Personalomsättning inom vård- och omsorgsorganisationer för med sig stora kostnader i form av vikarier, inhyrd personal och upplärning av ny personal. Första linjens chefer inom vård och omsorg ansvarar för att tillgodose kompetensen inom organisationerna samtidigt som personalomsättningen är stor. Inom moderna vård- och omsorgorganisationer ställs stora krav på chefer som måste bemästra krav på verksamheten utifrån bemanning, att vården och omsorgen bedrivs på ett brukar-/patientsäkert sätt och att kvaliteten tillgodoses samtidigt som budgeten måste hållas inom ramar. Att arbeta som första linjens chef är mycket komplext och påfrestande, vilket påverkar chefernas psykosociala arbetsmiljö. Syftet med studien var att undersöka hur arbetsuppgifterna kring personalomsättning, rekrytering och kompetensförsörjning påverkar faktorer i den psykosociala arbetsmiljön för chefer med rekryteringsansvar inom vård och omsorg. Metoden som användes var kvalitativ och baserades på åtta intervjuer som bearbetades med innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre teman; Arbetssituation, Personalförsörjning och Hälsa, som beskriver hur chefernas psykosociala arbetsmiljö påverkas av behovet av kontinuerlig rekrytering av personal. Vidare att chefer upplever bristande stöd från organisationen i rekryterings- och bemanningsfrågor och tycker att stödet borde omfatta mer praktisk hjälp med rekrytering. Studien visar också att första linjens chefer upplever att rekrytering, personalomsättning och kompetensförsörjning tar mycket av deras arbetstid. Slutsatsen av studien är; att arbeta som första linjens chef inom vård- och omsorgorganisationer är ett mycket krävande och komplext uppdrag, vilket gör att det behövs fortsatt forskning och åtgärder inom organisationer för att stödja chefer och förbättra deras arbetssituation.

Tidigare forskning har visat att det är en upplevelse av hög arbetsbelastning och ansträngd psykosocial arbetsmiljö hos första linjens chefer inom dagens akutsjukvård. I ett flertal verksamheter har delat ledarskap införts som ett led i att möta de krav som ställs på första linjens chefer och samtidigt bedriva ett gott, effektivt men samtidigt hållbart och hälsofrämjande ledarskap. Syftet med studien var att studera upplevelser av delat ledarskap hos första linjens chefer inom akutsjukvård. Metoden som användes i studien var en kvalitativ metod med induktiv ansats och inspiration av fenomenologi. Datainsamlingen skedde utifrån semistrukturerade intervjuer. Nioinformanter intervjuades och materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och tio underkategorier som beskrivs i resultatet. Resultatet visar att kommunikationen har en inverkan på hur det delade ledarskapet upplevs men också att det delade ledarskapet är komplext samt att den psykosociala arbetsmiljön är utmanande. Utifrån dessa faktorer behövs vidare forskning kring hur det delade ledarskapet kan utvecklas för att främja ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap.

Bakgrund: Våldsutsatta kvinnor söker sig vid flera tillfällen till hälso- och sjukvården för att få hjälp. Tidigare studier belyser att sjuksköterskor och hälso- och sjukvården brister i att tillgodose våldsutsatta kvinnors behov. Våld i nära relationer kan uttryckas på olika sätt såsom fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt våld. Det uppkommer att det finns ett stort mörkertal på grund att många kvinnor inte väljer att anmäla våldet. Även en bristande jämlikhet mellan könen och att våld i nära relationer är tabubelagt i samhället belyses. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med kvinnor som utsätts för våld i nära relationer.Metod: Litteraturstudien har en kvalitativ ansats och är baserad på 12 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMED och Cinahl complete. Artiklarna har analyserats genom en induktiv innehållsanalys med manifest metod. De vetenskapliga artiklarna granskades utifrån en granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Från analysen uppkom det fem teman:“Sjuksköterskors erfarenheter av sina egna känslor i mötet”, “Sjuksköterskors erfarenheter om vad som försvårar mötet med våldsutsatta kvinnor “, “Sjuksköterskors erfarenheter av identifiering av våldet”, “Ett strategiskt möte med kvinnorna” och “Behovet av kunskapsutveckling”. Diskussion: Studiens centrala fynd var brister i egna resurser i form av förutfattade meningar samt rädsla osäkerhet och maktlöshet. Brister i verksamhetens resurser såsom brist på utbildning, tidsbrist, behov av vägledning för sjuksköterskor och patientutbildning. Brister i samhällets resurser bestående av brister mellan sjuksköterskor och andra yrkesbefattningar.

Bakgrund: Antalet människor ökar i världen och allt fler multisjuka äldre personer kommer att vara i behov av akutmedicinsk behandling. Inläggning på sjukhus kan medföra komplikationer för de mest sjuka äldre. Modeller med mobila sjukvårdsteam och behandling med akutmedicinsk utrustning i hemmet behöver därför utvecklas för att tillmötesgå dessa personers behov och minska återbesök på akutmottagningarna och återinläggningar på sjukhus. Syfte: Att beskriva den äldre personens upplevelse av att vårdas med akutmedicinsk utrustning i hemmet. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ metod genomfördes med sökningar ur två databaser. Befintliga data ur vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes genom dataextraktion. Tolv kvalitetsgranskade primärstudier identifierades till resultatet. Resultat: Följande tre kategorier utgjorde resultatet: Trygghet i hemmet De behövde känna sig trygga vid hantering av utrustningen i hemmet och att personal ansvarade för utrustningen och fanns tillgängliga dygnet runt.   Motstånd och framgång De kände ett motstånd mot sin situation och utrustningen gjorde att de kände sig begränsade. De tog kontroll över situationen och upplevde hälsa och välmående. Hantera den nya vardagen De ville vara självständiga trots beroendet av andra och utrustningen. Familjens delaktighet var viktig. Utrustningen och procedurer hindrade ett socialt och aktivt liv. Slutsats: Anhöriga och sjukvårdspersonalen som arbetar runt den äldre har en avgörande roll för att skapa trygghet och vara ett stöd i hemmet. Litteraturstudien visar befintligt kunskapsläge och att det finns behov för fortsatt forskning inom området. / Background: The population is increasing in the world and more elderly people will be needing emergency medical treatment. Hospitalization involves great risk for the most disordered elderly. Models with mobile healthcare teams and treatment with medical equipment in the home needs to be developed to accommodate the needs from elderly and reduce revisits into the emergency department and recurrent hospitalizations. Aim: To describe the older person's experience of being cared for by emergency medical equipment in the home. Method: A systematic literature study with a qualitative method was carried out by searching from two databases. Existing data from scientific articles was analyzed and compiled by data extraction. Twelve quality-reviewed primary studies were identified as the result. Results: The following three categories represented the result: Security in the home They needed to feel safe in the home when handling the equipment and that clinicians were responsible for the equipment, available around the clock. Resistance and progress They felt resistance to their situation and the equipment made them feel limited. They took control of the situation and experienced health and well-being. Managing the new everyday life They wanted to be independent despite being dependent on others and the equipment. Family involvement was important. The equipment and procedures prevented a social and active life. Conclusions: The result shows that the next of kin and clinicians working in the elder´s home are important to create security and being a support. The literature study shows current state of knowledge and there is a need for continued research within the subject.

Bakgrund:I Sydafrika skiljer sig den orala hälsan mellan olika befolkningspopulationer och personer med funktionsnedsättning är en grupp som har en ökad risk för orala sjukdomar. Undermålig oral hygien är en orsak till plackbildning på tänder och dess omgivande vävnader vilket i sin tur kan leda till orala sjukdomar såsom karies, gingivit och parodontit. Syfte:Syftet med studien var att undersöka förekomsten av karies och plack hos personer med funktionsnedsättning på ett vårdhem i Ga-Rankuwa, Sydafrika. Metod:Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på utförda kliniska tandundersökningar av manifest karies och plack. Resultat:Populationen var 50 personer i åldrarna 18–46 år, av dessa hade 92 % karies. Antal karierade tänder var fler hos männen jämfört med kvinnorna (statistiskt signifikant). Gällande karies- och plackförekomst vid jämförelse mellan olika åldersgrupper fanns ingen statistisk signifikant skillnad. Ingen skillnad kunde ses mellan könen avseende plackförekomst. Medelvärdet för plackförekomsten var 1,8 vilket innebär att merparten hade plack som täckte mer än ⅓, men inte mer än ⅔. Slutsatser: Förekomsten av karies och plack är hög hos personer med funktionsnedsättning på vårdhemmet i Ga-Rankuwa. Vidare och mer omfattande studier hos en större population behövs för att öka kunskapen kring denna grupp och deras orala hälsa. / Background:The oral health differs in South Africa and people with disabilities are a group that have an increased risk of oral diseases. Deficient oral hygiene causes dental plaque which can lead to oral diseases such as caries, gingivitis and periodontitis. Aim:The aim of the study was to investigate the prevalence of caries and plaque in people with disabilities in a care facility in Ga-Rankuwa, South Africa. Method:The study was a quantitative cross-sectional study based on clinical dental examinations of manifest caries and plaque. Result:The participants was 50 persons (18–46 years), which had 92 % caries. The men had more caries than the women (statistic significant). When comparing different ages, there were no statistically significant difference in the prevalence of caries and plaque. The mean value of plaque was 1,8, meaning that the majority had more than ⅓of plaque on the tooth surface but not more than ⅔. No difference was found when comparing genders. Conclusion:The prevalence of caries and plaque is high among persons with disabilities in the care facility in Ga-Rankuwa. Further and more extensive studies in a larger population are needed to increase knowledge of this group and their oral health.

Bakgrund: Rollbytet från sjuksköterskestudent till sjuksköterska kan upplevas på olika sätt och medföra en känsla av att sjuksköterskeutbildningen inte motsvarar vad som väntar i verkligheten. Detta innebär att den nyexaminerade sjuksköterskan möter nya insikter och arbetsuppgifter efter erhåller sjuksköterskeexamen, som de inte har fått lära sig under utbildningen.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av rollbytet från sjuksköterskestudent till sjuksköterska på en somatisk vårdavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie där resultatet bygger på fem semistrukturerade intervjuer. Datan som framkom under intervjuerna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar faktorer som påverkade rollbytet. Tre kategorier framkom; “En emotionell mångfald”, där ett steg med blandade känslor och rollbytet som förbluffade beskrevs. “Styrka i lärd kunskap”, som innefattade att de hade tillit till sig själva samt att tidigare erfarenheter underlättade rollbytet. “En omställning i vardagen”, vilket innefattade att utbildningen gav en skev verklighetsbild, att det fanns utmaningar som grön i yrket, att patienten kom i skymundan och vikten av stöd. Slutsats: Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde att en mer verklighetstrogen utbildning och stöd från omgivningen på den vårdavdelningen som de började på var av vikt för att underlätta rollbytet från sjuksköterskestudent till sjuksköterska.

Studier har visat att det är viktigt att ge kvinnor evidensbaserad information och råd kring träning och graviditet. Syftetmed studien var att undersöka frågeställningen: Upplever kvinnor efter sin förlossning att de fick kunskap under sin graviditet kring fysisk aktivitet och träning? Metodensom användes var en enkätundersökning och ett av inklutionskriterierna var att man skulle ha fött sitt barn inom de senaste 24 månaderna. Resultatetav studien baserades på 360 enkätsvar vilka visade 70 % av de svarande anser att de inte fått tillräcklig information om träning under graviditeten. Av de svarande som ansåg sig fått tillräckligt med kunskap om fysisk aktivitet under graviditeten fick 39 % den informationen från en fysioterapeut, flest av alternativen. 52 % av de svarande bedömde sin kunskap om träning och graviditet som låg under graviditeten. Enkätresultaten visade också att 86 % av de svarande som bedömde sig ha hög eller mycket hög kunskap om gravidträning under graviditeten gjorde en förändring i sin träning. Det var sex procentenheter högre än resultatet bland alla respondenter. Slutsatsenav studien visade indikationer på att de kvinnor som träffat en fysioterapeut under sin graviditet i högre grad verkar uppleva att de fått information om hur de bör träna under graviditeten. Det bör undersökas genom vidare studier.

Bakgrund: Föräldrar som drabbats av en cancerdiagnos befinner sig i en sårbar situation där oro över framtiden och rädslan över hur deras barn skulle klara sig utan dem som förälder är stor. Dessa föräldrar ansåg att föräldrarollen är den viktigaste rollen att bibehålla, patientrollen kommer i andra hand. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur cancerdrabbade föräldrars upplevelser inverkar på föräldrarollen. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på fem litterära gestaltningar i form av självbiografier utifrån en induktiv ansats. Insamlad empiri analyserades utifrån manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det att cancerdrabbade föräldrar inte ville uttrycka sina känslor framför sina barn, detta ansågs vara en strategi för att skydda sina barn mot effekten av sjukdomen. Att bibehålla en så normal vardag som möjligt framkom också som mycket vanligt i samband med sjukdomen. Resultatet presenterades med tre kategorier och tillhörande underkategorier. Kategorierna är följande: Behålla normalitet, Föräldrars existentiella situation, Utmanande föräldraroll och Behovsanpassad kommunikation. Slutsats: Studien visar på att föräldrar är i behov av stöttning, speciellt när det kommer till hur de ska samtala om existentiella frågor med sina barn. Alla föräldrar upplevde detta som svårt och ångestfyllt. Det är därför av betydelse att sjukvården stötta denna patientgrupp och se helheten av patienten där barnen är av största betydelse genom denna svåra sjukdoms situation.

Bakgrund: Aggressivitet, hot och våld inom hälso- och sjukvården är ett problem som ökar i Sverige och världen över. Sjuksköterskor som arbetar patientnära står i riskzonen för att bli utsatta, särskilt inom akutsjukvården eftersom det är en av de mest utsatta verksamheterna inom vården. Att utsättas för aggressivitet, hot och våld är förenat med ett flertal konsekvenser för sjuksköterskan och för patientsäkerheten. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av aggressivitet, hot och våld på akutvårdsmottagningar. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ metod där elva vetenskapliga artiklar granskas. Resultat: Ur resultatet framkommer det att sjuksköterskor upplever en rädsla och otrygghet i arbetet som följd av tidigare upplevd aggressivitet, hot och våld. En känsla av ensamhet i mötandet av problemet upplevs även då arbetsledningen inte finns där som stöd. Sjuksköterskorna anser sig själva vara orsaken till att dessa beteenden uppstår och det medför en känsla av frustration och maktlöshet. Dessa upplevelser resulterar för en majoritet av sjuksköterskorna i en normalisering av problemet. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskors upplevelser av aggressivitet, hot och våld påverkar deras arbetsutövning och resulterar i ett påverkat vårdande. Därmed bör det uppmärksammas i högre grad för att undkomma dess konsekvenser, både på individnivå men även på organisationsnivå. / Background: Aggressiveness, threats and violence in health care is a problem that is increasing in Sweden and all over the world. Nurses who works close to patients have a higher risk of becoming vulnerable, especially in emergency care, because it is one of the most vulnerable activities in healthcare. Being exposed to threats and violence creates insecurity in the nurse's work life and can have consequences for patient safety. Purpose: To illuminate nurses' experiences of aggressiveness, threats and violence in emergency care clinics. Method: A literature study with qualitative method in which eleven scientific articles were examined. Result: The result shows that nurses experience fear and insecurity in their work as a result of previously experienced aggression, threats and violence. A sense of loneliness in the encounter with the problem is also experienced because the work management is not there as support. The nurses consider themselves to be the cause of these behaviors and it causes a feeling of frustration and powerlessness. These experiences result in a majority of the nurses in a normalization of the problem. Conclusion: The study shows that nurses' experiences of aggression, threats and violence affect their workpractices and result in an influenced caring. Thus it should be paid more attention to avoiding its consequences, both at the individual level and at the organizational level.

Undersköterskans välbefinnande och hälsa kan påverkas av arbetsmiljön där inflytande och påverkan på arbetsinnehåll har betydelse. Tid för återhämtning kan vara svårt att få till stånd då undersköterskan arbetar oregelbundna arbetstider. Arbetsuppgifter som kan leda till en god hälsa och arbetsmiljö kan vara känslan av delaktighet och inflytande. Syftet med detta examensarbete var att beskriva undersköterskans erfarenheter av delaktighet och dess inverkan på hälsan. Examensarbetet genomfördes med en kvalitativ ansats och som metod för datainsamling användes semistrukturerade intervjuer. Individuella intervjuer genomfördes med sex undersköterskor som arbetar inom äldreomsorgen. Innehållsanalys användes som metod för att bearbeta data. Resultatet visar att tid för återhämtning och att kunna medverka och ta ansvar har betydelse sett ur individens perspektiv. Arbetsgruppen har betydelse för hälsa och delaktighet genom samspel, öppenhet och förmågan att lyssna på varandra. Ur ett organisatoriskt perspektiv är samspel med andra professioner och upplevelsen av en hälsosam arbetsmiljö viktigt. Chef för verksamhet bör tillsammans med undersköterskor skapa en miljö där välbefinnande råder genom delaktighet i en hälsosam och hållbar organisation. Genom detta förhållningssätt kan arbetsrelaterade problem förhindras vilket i sin tur kan bidra till en förbättrad hälsa hos den enskilde och att minska sjukfrånvaron.