Bakgrund: Samhällets digitalisering och utbredningen av sociala medier har under de senaste 20 åren ökat. Parallellt har införandet av IT-stöd i skolor och utvecklingen av digitala samhällstjänster skapat ett behov att undersöka om en reglering av användandet krävs. Tidigare forskning har undersökt vilken påverkan mobiltelefoner och dess användning på sociala medier har på människor, framförallt ungdomar. Forskningen har mest varit inriktad på de psykologiska faktorer användandet för med sig. Restriktioner återfinns i skolor och debatten pågår om ett mobilförbud ska införas i skolorna. Det finns mobilförbud kopplat till bilkörning och inom sjukvården är förbudet kopplat till medicinsk utrustning som påverkas av elektriska fält. Försvarsmakten har ett mobilförbud kopplat till värnpliktstjänstgöring men vilken påverkan det har på de ungdomar som rycker in är ett relativt obeforskat område. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur svenska värnpliktiga ungdomar upplever att deras tillvaro påverkas av Försvarsmaktens mobiltelefonförbud.Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes och 16 värnpliktiga indelade i tre fokusgrupper intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades, därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen av resultatet gav att omställningen från fri tillgång till mobiltelefon till ett mobilförbud upplevdes som jobbig, framförallt den första tiden av värnplikten. Långa dagar, ett högt tempo och att ha lämnat en tillvaro med en trygg kontext upplevdes påtaglig. För många ungdomar innebär värnplikten även resor till andra orter, nya intryck och att lära känna främmande människor i en begränsad och reglerad tillvaro. Det framkom även att efter anpassning till den militära tillvaron med mindre fritid, både kvällar och helger reglerar en del användandet av mobiltelefonen och det förefaller som att en prioritering sker.Slutsats: De två viktigaste slutsatserna är för det första att de värnpliktiga upplever en liten möjlighet att påverka sin tillvaro. Genom att medvetet beakta människans psykologiska grundbehov kan Försvarsmakten troligen skapa bättre förutsättningar för de värnpliktiga under den inledande delen av värnplikten. Det kan möjligen minska deras jobbiga upplevelser. För det andra tenderar kvalitén i kontakten med vänner och anhöriga att öka vilket tyder på ett fokus att vidmakthålla det sociala nätverket som betyder något. En gallring av meningslöst mobilanvändande sker. Möjligen har mobilförbudet framtvingat detta. Tidigare forskning kring rädslan att missa händelser eller att hamna utanför beskriver till del hur denna förändring sker och den inverkan det får. / Background: The digitalization of society and the spread of social media have increased in parallel over the past 20 years. The introduction of IT support in schools and the development of digital social services have created a need to investigate whether a regulation of the use is required. Previous research has investigated the impact of mobile phones and its use on social media on people, especially young people. The research has mostly focused on the psychological factors that use brings. Restrictions are found in schools and the debate is ongoing on whether a mobile ban should be introduced in schools. There are mobile phone bans linked to driving and in healthcare the ban is linked to medical equipment that is affected by electric fields. The Swedish Armed Forces have a mobile ban linked to conscription, but the impact it has on the young people who step in is a relatively unexplored area. Aim: The aim of the study was to investigate how Swedish conscripted young people feel that their lives are affected by the Swedish Armed Forces' mobile phone ban.Method: A qualitative method with an inductive approach was chosen and 16 conscripts divided into three focus groups were interviewed. The interviews were recorded and transcribed, after which a qualitative content analysis was carried out.Results: The analysis of the result gave that the transition from free access to a mobile phone to a mobile ban was perceived as difficult, especially the first period of conscription. Long days, a fast pace and having left an existence with a safe context were felt tangible. For many young people, military service also means trips to other places, new impressions and getting to know strangers in a limited and regulated existence. It also emerged that after adapting to the military life with less free time, both evenings and weekends, some regulate the use of the mobile phone and it seems that a priority is taking place.Conclusion: The two most important conclusions are, firstly, that conscripts experience a small opportunity to influence their lives. By consciously considering the basic psychological needs of the human being, the Armed Forces can probably create better conditions for conscripts during the initial part of conscription. It could possibly reduce their difficult experiences. Secondly, the quality of contact with friends and relatives tends to increase, suggesting a focus on maintaining the social network that matters. A thinning of meaningless mobile use is taking place. Possibly the mobile ban has forced this. Previous research on the fear of missing events or being left out describes in part how this change occurs and the impact it has.

Arbetsmiljöombud har en strategiskt viktig roll då de representerar medarbetarna och samverkar med arbetsgivaren i systematiskt arbetsmiljöarbete. Det saknas fortfarande kunskap hos arbetsgivare att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det saknas även studier som beskriver arbetsmiljöombuds upplevelser av sitt uppdrag och hur de upplever att samverkan fungerar med arbetsgivare. En god arbetsmiljö är viktig för medarbetare inom vård- och omsorg. Idag är en av de främsta utmaningarna som arbetsgivare står inför kopplade till den psykosociala arbetsmiljön och stressrelaterad sjukskrivning hos medarbetare. En strategi som arbetsgivare kan vidta för att undvika arbetsrelaterad ohälsa och sjukskrivningar hos medarbetare är att fokusera på ett proaktivt och hälsofrämjande arbetsmiljöarbete med fokus på friskfaktorer. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av hur det är att vara arbetsmiljöombud inom kommunal vård och omsorg. Sex kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med arbetsmiljöombud genomfördes. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008). Resultatet presenteras utifrån tre kategorier; Arbetsmiljöombudets attribut, Hinder och utmaningar i arbetsmiljöarbetet samt Upplevelser av friskfaktorer. Under varje kategori finns flera underrubriker. Resultatet visar vad som kännetecknar ett arbetsmiljöombud samt upplevelser av vad arbetsmiljöombuds uppdrag inom kommunal vård och omsorg innebär. Det framkom hinder och utmaningar i arbetsmiljöarbetet på organisatorisk-, grupp- och individnivå. Ytterligare en utmaning som beskrevs i arbetsmiljöarbetet och som framkom i denna studie var att det fanns en brist på arbetsmiljöombud i studerad kommun. Enhetschef upplevdes ha en avgörande roll i det strategiska arbetsmiljöarbetet och den som beskrevs som operativt ansvarig för medarbetares arbetsmiljö. På vilket sätt enhetschef tog sig an arbetsmiljöuppgifterna på arbetsplatsen var avgörande för hur arbetsmiljöarbetet bedrevs. Resultatet visade även att det sociala stödet och det psykosociala klimatet i arbetsgruppen var de viktigaste friskfaktorerna i det hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet.

Hot och våld ökar på arbetsplatser inom vård- och omsorg och rapporteras allt oftare, särskilt förekommer hot och våld i verksamheter som psykiatri, akutvård, ambulans och geriatriken. Vår upplevelse är att hot och våld ökat mot vårdpersonal de senaste åren. Det lyfts vidare vikten av erfarna och skickliga chefer för att minska situationer kring hot och våld. Ur ett arbetsmiljöperspektiv är chefens förebyggande arbete viktigt för att skapa en trygg arbetsplats. Syftet med studien är att undersöka hur chefer ser på och arbetar med hot och våld i sina verksamheter. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Urvalet av informanter är första linjens chefer inom fyra olika verksamheter i två storstadsregioner. Analysen är utifrån en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. I resultatet hittade vi olika teman men det viktigaste som framkom var att hot och våld hanteras olika. Vidare att hot och våld normaliseras och slutligen även att rutiner finns, men att de enligt cheferna inte alltid följs av personalen. Cheferna separerade hot från våld genom att hot var något som ofta inte anmäls. Det fanns en medvetenhet hos majoriteten av cheferna vi intervjuat att hot och våld normaliseras av personalen. Det förebyggande arbetet skiljde sig mycket i verksamheterna och cheferna uttryckte att de rutiner som finns inte alltid följs. Cheferna anser att bemötande och utbildning är betydelsefulla delar i det förebyggande arbetet kring hot och våld.

Inom de närmaste åren kommer vård och omsorg stå inför stora utmaningar vad det gäller personalresurser. Det beror på att befolkningen blir äldre och därmed kommer ha mer behov av vård och omsorg. De minskade personalresurserna påverkas även av stora pensionsavgångar och att intresset för arbete inom vård och omsorg minskar. Enligt Regeringskansliet (2018) har antalet besök per dag för en anställd inom hemtjänsten ökat med åren och det får personalen att känna en otillräcklighet, vilket är en bidragande orsak till att de väljer att lämna arbetet. Denna studie har syfte att belysa arbetsmiljön och hur det individuella schemat påverkar arbetstrivseln för personalen som arbetar i kommunal hemtjänst. Författarna har intervjuat sju anställda inom hemtjänsten om deras individuella schemaplanering och vad som påverkar deras arbetstrivsel. Resultatet visade vikten av bra samarbete samt kommunikation mellan kollegor, enhetschef och administratörer för att skapa en god arbetsmiljö. En stor anledning till att medarbetarna trivdes var arbetet med omsorgstagarna och att få känna meningsfullhet i sitt arbete.

Inledning: Radiologin har en central roll inom vården men det råder brist på röntgensjuksköterskor i alla 21 regioner i Sverige just nu. Arbetsgivarnas konkurrens om de nyutexaminerade innebär att mer kunskap om arbetssökandes önskemål och prioriteringar kan vara av värde. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga vilka faktorer som påverkar nyutexaminerade röntgensjuksköterskors val av första arbetsplats. Metod: En webbaserad enkät skickades ut till de som examinerades mellan år 2021–2022 från de åtta lärosäten som erbjuder röntgensjuksköterskeutbildningen. Enkäten var egenkonstruerad och bestod av både kvantitativa och kvalitativa frågeställningar. Svaren analyserades med deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys. Totalt deltog 88 röntgensjuksköterskor fördelat på 69 kvinnor och 19 män. Resultat: De faktorer som prioriterades högst inför val av första arbetsplats var erbjudande om tillsvidareanställning, arbetsplatsens geografiska placering samt möjlighet till yrkesrollsutveckling. Majoriteten av deltagarna var nöjda med sin första anställning och förväntas stanna kvar på sin nuvarande arbetsplats de kommande åren men studien belyser även att det finns förbättringspotential hos arbetsgivarna vad gäller rekrytering. Slutsats:Sammanfattningsvis visar studien att ett flertal faktorer har inverkan på nyutexaminerade röntgensjuksköterskors val av första arbetsplats där de högst rankade faktorerna kan kopplas till individens grundläggande behov.

Att som medarbetare kunna utföra en god vård med rätta förutsättningar är ingen självklarhet. Nå uppsatta mål i en verksamhet, skapa kvalitet och få medarbetarna i rätt riktning kräver goda ledaregenskaper. En ledare har det yttersta ansvaret för en verksamhet och dess personal, även vissa sidouppdrag kan ingå i ledarskapet. Syftet med denna studie var att belysa medarbetarnas upplevelse av ett närvarande ledarskap. 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativt, kvantitativt och litterärt forskningsunderlag valdes ut till studien. Fyra huvudteman och nio subteman togs fram. Resultatet visar på vikten av att ha en god arbetsmiljö påverkar medarbetarna på ett positivt sätt. Ur hälsoperspektiv var upplevelsen av distansledarskap både positiv och negativ. Att ha god kunskap om verksamheten och en tydlig kommunikation mellan ledare och medarbetare ansågs avgörande ur ett hälsofrämjande perspektiv. Resultat som framkom från den här studien visade att en optimal lösning var ett ledarskap som är närvarande både fysiskt och digitalt.

Bakgrund: Arbetsrelaterat hot och våld (AHV) är ett fenomen som drabbar samtliga organisationer inom hälso- och sjukvården där sjuksköterskor är den mest drabbade professionen. AHV definieras utefter relationen mellan utövare och den utsatta samt utefter typen av våld som utförs: verbalt, sexuellt eller fysiskt våld. Konsekvenser av att bli utsatt kan bland annat vara att bli stressad, utbränd, ångest och tankar kring att avsluta karriären inom professionen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av fenomenet AHV inom hälso- och sjukvården. Metod: Denna litteraturstudie omfattar tolv kvalitativa studier som samlades in genom tre databaser: CINAHL, PubMed och PsycInfo. Inklusionskriterierna för inkluderade data var sjuksköterskors perspektiv, empiriska kvalitativa studier, IMRAD-struktur och studier som överensstämde med författarnas syfte. Exklusionskriterier var studier med syfte att beskriva terrorism, mobbning och sexuellt våld som en ensamfråga. De återstående studierna analyserades genom en deskriptiv dataanalysmetod. Huvudresultat: Tre huvudteman identifierades i resultatet: Sjuksköterskors erfarenhet av våld på arbetsplatsen där sjuksköterskorna identifierade händelseförloppet vid AHV, Sjuksköterskors hälsa och välbefinnande i närvaro av hot och våld på arbetsplatsen där sjuksköterskorna identifierade och reflekterade kring hälsa och välmående, samt Sjuksköterskors erfarenhet av organisatorisk frånvaro i närvaro av hot och våld på arbetsplatsen vilket identifierade brister på stöd och återkoppling vid avvikelserapportering av AHV. Slutsats: Med denna litteraturstudie strävar författarna efter att illustrera fenomenet AHV och styrka vikten av att förebygga, implementera insatser för strategier och kunskap samt ge sjuksköterskor organisatoriskt stöd vid AHV. / Background: Workplace violence (WPV) is a phenomenon that affects all organizations within health care, with nurses being the most affected profession. Workplace violence is defined by the relationship between the perpetrator and the victim, but also according to the type of violence that is carried out: verbal, sexual or physical violence. Consequences of being exposed can include stress, burnout, anxiety and thoughts about ending one's career in the profession. Aim: The purpose of this literature study was to describe nurses’ experience of WPV in the healthcare system. Method: This review includes twelve qualitative articles collected through three databases: CINAHL, PubMed and PsycInfo. The inclusion criteria for included data were nurses' perspective, empiric qualitative studies, IMRAD structures and studies that subline with the authors aim. Exclusion criteria were studies with aim to describe terrorism, bullying and sexual violence as a lone issue. The remaining articles were analyzed through a descriptive data analysis method. Results: The three main themes in the results were identified as: Nurses experience of WPV where nurses identified the sequence of events, Nurses health and well-being in the presence of WPV where nurses identified and reflected upon health and well-being, including Nurses experience of organizational absence in the presence of WPV where nurses identified barriers in support and feedback when reporting WPV. Conclusion: With this study the authors aspire to illustrate the phenomenon of WPV and the importance of preventing, implementing interventions for strategies and knowledge and provide nurses with organizational support when WPV occurs.

Från fattigvårdens kommandora där den starkaste styrde och ställde, till första linjens chef med krav på akademisk utbildning inom äldreomsorgen. Under det senaste seklet har ledarskapet inom vård av äldre förändrats i samma takt som äldreomsorgen. Högre krav från alla kringliggande instanser i samband med ett högre tryck på vård och omsorg leder till frågan vad dagens första linjens chefer behöver för att kunna lyckas. Syftet var att få en uppfattning om hur första linjens chefers ledarskap påverkas av erfarenheter, utbildning och yrkeskunskap som de har med sig, genomfördes en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med 8 stycken första linjens chefer inom äldreomsorgen. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att första linjens chefer har användning av deras tidigare erfarenheter från äldreomsorgen i deras ledarskapsutövande. Praktiska erfarenheter gav dem möjlighet till att inte enbart kunna identifiera behov av stöd bland medarbetarna, utan även att kunna ta till rätt åtgärder för att tillgodose medarbetarnas och brukarnas behov. Frågan om möjligheten till kompetensutveckling efter anställning är det mest relevanta för att kunna tillgodose första linjens chefer med rätt förutsättningar i de områden där deras ledarskap brister.

Studiens syfte är att undersöka hur medarbetare inom ambulansen i Västra Götaland upplever delat ledarskap. Det är viktigt att ta reda på för att kunna skapa en hälsofrämjande arbetsplats eftersom det är svårt att behålla och rekrytera personal inom hälso- och sjukvården idag. Det finns inte heller lika mycket forskning om medarbetarnas upplevelser av delat ledarskap som om chefernas upplevelser av detta. Sju medarbetare till chefer med delat ledarskap intervjuas genom semistrukturerade forskningsintervjuer. Deltagarna är utbildade sjuksköterskor med påbyggnadsutbildning till ambulanssjuksköterskor samt påbyggnad till anestesisjuksköterska. Datamaterialet i denna studie analyseras utifrån en induktiv ansats med kvalitativ innehållsanalys. Genom denna metod framkommer åtta subkategorier och två kategorier: starka relationer och arbetsfördelning. Resultatet visar, i linje med tidigare forskning, att tillgänglighet (Rosengren, Bondas, Nordholm & Nordströms 2010) och närvaro (O’Toole, Galbraith & Lawler III 2002) är en positiv effekt av delat ledarskap, men den visar också att det finns negativa konsekvenser av delat ledarskap i form av att det kan bli ojämlika diskussioner och maktförhållanden. Denna studie kan vara ett stöd för att skapa hållbara och hälsofrämjande arbetsplatser, då även de utmaningar som delat ledarskap kan innebära synliggörs. För framtida forskning är det av intresse att studera delande chefers maktposition gentemot sina medarbetare.

Bakgrund: överlämningar från ambulans till akutmottagning sker varje dag. Bristande kommunikation riskerar att försena diagnostik och behandling, vilket kan leda till ökat vårdlidande för patienter. Situation, bakgrund, aktuell bedömning och rekommendation (SBAR) utvecklades för att minska riskerna för brister i kommunikation i kritiska moment. Tidigare studier har undersökt följsamheten till SBAR vid överlämningar på akutmottagning men inte specifikt vid tidskritiska tillstånd. Syftet med denna studie är att studera följsamheten till SBAR vid överrapportering av patienter med ett tidskritiskt tillstånd samt undersöka skillnad mellan kirurg- och medicinlarm. Resultat: Ingen av de observerade rapporterna hade 100% följsamhet. Under situation rapporterades sällan patientens kön, patientens namn inkluderades i 88% av rapporterna. Händelser samt symtom och skador inkluderades i alla rapporter. Under bakgrund inkluderade 81% av rapporterna både tidigare sjukdomar av betydelse och förlopp senaste 24 timmarna. I 33% av rapporterna var information om ABCDE komplett och 64% inkluderade kompletta vitalparametrar. Under rekommendation hade ingen rapport information rörande alla tre underrubriker. Endast fyra rapporter innehöll någon rekommendation. Given behandling, infarter, patientens hemmiljö samt tolkbehov rapporterades ostrukturerat under rekommendation.   Slutsats: Vid rapport av patienter med tidskritiska tillstånd fann vi att få rapporter följde grundstrukturen i SBAR. Situation och bakgrund hade genomgående en hög följsamhet medan aktuellt visade lägre följsamhet. Vidare noterades vissa skillnader mellan kirurglarm och medicinlarm. Rekommendation hade lägst följsamhet och innehöll ofta ostrukturerad information. Man kan överväga om inte andra rapportsystem som mer speglar given behandling kan förbättra rapporten av utförd vård prehospitalt. Fler och större studier rörande rapportsystem och följsamhet bör utföras.