Bakgrund: När sjukdom inte längre går att bota utan enbart symtomlindra övergår vården till att vara palliativ. Målet med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten för patient och närstående. Det ställs stora krav på sjuksköterskan i mötet med patienten och dess närstående. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Metoden utgörs av en systematisk litteraturstudie där artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Studien innefattar 10 artiklar som valdes ut för analys efter kvalitetsgranskning enligt Kristensson (2014). Resultat: Resultatet beskrivs utifrån fyra kategorier, emotionell påfrestning, meningsfull omvårdnad, kunskapens betydelse och familjens betydelse. Sjuksköterskor upplever arbetet inom palliativ vård som känslomässigt krävande men också meningsfullt. Sjuksköterskorna belyser vikten av att inkludera familjen i vården och skapa en relation med patienten och familjen. Flera av sjuksköterskorna uttrycker ett behov av att öka sin kunskap om att vårda patienter i livets slutskede. Slutsats: Genom en ökad förståelse för patienten och de närstående kan sjuksköterskan skapa sig en förståelse av patientens livsvärld där fysiska, psykiska och andliga behov tillgodoses hos patienten. Genom familjefokuserad omvårdnad kan sjuksköterskan ge god och säker vård. Mer kunskap bör implementeras hos sjuksköterskorna för att kunna bedriva så god palliativ vård som möjligt.

Verksamheter inom den kommunala sektorn befinner sig i ständig förändring och måste hela tiden utvecklas för att anpassa sig till nya direktiv och förutsättningar. De flesta kommuner står inför utmaningen att införa heltid som norm inom bland annat vård och omsorg utan att försämra arbetsmiljön för undersköterskorna. Inom vård och omsorg är sjukfrånvaron ofta hög och möjligheten att få in nya vikarier minskar hela tiden. Heltid som norm är ett sätt att få de undersköterskor som arbetar att arbeta mer vilket löser en del av resursproblemet. En av orsakerna till ohälsa och sjukfrånvaro är höga krav i kombination med begränsade resurser. Syftet med studien är att belysa hur underskö­terskor i hemtjänsten upplever att med kort varsel byta enhet inom kommunen. En kva­litativ metod har använts och undersköterskor inom kommunal hemtjänst har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Författarna redovisar studiens resultat under de kategorier som utkristalliserats under studiens gång. Rubrikerna på kategorierna är följande: Organisering av arbetet, Förutsättningar, Tillräcklig kunskap och kompetens och Bekräftad genom samarbete. Resultatet visar att det finns både positiva och nega­tiva aspekter att ta hänsyn till när nya arbetssätt ska implementeras. Några av de förde­lar som framkommer i resultatet är ökad hjälpsamhet mellan undersköterskor och olika arbetsgrupper samt att lära av varandra. En av de negativa aspekterna är minskad konti­nuitet hos vårdtagarna och att det kan skapa stress hos undersköterskorna om det brister i informationsöverföring och introduktion. Resultatet visar också att underskö­terskorna kan ha olika personliga förutsättningar för att hantera ett förändrat arbetssätt även om utgångsläget inte skiljer sig åt.

Idag finns mycket som tyder på att vård- och omsorgsbranschen står inför fortsatta samt ökade utmaningar vad gäller att upprätthålla en hållbar bemanning. Det finns även stora förändringar som sker och väntas inom vård och omsorg, vilket ställer höga krav på de praktiserande cheferna ute i verksamheterna. Vilka utmaningar ser verksamma chefer idag som arbetar inom vård- och omsorg på bemanningen inom sina verksamheter och hur bedömer de deras egen möjlighet att påverka och skapa förutsättningar för att behålla personal. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och strategier som chefer anser som viktiga för att möta framtidens bemanningsutmaningar inom vård och omsorg. En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts för att intervjua åtta olika chefer/enhetschefer/verksamhetschefer. De transkriberade intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras med två olika kategorier, vilka är hållbar bemanning inom vård och omsorg samt strategier som påverkar verksamhetens personalförsörjning. Dessa två kategorier rymmer den information som framkom vid intervjuerna av informanterna. Sammanfattningsvis visar uppsatsen att de praktiserande cheferna inom vård- och omsorgsbranschen står inför utmaningar gällande framtidens bemanning. Genom att som chef inta strategier i form av bland annat kompetensutveckling, ett stort handlingsutrymme för personalen med delaktighet samt en rimlig arbetsbelastning kunde de se en förbättring av personalomsättningen.

Bakgrund: Akutsjukvård innefattar all vård som inte kan vänta utan risk för vårdskada elleronödig död. Väntetider på akutmottagningar runt om i Sverige har en negativ riktning, ochden äldre populationen vistas längst på svenska akutmottagningar. Studier visar att högreutbildningsnivå leder till en högre motivation till att arbeta och ta till sig evidensbaseradkunskap, vilket leder till säkrare och bättre vård för patienterna. Trots detta råder det fortsattoklarheter kring funktion och roll för sjuksköterskor med utbildning på avancerad nivå [SA]inom akutsjukvården. Syfte: Att beskriva värdet av att ha sjuksköterskor med utbildning på avancerad nivå på enakutmottagning utifrån vad tidigare litteratur kommit fram till. Metod: Deskriptiv litteraturöversikt med en induktiv ansats och mixad metod. Totaltinkluderades 16 artiklar från databaserna PubMed och CINAHL, som utifrån tematisk analysredovisade resultatet. Resultat: Fyra teman identifierades; patientsäkerhet, effektivitet, arbetsmiljö ochvårdkostnader. Sjuksköterska med utbildning på avancerad nivå [SA] bidrog till ökadpatientnöjdhet och högre kompetens på arbetsplatsen som i sin tur ökar patientsäkerheten. Dehar en vilja till att utbilda kollegor och bidrog till jämnare arbetsbelastning mellanprofessioner. SA kan vara ett komplement till läkarna genom att ansvara över mindre akutaskador och åkommor. Färre återbesök och kortare väntetider bidrar indirekt till minskadevårdkostnader. Slutsats: Implementering av SA inom akutsjukvården bidrar till ökad patientsäkerhet, ökadeffektivitet, bättre vårdmiljö och indirekt minskade vårdkostnader.

Bakgrund: Efter en treårig högskoleutbildning erhåller den nyutexaminerade sjuksköterskan sin legitimation. Sjuksköterskor har många ansvarsområden och etiska regler att förhålla sig till vilket präglar hela sjuksköterskeutbildningen. Benner (1982) beskriver sjuksköterskans utveckling utifrån fem stadier från novis till expert inom området. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av sitt första arbetsår inom hälso- och sjukvård. Metod: En allmän litteraturstudie har genomförts baserat på tio kvalitativa artiklar vilka sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna blev granskade enligt HKR:s granskningsmall för kvalitativa studier. En textanalys ligger till grund för resultatet. Resultat: Presenterar nyutexaminerades erfarenheter under första arbetsåret. Med inspiration av de tre första faserna i Benners (1982) teori skapades huvudkategorierna. Från student till sjuksköterska, Utmanande situationer och Att utvecklas i professionen. Diskussion: Genom att använda de kvalitativa trovärdighetsbegreppen tillförlitlighet, pålitlighet, verifierbarhet och överförbarhet kunde styrkor och svagheter av studiens metod diskuteras. Tre fynd lyftes i resultatdiskussionen vilka fokuseras kring förberedande utbildning, den stora ansvarsrollen samt introduktionens betydelse för vidareutveckling. Fynden har diskuterats och jämförts utifrån Benners (1982) utvecklingsteori tillsammans med andra studier riktat mot ämnet sjuksköterskor och reflekterats utifrån både konsekvensetik samt ur ett samhällsperspektiv.

Introduktion: Vid en främre korsbandsskada sker en förlust av proprioceptorer i knät, något som anses kunna leda till ökad risk för sekundära skador. Tester som bedömer tröskelvärde för att detektera passiv ledrörelse (TTDPM) används ofta för att undersöka proprioceptionen i knäleden men deras psykometriska mätegenskaper (PMPs) är ej fastställda.Syfte: Att systematisk undersöka kvalitén samt evidensnivån för befintliga TTDPM tester när det gäller deras PMPs bland individer med främre korsbandsskada.Metod:  En systematisk sökning i åtta olika databaser gjordes för att identifiera relevanta studier. Data extraherades från de 50 inkluderade studierna och risken för partiskhet (RoB) bedömdes med hjälp av “COnsensus-based Standards for the selection of health Measurement INstruments” (COSMIN) checklista på utfalssvariabel nivå. Kvaliteten och bevisnivån bedömdes kvalitativt för varje PMP med hjälp av etablerade kriterier.Resultat: Resultaten visade god evidens för oviss validitet mellan kända-grupper och otillräcklig evidens för diskriminativ validitet. Konvergent validitet bedömdes ha otillräcklig kvalitét baserat på tvivelaktig evidens. Responsbenägenheten; test över tid hade en otillräcklig kvalitét baserat på moderat evidens. Kvaliteten av reliabilitet, mätfel, kriterievaliditet samt responsbenägenhet; jämförelse med hur testet står sig mot andra mätinstrument gick inte att bedöma på grund av otillräcklig evidens.Slutsats: Befintlig evidens visar inte tillräckligt goda PMPs för TTDPM-tester hos individer med främre korsbandsskada. Detta på grund av varierande resultat i studier, icke-standardiserade testmetoder och stor variation bland studiedeltagarna. Därför behövs mer forskning inom detta område innan man kan lita på de tester som finns och deras utfall. / Introduction: Anterior cruciate ligament (ACL) injury causes a loss of proprioceptors in the ligament, which is believed to increase the risk for secondary injury. Threshold to detect passive motion (TTDPM) tests are commonly used to assess knee proprioception, yet their psychometric measurement properties (PMPs) are not established.  Aim: To systematically review the quality of and level of evidence for the PMPs of TTDPM tests among individuals with ACL injury. Method: Eight scientific databases were systematically searched for relavant peer-reviewed studies. Data were extracted from the 50 included studies and risk of bias (RoB) was assessed using the COnsensus-based Standards for the selection of health Measurement INstruments (COSMIN) checklist at the outcome level. Using established criteria, the quality of and level of evidence for each psychometric property were qualitatively assessed. Results: Findings indicated a strong level of evidence for indeterminate known-groups validity and insufficient discriminative validity. Convergent validity was of insufficient quality supported by a doubtful level of evidence. Likewise, responsiveness between subgroups and to interventions were of insufficient quality supported by a moderate level of evidence. However, reliability, measurement error, criterion validity and responsiveness of comparisons with other outcome measurements were not estimable due to insufficient evidence.  Conclusion: Current evidence does not indicate sufficient PMPs of knee TTDPM tests among individuals with an ACL injury due to various factors including, but not limited to, inconsistent results, non-standardized tests and variations in participant characteristics. Further research in this area is needed.

Introduction: Pathogenic mutations in the TP53-gene is present in about 50% of all somatic cancers. The TP53 gene’s function is to stop cancer cells from dividing, thus protect us from cancer. When this gene is not functioning properly, carriers face 70-100% risk of developing cancer in their lifetime. Early diagnosis of cancer improves survival and currently individuals with pathogenic hereditary mutations in this gene are entitled to an extensive surveillance program to increase early detection of cancer. A new study, the Swedish TP53 study (SWEP53), is investigating a surveillance program offering whole-body magnetic resonance imaging (WBMRI) of confirmed carriers. It is not known if the potential health effects of such surveillance programs justify the additional costs. The objective of this thesis was to determine whether any of the surveillance programs are cost-effective in Sweden. Methods: A novel decision analytic model was developed using a health care perspective covering the lifetime of carriers of mutations in TP53. Nine different cancers were modelled. All cancers carry a cost. an impact on health-related quality of life and survival. Three separate scenarios were investigated; no surveillance, surveillance by current standard of care and surveillance using WBMRI as proposed in the SWEP53-study. The total costs and total quality adjusted life years (QALY) of each scenario were used to calculate incremental cost-effectiveness ratios for the current standard of care and the SWEP53-protocol. Results: Surveillance of both male and female carriers of pathogenic mutations in TP53 carries an incremental cost-effectiveness ratio of 748 194 SEK. Surveillance using is WBMRI carries a cost of more than seven million SEK. If the annual probability of diagnosis is ca 40-50 percentage points higher than in the standard of care this may change to a level similar to SOC in the current analysis. The greatest uncertainty of the results lay in the estimation of the impact on survival from cancer diagnosis and annual probability of diagnosis. Conclusion: The incremental cost per QALY of the current surveillance program is likely acceptable in Sweden given the rarity and severity of being a carrier of a hereditary pathogenic mutation in TP53. Surveillance using WBMRI carries an incremental cost per QALY that is much higher than what is traditionally acceptable in Sweden. The clinical benefit of surveillance using WBMRI in relation to current surveillance is unclear and more data is needed. This analysis is made under great uncertainty but shows that when analyzing hereditary mutations, it is imperative to consider the whole spectrum of attributed disease as this greatly impacts the cost-effectiveness of e.g. surveillance. These estimates may be uncertain but as of today this is the only and the best estimate available.

Att konflikter uppstår är oundvikligt och de kan ha en avgörande effekt för framtida samarbeten mellan enskilda individer, en arbetsgrupp eller för en hel arbetsplats. När det uppstår meningsskiljaktigheter är det viktigt för sjuksköterskan att komma fram till en lösning, innan en konflikt blir större och påverkar vårdarbetet med patienterna. Kommunikation har en viktig betydelse i informationsöverföringen mellan medarbetare och kan ligga till grund för att motverka underliggande konflikter på arbetsplatsen. Om en konflikt uppdagas i ett tidigt stadie och hanteras med skicklighet och god kompetens kan den ses som lärande inom organisationen. Som ledare är det viktigt att inte brista i kommunikation och att kunna fördela resurserna på ett bra sätt, för det kan underlätta till en hållbar samarbetskultur på arbetsplatsen. Många gånger har en sjuksköterska i arbetsteamet tagit sig an ledarrollen, vilket har kunnat skapa en osäkerhet inför det nya ansvaret. Detta medför risker för att konflikter uppstår. Syftet med arbetet är att undersöka och beskriva hur en sjuksköterskas arbetsplats blir påverkad av konflikter som uppstår och hur de hanteras. Genom en litteraturstudie med fokus på sju vetenskapliga artiklar har ett analysarbete gjorts av tidigare forskning i området, för att öka kunskap och förståelse. Resultatet av analysarbetet gav tre teman, Ledning, Arbetsmiljö samt Relationer och till det följer nio subteman. Sjuksköterskor upplever att deras ledare undviker att ta tag i pågående konflikter. Hur konflikter uppstår och vilka som involveras kan ha med relationer, makt och roller att göra. Kommunikation kan hjälpa ett sjukskötersketeam att lyfta konflikter i ett tidigt stadie och på så sätt undvika brister i vårdkvalite och arbetsresultat. Slutsatsen är att det är viktigt med en trygg ledare som inte undviker konflikter utan besitter kompetens inom konflikthantering. Brister i kommunikation ligger till grund för många konflikter på sjuksköterskans arbetsplats. Det finns ett stort behov av kompetensutveckling både hos ledare och sjuksköterskor när det kommer till strategier i att inte undvika konflikter utan istället hantera dem.

Inom gruppen läkemedel som benämns benzodiazepiner finns de vanligaste av våra mediciner som förskrivs mot oro/ångest och sömnproblematik. Vid kortare bruk är dem vid olika indikationer utomordentligt effektiva som läkemedel. Det som framkommit i denna studie är de allvarliga bieffekter som medföljer med dessa mediciner. Svåra sociala konsekvenser drabbar främst den enskilde individen. Det är också förenat med olika typer av effekter på samhället, inte minst de ekonomiska belastningar som uppstår vid ett beroende av dessa läkemedel. Benzodiazepiner har länge förskrivits på ett okontrollerat sätt och detta fortgår även idag. De flesta beroendeanvändare har ett så kallat iatrogent beroende, vilket innebär att ett missbruk som är betingat av läkares förskrivningar. Syftet med studien var att visa på de allvarliga konsekvenser och effekter som benzodiazepiner genererar när de inte används på ett optimalt sätt. Utbildning, information och bättre system kan förebygga och vidareutveckla preventiva metoder samt rehabilitering av dessa svåra tillstånd. Resultatet är byggt på de åtta artiklar som svarade upp mot studiens problemformulering och syfte. Det som framkom tydligt var de allvarliga effekter som ofta drabbar den enskilde individen och dennes sociala omgivning. För samhället innebär det stora socioekonomiska konsekvenser inom flera olika områden. Denna studie vill ge en inblick i de som var tänkt att fungera men som visat sig inte fungera i verkligheten.

Det ökade vårdbehovet i takt med minskade resurser, ställer krav på vårdorganisationer att bedriva förbättringsarbete. Det ligger i första linjens chefers uppdrag att utveckla och förbättra verksamheterna för att möta dessa krav som ställs på verksamheterna. Detta uppdrag har blivit en allt större del av chefers arbete och det ställer större krav att arbeta med förbättringsarbeten. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om vilka faktorer som påverkar första linjens chefer i deras arbete med förbättringar genom att undersöka deras upplevelse och erfarenheter kring förbättringsarbete. Det genomfördes tio kvalitativa intervjuer som tolkades utifrån en induktiv innehållsanalys. Resultatet visar att första linjens chefer ansåg att deras främsta uppgift låg i att få med sig medarbetarna i förbättringsarbetet. De upplevde att stöd och förtroende från sin chef och ledning var viktigt. Det upplevdes även viktigt att kunna få stöd av sina chefskollegor och ta hjälp av varandra vid förbättringsarbete. Första linjens chefer påpekade också att de faktorer som påverkade deras arbete med förbättringar var främst tid, ekonomi och personalomsättning. Tidigare forskning bekräftade vikten av att första linjens chefer behövde arbeta med att få med sig medarbetare i förbättringsarbetet. Det visade även att en stöttande organisationskultur där stöttning fanns i alla led gynnade första linjens chefers arbete med förbättringar. Det framgick även från tidigare forskning att resurser som tid, ekonomi och bemanning var några förutsättningar för att kunna bedriva ett lyckat förbättringsarbete.