Bakgrund: Årligen i Sverige uppskattas tio procent av patienterna drabbas av vårdskada. Inom hälso- och sjukvården är resursbrist och hög arbetsbelastning vanligt förekommande samtidigt som sjuksköterskan befinner sig i en arbetsmiljö med krav på att upprätthålla patientsäkerheten. Det är av vikt att den grundutbildade sjuksköterskan har förståelse för på vilket sätt arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten för att kunna bedriva säker vård som tillgodoser patientens grundläggande behov. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskan erfar att arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten.Metod: Litteraturstudien bygger på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är hämtade från databaserna Cinahl, PubMed och Psykinfo. Analysen har utgått från innehållsanalys och artiklarna har kvalitetsgranskats. Resultat: Fyra teman identifierades: Organisation och ledning, Fysisk och Psykisk påverkan, Bemanning och arbetsbelastning samt Teamarbete och kommunikation.Konklusion: Studien lyfter flera olika faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som påverkar patientsäkerheten. Utmärkande var framförallt personalbrist och hög arbetsbelastning, vidare betonas att god kommunikation och fungerande teamarbete har positiv påverkan som bidrar till att sjuksköterskan kan tillgodose patientens grundläggande behov. För att förbättra sjuksköterskans arbetsmiljö och upprätthålla god och säker vård krävs åtgärder på såväl organisatorisk nivå som på individnivå. Litteraturstudien genererar en ökad förståelse för arbetsmiljöns betydelse för såväl sjuksköterskans personliga hälsa som patientens säkerhet.

Purpose: Internet of Things (IoT) is an emerging technology and is a technological paradigm that is revolutionizing the healthcare industry all over the world. The purpose of our thesis is to investigate the phenomenon of IoT adoption in the healthcare industry in the context of a developing country to find out the barriers and how the industry is trying to overcome them. As the second highest population with a landmark of topping the table of developing country list, India has significant potential to bring interest in the IoT adoption in healthcare. Our unit of analysis is a hospital in India. Method: To reach our research, we have chosen a qualitative research approach and systematic combining method as our research strategy, which will facilitate us to narrow down the findings of the phenomenon by using a back and forth process. Semi-structured interviews have been conducted with participants of the case hospital as part of the data collection process. Finding and Analysis: The first part of the empirical finding is analyzed by the thematic analysis tool, which we have used for the data analysis. This enabled us to interpret the themes in our own way going back to data collected and previous literature references. The study helped us identify some of the main factors affecting IoT adoption in the hospital, categorized under three different sections: technological, organizational, and environmental. The findings indicate that IoT adoption barriers in hospital are categorized as per our tentative framework with theoretical frame reference in the literature review part. Adoption challenges were found mainly centred on technological acceptance, complexity, organizational behaviour, lack of expertise and infrastructure, lack of stringent regulations and standard and finally, the security and privacy concerns. They have initiated a well organizational structure with experts, providing rigorous training for key staff and visionary leadership to facilitate the adoption process.

No description available.

The aim of this essay is to investigate the ethical issues that permeated the carbohydrate experiment that was going on at Vipeholm's hospital for "uneducable insane" in Sweden. The material about the experiment is taken from Elin Bommenel's dissertation The Sugar Experiment: The Caries Experiments 1943–1960 at Vipeholm Hospital for the Insane. To create understanding, Beauchamp and Childress´s four ethical principles, which are used as ethical guidelines in health care, were used in the analysis of the experiment. The four principles are the principle of nonmaleficence, the principle of respect for autonomy, the principle of beneficence and the principle of justice. The analysis based on the four principles showed that the Vipeholme experiment is complex to understand as Beauchamp and Childress's principles provided a picture of the research which from many aspects cannot be seen as ethically correct. From other aspects, however, some elements can be supported by Beauchamp and Childress. The researchers had the task of investigating caries that would successfully help many people. Based on the principle of beneficence, one could imagine that the researchers acted correctly, but had no respect for the patients' autonomous decisions. The two principles are then in conflict with each other, something that critics of Beauchamp and Childress point out as a shortcoming.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom beroende av östrogen där endometriotisk vävnad tillväxer utanför livmodern, i exempelvis bäcken eller äggstockarna. Symtomen är bäckensmärta, dysmenorré och djup dyspareuni som kommer under skov. Infertilitet kan också vara ett symtom vid endometrios. Prevalensen för sjukdomen är 10%. Behandling av endometrios sker främst för att förhindra smärta och vidare utveckling av sjukdomen. Läkemedel som sätts in kan vara ickesteroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), orala kombinerade preventivmedel, gonadotropinfrisättande hormonanaloger (GnRH), progestiner, aromatasinhibitorer, selektiva östrogenreceptormodulatorer (SERM) eller behandling med kirurgi. Läkemedlet dienogest är ett progestin och har som verkningsmekanism att binda och aktivera progesteronreceptorer vilket leder till minskad syntes av östrogen. Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka läkemedlet dienogests effekt vid behandling av endometrioskopplad bäckensmärta (EAPP).   Metod: Denna litteraturstudie baserades på 5 vetenskapliga artiklar som valdes ut från databasen PubMed efter att sökorden ”endometriosis” tillsammans med ”dienogest” angivits. Av artiklarna jämförde 4 av de dienogest med placebo varav 2 av artiklarna var förlängningsstudier. Sista artikeln som valdes ut jämförde dienogest med orala kombinerade preventivmedlet Yasmin (0,03 mg etinylestradiol och 3 mg drospirenon). Resultat: Resultatet från studierna visade att dienogest 2 mg reducerade endometrioskopplad bäckensmärta effektivt. I studie 1 och 2 var dienogest statistiskt signifikant bättre i att reducera endometriosassocierad bäckensmärta jämfört med placebo. Vid förlängning av dienogestbehandling i studie 3 och 4 blev reduceringen i bäckensmärta också effektiv men lik placebo. Vid jämförelse av dienogest med orala kombinerade preventivmedlet Yasmin visade både läkemedlen förbättring av EAPP. Biverkningar som uppkom var i majoritet milda till medel-svåra och exempel på biverkningar som uppkom var vaginala blödningar och illamående. Slutsats: Resultaten från studierna förklarar att dienogest 2 mg har en reducerande effekt på endometrioskopplad bäckensmärta och att det därför är lämpligt att använda i syftet att sänka bäckensmärtan. Dock behövs vidare forskning med fler studiedeltagare och nyare studier för att ytterligare utvärdera läkemedlets effekt. / Background: Endometriosis is a disease dependent on estrogen where endometriotic tissue develops outside the uterus, such as the pelvic or the ovaries. Symptoms associated with endometriosis are pelvic pain, dysmenorrhea and deep dyspareunia  which can show up under different relapses. Another symptom of the disease is dealing with infertility. The prevalence of endometriosis is 10%. The goal with the treatment of endometriosis is primarily to prevent pain and the development of the disease. General treatment includes non steroidal anti-inflammatory drugs (NSAID), combined oral contraceptives, gonadotropin-releasing hormone analogs (GnRH), progestins, aromatase inhibitors, selective estrogen receptor modulators (SERM), or surgery. The drug dienogest is a progestin that acts by binding and activating progesterone receptors, leading to a lower estrogen synthesis.  The aim: This literature study aimed to investigate the effect of dienogest on the treatment of endometriosis-associated pelvic pain (EAPP).  Method: This literature review is based on five randomized controlled trials (RCT) from the database PubMed. The search was made with the keywords “endometriosis” and “dienogest.” Four of the articles compared dienogest 2 mg with placebo for treatment of EAPP. Out of these four articles, two were extension studies. The fifth article compared dienogest 2 mg with the oral contraceptive Yasmin (0,03 mg ethinylestradiol och 3 mg drospirenone) for the treatment of EAPP.  Results: The results from the studies showed that dienogest 2 mg reduced EAPP effectively. In the first and second trials, dienogest was statistically significantly better at reducing EAPP than placebo. The extension studies showed that dienogest had long-term effects in improving EAPP, but the improvement in long-term treatment was also achieved with placebo. When dienogest was compared to the oral contraceptive Yasmin, both treatments affected EAPP by reducing the pain. Side effects were in the majority mild to moderate, and examples of some of the side effects were vaginal bleeding, chest pain and nausea.   Conclusion: Results from the studies showed that dienogest 2 mg impacts EAPP by reducing the intensity in pelvic pain. It is, therefore, appropriate to use dienogest to improve EAPP. However, additional studies with more participants are needed to evaluate the effects of dienogest further.

Under de senaste decennierna har det skett en enorm digital utveckling i vårt samhälle. Detta även inom hälso- och sjukvården. I en redan hårt ansträngd arbetsmiljö finns det många fördelar att vinna med digitalisering, men även nackdelar. Syftet är att studera hur personalen inom hälso- och sjukvården ser på digitala införanden, om de har rätt kunskap för att ta till sig nya digitala system och om de ges rätt förutsättningar i införandet. Genom att göra en enkätundersökning var syftet att nå så många som möjligt på en utvald klinik. Svarsfrekvensen var 51% och respondenterna bestod av all personal som var anställd på kliniken. Resultatet visar att personalen upplever att dem inte är delaktiga vid digitala införanden i någon större utsträckning. De upplever sig inte heller få tillräckligt med tid att lära sig de digitala verktyg som införs. Både tid och delaktighet är något som betonats som viktigt i tidigare forskning. Dock finns det fördelar som respondenterna lyfter fram där det har blivit enklare att kommunicera både inom och utanför sjukhuset samt att det är lättare att förstå exempelvis ordinationer när de inte längre är handskrivna.

Covid- 19 är en pandemi som spridit sig över hela världen och genom dess spridning har den kommunala vården och omsorgen påverkats genom restriktioner, skyddsutrustning och smittspårningar. Arbetet i kommunal vård och omsorg ska utföras med god kvalité och bidra till en meningsfull vardag för de som är i behov av de insatser som ges. Ledare inom vård och omsorg ska sörja för en god arbetsmiljö och främja hälsosamma arbetsplatser där det ges utrymme för reflektion och lärande. I rådande coronapandemi har ledares förutsättningar för att kunna bevara en god arbetsmiljö utsatts för prövningar. Studiens syfte är att undersöka hur ledares villkor att upprätthålla en god arbetsmiljö och en hållbar arbetsledning har påverkats under coronapandemin. Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer med sex personer som har olika ledande positioner inom kommunal vård och omsorg runt om i Sverige. I resultatet kan det utläsas att intervjupersonerna lagt fokus på de område som ansågs vara särskilt viktiga för att kunna upprätthålla en god arbetsmiljö under en pandemi: kommunikation, samverkan och arbetsledning. I resultatdiskussionen framkommer att den största framgångsfaktorn har varit kommunikationens betydelse som haft stor betydelse för hållbarheten i verksamheten genom pandemin. Det var endast ett fåtal av intervjupersonerna som ansåg sig ha medarbetare som såg på yrket som ett kall. Ingen av intervjupersonerna klagade över den ökade arbetsbelastningen som pandemin bidrog till vilket författarna till studien tänker sig kan bero på att intervjupersonerna ser mer på sitt yrke som ett kall än ett yrke. Att ha god kontakt med olika nyckelpersoner har haft en betydande roll för att intervjupersonerna kunnat ägna sig åt att utföra sina ledarskapsuppgifter. I takt med att pandemin tog över verksamheterna förändrades ledarskapsuppdraget och ledarrollen fick bli mer kommunikativ och informativ med fokus på att förmedla ut nya riktlinjer och rutiner.

Den psykosociala arbetsmiljön handlar om måendet på arbetsplatsen i relation till bland annat krav, resurser, fördelning av arbetsuppgifter, ledning, kommunikation, socialt samspel och delaktighet. Det diskuteras ofta i media om svårigheter med personalförsörjning inom äldreomsorgen och signaler om stress från de anställda. Syftet med studien var att undersöka hur omvårdnadspersonal inom hemtjänst upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att uppfylla syftet är studien baserad på semistrukturerade intervjuer och det framarbetade materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen genererade i fem huvudkategorier; Arbetstrivsel, arbetsuppgifter, ledarskap, samarbete och stress och ett antal underkategorier som namngivits efter innebörd. Utifrån kategorierna framkom att det kollegiala stödet är betydelsefullt på arbetsplatsen för en god arbetsmiljö. Arbetet upplevs som viktigt och det känns meningsfullt att hjälpa andra. Kommunikation och information anses grundläggande utifrån ledarskap och en mer synlig chef önskas. Samarbetet upplevs överlag bra men åsikter framkommer om att det borde kunna fungera bättre. Känsla av stress gör sig påtaglig utifrån att det inte sällan råder tids och personalbrist. I diskussionen förs fram att det finns flera orsaker till fysisk och mental trötthet inom yrkeskategorin och respondenterna upplever flera av dessa i vilket avseende frågan väcks om hur vida de i en förlängning ska orka.

Inom äldreomsorgen arbetar undersköterskor och vårdbiträden sida vid sida, det finns inga skillnader mellan deras arbetsområde och arbetsuppgifter. Det enda som skiljer yrkesgrupperna åt är utbildningsnivå och titel. Deras arbetssituation inom äldreomsorgen kan vara mycket komplex på många sätt genom de oreglerade yrkesroller som råder. Arbetsuppgifterna är åtskilliga och det ställs höga krav på undersköterskor/vårdbiträden. Det behövs en tydligare struktur om vad som ingår i yrkesrollerna, med fokus på arbetsområden, ansvarsområden samt även vilken kompetens arbetsgivaren kan förvänta sig av yrkesgrupperna. Socialdepartementet har gjort en utredning kring undersköterskeyrket och beslutat om att ge undersköterskor en skyddad yrkestitel som bygger på ett nationellt utbildningsprogram. Beslutet kommer att träda i kraft 1 januari 2023. Ett nationellt yrkespaket innehållande 800 poäng från vård och omsorgsprogrammet har tagits fram för vårdbiträden. Tidigare forskning vittnar om att undersköterskor upplever kompetensbrist inom omvårdnadsområdet. Forskning visar även på en slitsam arbetsmiljö samt vikten av tydliga yrkesroller. Denna studie syftar till att studera undersköterskeprofessionen med fokus på arbetsmiljö, yrkesroll och en undersköterskelegitimation. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie där 70 enkäter delats ut med tillhörande bilaga, genom ett tillfällighetsurval. Resultatet bygger på data från 61 insamlade enkäter plus bilaga. Data har analyserats i Statistical Product and Service Solutions (SPSS), som presenterats i frekvenstabeller och korstabeller. Resultatet visar på att över majoriteten av respondenterna upplever en stressad arbetsmiljö som resulterar i fysisk utmattning. Respondenterna upplever även att möjligheten att påverka sin arbetssituation är obefintlig. Resultatet styrker tidigare forskning om undersköterskornas otydliga yrkesroll. När det kommer till frågan om en undersköterskelegitimation, är respondenterna mycket positiva där de tror att en legitimation kan bidra till en ökad patientsäkerhet.

Med en ökad andel äldre befolkning ökar behoven av en välfungerande äldreomsorg. Samtidigt är det svårt att både rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens för att ge en omsorg av god kvalitet. Första linjens chefer är ansvariga för bemanning av sin verksamhet, men har samtidigt bristande organisatoriska förutsättningar. Vilket leder till stora utmaningar inom deras verksamheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjens chefer inom kommunala särskilda boenden upplever kompetensförsörjningen inom sin verksamhet. För att besvarar syftet i studien har en kvalitativ metod med induktiv ansats valts med intervjuer. Resultatet grundar sig på tio informanter som arbetar som första linjens chefer på särskilda boenden inom äldreomsorgen i två kommuner i Sverige. Slutsatsen i den här studien är att första linjens chefer inom kommunala särskilda boenden saknar förutsättningar och organisatoriska stöd för att rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens.