersom att det råder brist på sådana. Resultaten av flertalet sådana studier skulle ge en stabil grund av evidensbaserad forskning vilket kliniker i dagsläget efterfrågar.

BACKGROUND: Previous research shows that many nurses feel that patients with borderlinepersonality disorder (BPD) are more difficult to provide care to than patients with otherdiagnoses. Experiences of these meetings with BPD patients are often negative. With thisbackground, a literature study was made in order to elucidate the patients' perspective. AIM:Compiling knowledge of how patients diagnosed with BPD experience their treatment and themeeting with health care professionals. METHOD: Through the databases PsycINFO andPubMed, twelve qualitative articles were selected and summarized in a literature study. Thearticles were analyzed by content and quality and these results were divided into themes andcategories. RESULTS: Patients with BPD experienced ignorance and prejudice from health careprofessionals. This led to insufficient meetings and distrust of the health care system. Patientsfeel that good relationships with health care professionals are the basis to be able to absorb theoffered treatment. CONCLUSION: The nurse may together with other health care professionalscontribute to respectful and trustful relationships to patients with BPD. This can result in a morepositive health care experience and ultimately a better quality of life for these patients.

Bakgrund Svensk hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar. Kunskapsmassan växer snabbare än det ekonomiska utrymmet för hälso- och sjukvård, det är ett gap mellan det vi vet att man borde göra och det vi faktiskt gör och olika vårdgivare har olika behandlingsresultat för liknande diagnoser. Ett av flera sätt för sjukvården att klara av att utvecklas och förbättras trots begränsade ekonomiska resurser är att chefer och ledare kan leda systematiskt förbättringsarbete. Syfte Denna studie utforskar vad ledare och chefer i hälso- och sjukvården upplever är framgångsfaktorer respektive svårigheter i att leda systematiskt förbättringsarbete. Metod Fokusgruppsintervjuer användes för samla in information, som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Studien visar att den viktigaste framgångsfaktorn beskrivs vara tillräckligt med tid för förbättringsarbete, följt av lättillgänglig och valid utdata, kompetens/kunskap i lättillgängliga kunskapsunderlag, förbättringskunskap och mandat att leda förbättringsarbete. / Title To lead systematic improvement – success factors and difficulties according to managers and leaders. Background Healthcare in Sweden is facing great challenges. The body of knowledge grows faster than the economic resources for healthcare, there is a gap between what we know should be done and what we actually do, and there are differences between different care givers in results for the same medical problems. One of many ways for healthcare to manage to develop and improve, despite limited economic resources, is that managers and leaders know how and are able to lead systematic quality improvement. Aim This study explores what managers and leaders in healthcare describes as success factors and difficulties in leading systematic quality improvement. Method Focus group interviews were used to gather information, which was analyzed with qualitative content analysis. Results The results show that the most important success factor described is enough time for quality improvement, followed by easily accessed and valid outcome data, competence in quality improvement, accessible decision support and a mandate to lead quality improvement.   Keywords: healthcare, managers, micro systems, quality improvement, time.

<p>Due to long time of overconsumption of antibiotic, the possibility of an effective infection treatment is now threatened. Bacteria have begun develop resistant against antibiotic, witch is most due to bacteria that do not normally develop resistant. These kinds of bacteria produce ESBL, and have made the healthcare costs increase around twice as much, as for bacteria that do not produce ESBL.</p>

<p><strong>Bakgrund</strong>: Hörselskada<strong> </strong>är ett folkhälsoproblem som ökar för varje år. Att folkhälsoproblemet inte tas på allvar resulterar i att hörselskadade har sämre förutsättningar till en god kommunikation. Hörselskadade upplever ofta att kommunikationen är en av de största bristfaktorerna i vården och är en av de faktorer som bör förbättras.<strong></strong></p><p><strong>Syfte</strong>: Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på hörselskadade patienters erfarenheter av kommunikationssvårigheter med vårdgivare inom hälso- och sjukvård.</p><p><strong>Metod</strong>: Denna studie är en systematisk litteraturstudie. Artiklar har hittats i databaserna PubMed, Cinahl och ISI Web of Knowledge. Sammanlagt inkluderades sex artiklar i litteraturstudien. Induktiv analys användes för att hitta mönster och teman i artiklarna, vilket resulterade i två kategorier och sju teman.</p><p><strong>Resultat</strong>: Resultatet genererade i två kategorier; ”negativa erfarenheter” och ”positiva erfarenheter”. Patienters negativa erfarenheter innefattade bland annat vårdgivares brist på adekvata metoder för att kommunicera med dem och var inte heller lyhörda för patientens individuella behov. Detta ledde till en rad konsekvenser. Patienters positiva erfarenheter innefattade vårdgivare som ansträngde sig för att främja en god kommunikation.</p><p><strong>Slutsats</strong>: Stora kommunikationsbrister finns mellan hörselskadade patienter och deras vårdgivare, främst på grund av vårdgivarnas bristande kunskaper om adekvata kommunikationsstrategier. Det behövs mer forskning inom området, då forskningsområdet är relativt outforskat.</p>