<p>Diskussioner kring kostnader inom hälso- och sjukvårdsverksamhets kan betraktas som ett omtvistat ämne. Avvägningen mellan kostnad och kvalitet är kanske mer komplext på detta område än på många andra. Moraliska aspekter, liksom värdighet och diskretion är exempel på avseenden som är svåra att mäta i ekonomiska termer men som är nödvändiga för att kvaliteten på vården skall betraktas som hög. Det kan således anses finnas en inbyggd konflikt mellan vissa kvalitetsaspekter och kostnaden för vården.</p><p>Denna uppsats har sin utgångspunkt i vårdverksamhetens ökade ekonomiska styrning, vilket är en följd av de rationaliseringar och omstruktureringar som sedan 1980-talet uppmärksammats inom den offentliga sektorn och som går under benämningen New Public Management. Syftet är att utifrån relevant teori genomföra intervjuer för att samla information om hur de förändringar som kommit att ta plats inom hälso- och sjukvården märks av och hur de bemöts av vårdpersonalen, samt konsekvenser av styrningens villkor och effekter.</p><p>Slutsatserna har landat i att det inte råder något tvivel om att New Public Management kommit att förändra organisation och styrning inom hälso- och sjukvården. Privata inslag, som målstyrning, uppföljning och utvärdering, lokalt verksamhetsansvar förenat med central kontroll, präglar numera verksamheten i syfte mot ökad effektivitet och produktivitet. Detta märks bland annat genom att verksamheten har utvecklats till att bli betydligt mer kostnadsmedveten. Det existerar en bred tillämpning av olika metoder och modeller för styrning av verksamheten, vilket lett till att det administrativa arbetet ökat - en utveckling som upplevs negativ inom verksamheten eftersom den strider mot vårdpersonalens intressen. Politikernas inflytande, vilket kommit att öka, betraktas främst som negativ, dels beroende på politikernas bristande kunskap inom ämnesområdet, dels på grund av att professionens auktoritet minskat.</p> / <p>Discussions on costs in health care activities can be regarded as a questionable substance. The balance between cost and quality is perhaps more complex in this area than in many others. Moral aspects, as well as dignity and discretion are examples of ways that are difficult to measure in monetary terms but which are necessary for quality of care should be regarded as high. It can therefore be considered to be a built-in conflict between certain aspects of quality and cost of care.</p><p>This paper has its starting point in care activities increased financial control, which is a result of the rationalization and restructuring since the 1980s, attention in the public sector and termed New Public Management. The aim is that based on relevant theory conduct interviews to gather information about the changes that have come to take place in health care organizations and how they are treated by health professionals, as well as the consequences of it.</p><p>The findings have landed in that there is no doubt that the New Public Management has changed the organization and management in health care. Private elements, as management by objectives, monitoring and evaluation, local business responsibilities associated with central control, now characterizes the activity in order to increase efficiency and productivity. This is shown inter alia by the business has evolved to be much more cost conscious. There is an extensive use of various methods and models for control of the operation, which have led to an increased degree of administrative work - a development that is perceived negatively in the activity since it is contrary to the interests of health professionals. The politicians’ influence, which reached to increase, mainly regarded as negative, partly due to politicians’ lack of knowledge in the subject, partly because of the profession's authority diminished.</p>

No description available.

Abstract: Health libraries have received relatively little attention, and not much has been studied regarding their operations. Thus the aim of this bachelor thesis is to gain an increased understanding of the placement of health libraries within the health care system, through interviews with managers about their perceptions of what possibilities and challenges that comes with the placement. Methods: The study was conducted on six different health care libraries, through telephone interviews with the managers for said libraries. The interviews were then analysed through deductive thematic analysis, based on elements from Jacobsen &amp; Thorsvik’s Comprehensive organization model. Findings: On the whole, the managers were content with the placement of the health libraries within the organization structure and stated that they found the communication to and from the management of the health care system satisfactory, though with room for improvement. It was also noted that while the managers did think that the health library had received more recognition from both management and health care professionals due to increased need of electronic resources for evidence-based medicine, they still competed with outdated prejudices and ignorance on the duties of health libraries and health librarians. This ignorance, coupled with a lack of law ordained missives, were considered the greatest challenges that the health libraries had to face. However, the managers were despite these challenges hopeful regarding the future role of health libraries within the system, citing both a greater need of their services, as well as a growing understanding of how they can contribute.

No description available.

Screening to detect diseases early is attractive as it can improve the prognosis and decrease costs, but it is often a problematic concept and there are several pitfalls. Many healthy individuals have to be investigated to avoid a disease in a few, which results in a dilemma because to save a few, many are exposed to a procedure that could potentially harm them. Other examples of problems associated with screening are latent diseases and over-treating. The question of optimal design of a screening program is another source of uncertainty for decision-makers, as a screening program may potentially be implemented in very different ways. This highlights the need for structured analyses that weigh benefits against the harms and costs that occur as consequences of the screening. The aim of this thesis is, therefore, to explore, develop and implement methods for health economic evaluations of screening programs. This is done to identify problems and suggest solutions to improve future evaluations and in extension policy making. This aim was analysed using decision analytic cost-effectiveness analyses constructed as Markov models. These are well-suited for this task given the sequential management approach where all relevant data are unlikely to come from a single source of evidence. The input data were in this thesis obtained from the published literature and were complemented with data from Swedish registries and the included case studies. The case studies were two different types of screening programs; a program of screening for unknown atrial fibrillation and a program to detect colorectal cancer early. Further, the implementation of treatment with thrombectomy and novel oral anticoagulants were used to illustrate how factors outside the screening program itself have an impact on the evaluations. As shown by the result of the performed analyses, the major contribution of this thesis was that it provided a simple and systematic approach for the economic evaluation of multiple screening designs to identify an optimal design. In both the included case studies, the screening was considered costeffective in detecting the disease; unknown atrial fibrillation and colorectal cancer, respectively. Further, the optimal way to implement these screening programs is dependent on the threshold value for cost-effectiveness in the health care sector and the characteristics of the investigated cohort. This is because it is possible to gain increasingly more health benefits by changing the design of the screening program, but that the change in design also results in higher marginal costs. Additionally, changes in the screening setting were shown to be important as they affect the cost-effectiveness of the screening. This implies that flexible modelling with continuously updated models are necessary for an optimal resource allocation.

Introduktion: Den nyutexaminerade sjuksköterskan har under tre år samlat på sig teoretisk kunskap och ska nu ge sig ut i arbetslivet och ge god och patientsäker vård. Hur första tiden i yrket upplevs har betydelse för hur den kommande rollen som professionell sjuksköterska blir. Syfte:Att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever första åretsom legitimerad sjuksköterska. Metod:Litteraturstudie med systematisk datainsamling och urval med tio vetenskapliga artiklar. Resultat:Den första tiden i yrket visade sig innebära nervositet, stress och en känsla av att vara otrygg. De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde under de första månaderna i yrket en frustration. Detta på grund av brist averfarenhetsbaserad kunskap och att deras prestationer inte matchar med förväntningarna från patienter såväl som kollegor. Slutsatser:För att övergången skall vara tillfredsställande måste många delar fungera under första året. Arbetsintroduktion, handledning och kollegor gjorde stor inverkan på hur första året upplevdes. En vanligt förekommande uppgift är att nyutexaminerade sjuksköterskor upplever brist på klinisk kunskap, denna kunskap utvecklas med hjälp av erfarenhet i yrket. Litteraturstudien visar att nyutexaminerade är i behov av stöd och support för att få en bra start i yrket. Därför anses det vara av vikt att stötta varandra under första tidenför att öka trivseln och undvika att sjuksköterskor slutar

Background: Time utilisation among primary care professionals has been affected by structural changes and reorganisation performed in Swedish primary care over several decades. The work situation is complex with a heavy administrative work load. The overall aim with this thesis was to describe time utilisation among staff in Swedish primary care and to investigate associations with perceived psychosocial work environment and legitimacy of work tasks. Methods: A multicentre, descriptive, cross-sectional study design was used including all staff categories in primary care i.e. registered nurses, primary care physicians, care administrators, nurse assistants and allied professionals (physiotherapists, occupational therapists, psychologists, counsellors, dieticians and chiropodists) at eleven primary care centres located in southeast Sweden. The data collection consisted of a questionnaire including a subjective estimate of workload, the Bern Illegitimate Tasks Scale (BITS) and the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Also, a time study was performed, where the participants reported their work time based on three main categories; direct patient work tasks, indirect patient work tasks and other work tasks, each with a number of subcategories. The participants reported time spent on different work tasks, day by day during two separate weeks. Response rates were 75% for the questionnaire and 79% for the time study. Results: In paper I the time study revealed that health professionals at the primary care centres spent 37% of their work time with direct patient work tasks. All professions estimated a higher proportion of time spent directly with patients than they reported in the time study. Physicians scored highest on the psychosocial scales of quantitative demands, stress and role conflicts. The proportion of administrative work tasks was associated with role conflicts, the more administration the more role conflicts. Findings in paper II were that more than a quarter of physicians scored above the cut-off value for BITS regarding unnecessary work tasks, which was significantly more than the proportion observed in all other professions in the survey. Across all staff groups, a perception of having to perform illegitimate work tasks was associated with experiencing negative psychosocial work environment and with high proportion of administrative-related work tasks. Conclusions: Swedish primary care staff spend a limited proportion of their work time directly with patients and primary care physicians perceive the psychosocial work environment in negative terms to a greater extent than all other staff members. Allocation of work tasks has an influence on the perceived psychosocial work environment. The perception of having a large number of illegitimate work tasks affects the psychosocial work environment negatively, which might influence the perception the staff have of their professional roles. Perception of high proportion of unreasonable work tasks is associated with a high proportion of non-patient-related administration. This thesis illuminates the importance of decision makers thoroughly considering the distribution and allocation of non-patient related work tasks among staff in primary care, in order to achieve efficient use of personnel resources and favourable working conditions. Hopefully, the results of this study will contribute to further development of primary care so that medical competence will benefit patients as much as possible. / Bakgrund: Under de senaste decennierna har det i svensk primärvård varit omfattande omorganisationer, vilket har påverkat arbetstidens innehåll. Arbetssituationen är komplex och omfattningen av administration har ökat. Det övergripande syftet med föreliggande studie var att beskriva arbetstidens innehåll bland personal i svensk primärvård och att undersöka samband mellan upplevd psykosocial arbetsmiljö och arbetsuppgifternas legitimitet. Metod: Studien har genomförts som en deskriptiv multicenterstudie med tvärsnittsdesign och inkluderade sjuksköterskor, läkare, vårdadministratörer, undersköterskor och övriga professioner (fysioterapeuter, arbetsterapeuter, psykologer, kuratorer, dietister och fotvårdsspecialister) vid elva vårdcentraler i sydöstra Sverige. Studien inleddes med att deltagarna ombads att besvara ett frågeformulär vars första del bestod av en skattning av hur arbetsuppgifterna var fördelade. Frågeformuläret innehöll också frågor om illegitima arbetsuppgifter; Bern Illegitimate Tasks Scale (BITS) och psykosocial arbetsmiljö; Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Därefter gjordes en tidsstudie där deltagarna fick registrera tidsåtgången för olika arbetsuppgifter, varje dag under två separata veckor. Arbetsuppgifterna delades upp i tre huvudkategorier; direkt patientarbete, indirekt patientarbete och övrigt arbete. Varje huvudkategori hade flera underkategorier. Svarsfrekvensen var 75% för frågeformuläret och 79% för tidsstudien. Resultat: Resultatet från delarbete I visar att personal i primärvård ägnade 37% av arbetstiden direkt med patienter. Alla professioner skattade den direkta patienttiden till större andel än vad tidsstudien visade. Läkare upplevde sämst psykosocial arbetsmiljö avseende kvantitativa krav, stress och rollkonflikter. Det förelåg ett samband mellan andelen administrativa arbetsuppgifter och rollkonflikter, ju mer administration desto mer rollkonflikter. I delstudie II visade resultatet att mer än en fjärdedel av läkarna upplevde en hög nivå av illegitima arbetsuppgifter avseende onödiga arbetsuppgifter, vilket var signifikant mer jämfört med andra professioner. För personalgruppen som helhet framträdde ett samband mellan upplevelsen av att ha mycket illegitima arbetsuppgifter och upplevelse av negativ psykosocial arbetsmiljö samt med hög andel administrationsrelaterade arbetsuppgifter. Konklusion: Personal i primärvård ägnar en begränsad andel av arbetstiden åt direkt patientarbete och läkare upplever sämre psykosocial arbetsmiljö än övriga professioner. Arbetstidens fördelning mellan olika arbetsuppgifter påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Upplevelsen av att utföra en stor andel illegitima arbetsuppgifter påverkar den psykosociala arbetsmiljön negativt, vilket kan ha inverkan på hur personalen uppfattar sin professionella roll. Upplevelsen av att ha mycket oskäliga arbetsuppgifter har samband med hög andel icke patientrelaterad administration. Avhandlingen belyser vikten av att beslutsfattare noga överväger fördelningen av icke patientrelaterade arbetsuppgifter bland personal i primärvård, för att möjliggöra effektiv användning av personalresurserna och för att främja goda arbetsförhållanden. Förhoppningen är också att studiens resultat ska bidra till fortsatt utveckling av primärvården så att den medicinska kompetensen kommer patienterna till nytta i så stor omfattning som möjligt.

På varje arbetsplats uppstår det konflikter av olika slag. En del av dessa konflikter är av en mildare variant som medarbetarna på egen hand lyckas lösa, men det finns även svårlösta konflikter som på sikt kan påverka arbetsmiljön och medarbetarna negativt. I sociala verksamheter som äldreomsorg och hemtjänst handskas enhetschefer medkonflikthanteringar i sina arbetsgrupper. Det är därmed viktigt att en konflikt hanteras så fort som möjligt eftersom den annars kan bli svårlöst. En ouppklarad konflikt kan i regel leda till att personalen tappar sin arbetsglädje, motivation och energi, något som inte enbart påverkarverksamheten och övrig personal, utan även skapar en lidande situation för brukarna som tillhör verksamheten. I samhällsdebatten är konflikthantering ett omdiskuterat ämne där höga krav ställs på chefer. Chefen befinner sig oftast i en komplicerad situation där missnöje från både personalen och de överordnade finns. Ju känsligare situationen och konflikten är, desto svårare blir konflikthanteringen för chefen. Detta då varje handling från chefens sida tycks av andra ha en underliggande betydelse. Trots detta, förväntas chefen dock hantera och lösa konflikten. Denna studie har som syfte att klarlägga vad för roll en chef har vid konflikthantering. För att besvara frågeställningen har en kvalitativ metod använts, med mål att skildra informanternas känslor samt upplevelser gällande konflikter och dess hantering. Uppsatsen har sin grund i fem intervjuer med enhetschefer inom äldreomsorgen och hemtjänsten. Studien utgår utifrån semistrukturerade intervjuer, med mål att samla empiri. Slutresultatet framförde att enhetscheferna handskas med konflikter på liknande sätt, medsamma utgångspunkt att lösa konflikten omgående. Även om det inte finns någon handlingsplan i konflikthantering, ansåg informanterna att en närvarande chef kan hindra en konflikt från att bli urartad.

This qualitative study describes relationships problems highlighted by individuals with an autism diagnosis and professionals at Vuxenhabiliteringen (adult disability services). It also captures the individuals’ and professionals’ opinion of how to work with these particular problems. Nine people were interviewed for this study. The interviews were semi-structured and systems Theory in Social Work were used to understand the organisational tension between where support for relationship problems for people with an autism diagnosis should lie. An autism diagnosis is linked to problems in social-emotional reciprocity, for example difficulties to initiate or respond to social interactions, inflexible adherence to routines and difficulties with sensory input. Several themes emerged regarding relationship problems; structure and planning, communication, understanding, sex and intimacy and partners’ own difficulties. Professionals reported that a number of services are currently being offered, such as diagnose information, talking therapy, help with planning and structure, among others. Professionals expressed that including the partner more, working more jointly with other professionals and starting a relationship group to share experiences could improve services. The support that neurodiverse participants asked for were couple’s therapy, information and education about sex, relationships and men. Relationship support can be given by VUH through the services already offered and by expanding them further. More research is needed to understand relationship issues in relation to an autism diagnosis.  Keywords: Relationship, autism, neurodiversity, Vuxenhabiliteringen, health care, organisation, couple’s therapy, relationship difficulties Sökord: Relationer, autism, neurodiverse, Vuxenhabiliteringen, Hälso och sjukvård, organisation, parterapi, relationssvårigheter Author: Jessica Vannoorenberghe Word count: 16846

No description available.