Sverige och övriga länder står inför ett stort kompetensförsörjningsbehov inom sjukvård (Heidari, Seifi & Gharebagh 2017). I Sverige har 14 av 21 regioner förklarat att ha brist inom flera av legitimationsyrken inom sjukvården samtidigt som antalet äldre är beräknat med att öka med 50 % till år 2031. Många studier hävdar att ledarskapskvalité är en av de viktigaste faktorerna som påverkar vårdpersonalens vilja att stanna på sin befintliga arbetsplats. Den aktuella studien är en integrativ litteraturstudie vars syfte är att identifiera ledarskapsfaktorer som kan påverka personalomsättning inom sjukvård. Studiens resultat visar att en stödjande närvarande ledare som ger psykologiskt och socialt stöd, bidrar till gott socialt klimat, trygg och säker arbetsmiljö och ökad arbetstillfredsställelse hos medarbetarna på arbetsplatsen är faktorer som kan minska personalomsättningen inom sjukvård. Studiens resultat kommer överens med tidigare forskning och bekräftar att stödjande ledare som tillämpar individualiserad omtanke, fokuserar på motivation, aktiv kommunikation genom tvåvägsdialog och tillit samt ger situationsanpassat stöd, stimulerar medarbetarnas organisatoriska engagemang och bidrar till ökad arbetstillfredsställelse, gott socialt klimat och trygg och säker arbetsmiljö, som visade sig vara effektiva faktorer för att få personalen att stanna kvar på sin arbetsplats.

Hållbarhetens olika värden och vad det är som främjar hälsan i arbetslivet är ett länge diskuterat och efterforskat ämne. Högskolan i Borås möjliggör för chefer i vård och omsorg att, genom ett flexibelt magisterprogram, erhålla kunskaper för en utveckling på individnivå med målet att rusta för att möta framtida behov av hållbara och hälsofrämjande arbetsförhållanden. Många chefer arbetar under tidspress och hinner därför inte i alla lägen reflektera över och än mindre anpassa sitt praktiska arbete efter kunskap om vad som främjar hälsa och förbättrar hållbarhet. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt de erhållna evidensbaserade och teoretiska kunskaperna är användbara i det praktiska arbetet samt belysa möjligheter och eventuella hinder för att kunna skapa långsiktigt hållbara och hälsofrämjande arbetsförhållanden. För att besvara frågeställningarna genomfördes tolv semistrukturerade intervjuer med personer i ledande befattningar som studerat på magisterprogrammet. Studien genomfördes med utgångspunkt i kvalitativ innehållsanalys med abduktiv ansats och intervjuerna har analyserats utifrån en tematisk metod med fokus på möjligheter och hinder. Resultatet antyder att det finns en diskrepans mellan resultatet av tidigare forskning inom ämnet och organisatoriska förutsättningar, möjligheter och hinder, för implementering av kunskaperna från magisterutbildningen. Det finns på alla organisatoriska nivåer en uttalad strävan efter hållbarhet och incitament för att främja hälsa på arbetsplatsen, men dessa mål har än så länge en underordnad position i förhållande till ekonomistyrningen.

Som skolledare har rektor ett komplext uppdrag över skolans verksamhet. Förutom att leda den pedagogiska verksamheten innebär uppdraget även att vara ytterst ansvarig för elevhälsoarbetet där skolsköterska som profession ingår. Studiens syfte är att med professionsperspektivet som analysverktyg beskriva hur rektorer uppfattar sina förutsättningar att leda skolsköterskans arbete och fullfölja sitt uppdrag som ytterst ansvarig för elevhälsoarbetet på skolan. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 10 rektorer vars anställning var inom offentlig skolverksamhet. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien analyserades och presenterades utifrån de fyra professionsattributen: vetenskaplig kunskapsbas, autonomi, rektors erkännande av omvärlden samt kåranda. Resultatet visar att rektorer upplever utmaningar med att fullfölja sitt uppdrag som ytterst ansvarig för elevhälsan och skolsköterskans arbete samt att leda elevhälsans och skolsköterskans arbete på skolan. En slutsats i studien är att rektorerna upplever att de inte har tillräcklig kunskap för att kunna leda skolsköterskan i delar av dennes arbete och att detta leder till utmaningar med att vara ytterst ansvarig för elevhälsoarbetet på skolan. I diskussionen lyfts komplexiteten i att rektor har en formell kompetens inom pedagogik och förväntas leda skolsköterskan med medicinsk kompetens. Det finns även utmaningar med att skapa samsyn på skolan och få skolans samtliga professioner att använda ett gemensamt språk.

Bakgrund: En av tre svenskar kommer att få ett cancerbesked under sin livstid. Cancerutvecklingen kan påverkas av yttre faktorer som kosten samt tobaksanvändning. Cancerbeskedet kan upplevas som en livskris och är förknippat med faran av att dö. Det har stor betydelse hur ett cancerbesked lämnas. En roll som sjuksköterskan har är att lindra lidande, öka välbefinnandet och ge stöd i olika sammanhang.  Syftet: Att beskriva upplevelser efter att ha fått ett cancerbesked. Metod: En kvalitativ självbiografistudie med induktiv ansats baserat på självbiografier. Resultat: Resultatet belyser upplevelsen av att få ett cancerbesked, där många olika känslor framkom. Dessa delades upp i fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. Det framgick i resultatet att cancerbeskedet upplevdes tungt och svårhanterbart. Beskedet uppmärksammade samtliga på hur skört livet är, och de gav en annan syn till livet. Slutsats: Olika delar i livet kommer att påverkas vid ett cancerbesked och det finns ingen tydlig mall för hur upplevelsen av beskedet kommer att hanteras. Samhörighet, god kommunikation och mänsklig kontakt är viktigt för att kunna minska lidandet.

Att sträva efter en hälsosam arbetsmiljö, där medarbetare känner trivsel och trygghet, är ett steg i att uppnå hållbarhet i arbetet och ett hållbart arbetsliv. Ett hälsosamt medarbetarskap innehåller ett gott samarbete, engagemang hos medarbetare, balans mellan arbete och fritid, tillräckliga resurser för att utföra arbetet, rätt kompetens men också förmågan till struktur och prioritera mellan arbetsuppgifter. För att skapa ett attraktivt arbete behövs hälsosamma insatser för att skapa goda förutsättningar. Medarbetares missnöjdsamhet, samt avsaknad av arbetsengagemang och arbetstillfredsställelse, visar sig i form av symtom på utmattning och stress samt sämre arbetsprestation. Syftet med studien är att beskriva upplevelser av både fysisk och psykosocial arbetsmiljö hos medarbetare inom kommunal vård och omsorg samt kommunal hälso- och sjukvård. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med en induktiv ansats. Totalt intervjuades 9 medarbetare. Resultatet visar att informanterna upplevde relativt hälsosam arbetsmiljö, samt att de ansåg att det både var viktigt men också en skyldighet, att alla medarbetare bidrar till en hälsosam arbetsmiljö. Förutsättningar för en hälsosam arbetsmiljö, beskrivs vara god kommunikation, ett öppet och tillåtande klimat, att ha roligt tillsammans med kollegor, vara kollegial, ha en bra fysisk arbetsmiljö samt att kunna skilja på arbete och fritid.

Arbetsrelaterad stress och utbrändhet har ökat bland chefer på grund av att pressen från ledning gällande effektiviseringar och kostnadsmedvetenhet är stor idag. Budget och resurser är ändliga, därför behöver nya vägar hittas för att fatta de bästa besluten i olika situationer. Det är viktigt med reflektion kring hur hållbar utveckling och hur begränsade resurser kan användas på ett effektivt sätt inom den offentliga sektorn. Chefer måste kunna prioritera med otillräckliga resurser, även om det är svårt att hitta en balans mellan olika aktörer inom vård och omsorg. Syftet med detta examensarbete var att undersöka och presentera forskningsresultat som beskriver hur enhetschefer upplever stressfaktorer i arbetet. Metoden som användes var en litteraturstudie som utgick från Axelssons modell. Resultatet visade att inom organisationen fanns fem faktorer som orsakar stress hos enhetschefer och dessa var organisationens komplexitet, brister i arbetsmiljö, brist på stöd, avsaknad av lärande av varandra och otillräckliga resurser inom verksamhetsområdet. För att hälso- och sjukvården ska vara en hållbar organisation bör dessa faktorer tas i beaktande. Ett förslag på fortsatt forskning är att studera chefers geografiska placering i relation till den operativa verksamheten.

Att värna och behålla en verksamhets mest värdefulla tillgång – dess mänskliga resurser – är av stor vikt för verksamhetens hållbarhet och framgång. Hälsa och ohälsa kopplat till arbetsmiljö- och kompetensförsörjningsfrågor har därför under en lång tid intresserat forskare. Den Svenska nationella statistiken över sjukskrivningar inom arbetslivet talar sitt tydliga språk: flest sjukfall har funnits och finns fortfarande bland vård- och omsorgsyrken. Med hänvisning till detta och med tanke på de utmaningar inom vård- och omsorg som avser svårigheter med kompetensförsörjning och rekrytering blir arbetsmiljöfrågor av ytterst vikt att fokusera på och undersöka vidare. Denna kvalitativa studie består av en intervjuundersökning med ett målstyrt urval. Syftet med studien är att belysa och fördjupa förståelsen för viktiga faktorer som medverkar till sjukskrivning av personal inom social omsorg. Resultaten bygger på svar från en semistrukturerad intervjuundersökning som genomfördes med 8 undersköterskor som arbetar i den kommunala hemtjänsten. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av en tematisk innehållsanalys, vilket innebär att intervjumaterialet kategoriserades och analyserades utifrån ett index av centrala teman – de av intervjupersonerna beskrivna och identifierade huvudfaktorerna. Resultatet visar att fysiskt påfrestande arbetsuppgifter, väderaspekter, samt personalbrist är ergonomiska faktorer som leder till sjukfrånvaro i hemtjänsten. Psykosociala faktorer som beskrivs som medverkande till sjukfrånvaro anses utgöras av sammanhållningen i arbetslaget, ojämn arbetsbelastning som påverkas av brukaromsättning, mellanmänskliga relationer, strukturell organisering av arbetet, så som delade turer, när arbetsuppgifter utförs med minskad kvalitet, samt när personalen inte räcker. I uppsatsen redogörs först för den teoretiska bakgrunden och metod. Därefter belyses faktorer som bidrar till sjukfrånvaro och deras påverkan på personalens fysiska- och psykosociala arbetsmiljön. Uppsatsen avslutas med en diskussion om resultatet kopplat till kvalitetsförbättring.

Personcentrerad omsorg är en del av värdegrunden inom svensk äldreomsorg och har visat sig ha positiva effekter på de boendes välbefinnande och bibehållandet av förmågor. Syftet med förbättringsarbetet: Med stöd av förbättringsmetoder erbjuda de boende en mer personcentrerad omvårdnad genom ett systematiskt och kontinuerligt arbete med individuellt anpassade sociala aktiviteter och reminiscens. Syftet med studien av förbättringsarbetet var att beskriva omsorgspersonalens upplevelser av lärande och förbättringar både i sin arbetssituation och för de boende. Förbättringsarbetets metod mätningar och förbättringsverktyg. Förbättringsidén utgörs av tydliga rutiner för arbetsdagen och för morgonmötet, där individuellt anpassade aktiviteter skall vara inplanerade och genomföras minst en (1) ggr/vecka för varje boende. Studiens metod: Kvalitativ innehållsanalys av skriftliga svar på öppna frågor. Resultat: Vid mätperiodens slut syns en tydlig uppåtgående trend. Dock hade inte ett stabilt resultat med 1 aktivitet/vecka och boende uppnåtts. Alla avdelningar hade nya rutiner för dagen på plats samt en struktur för dagsplaneringen. Det mätinstrument som utvecklats under arbetet används systematiskt som både mät- och planeringsverktyg. Som en del i arbetet har bland annant Reminiscenslådor och Aktivitetsskåp utvecklats på boendet. Studien visade tydliga förbättringar i de boendes välbefinnande. De uppfattas som lugnare, mindre stressade och de uttrycker mindre ensamhet och oro. Omvårdnadspersonalen beskriver också tydliga förbättringar i sin arbetsmiljö, de känner sig mer tillfredsställda då de kan arbeta mer personcentrerat och de upplever bättre teamarbete och mer ordning och reda och struktur med de nya rutinerna på plats. Slutsats: Systematiskt arbete med rutiner kan frigöra tid till att arbeta mer personcentrerat och med att individanpassa de sociala aktiviteter som erbjuds de boende. Tydliga mandat, stöd från ledning samt tydlig coaching av medarbetarna är avgörande faktorer för att lyckas med förändringsarbetet. / Introduction: A quality improvement project was started to provide person-centered care through personalized social activities. The specific aim was to systematically offer residients person-centered care through personalized social activities minimum once a week. The aim of the study was to describe staff's views on learning and improvements both for the residents an in their work situation. Method: The improvement model was used throughout the improvement project. A tool to measure the number of activities in a simple and illustrative way was developed. The case study was conducted through open questions that the staff answered in writing. The material was then analyzed using qualitative content analysis. Results: The results have been going up consistently throughout the whole measuring period. All three sections at the nursing home have implemented new routines and structure for planning the day. The instrument to measure the number of social activities called "Blomman" is now also functioning as a planning tool. Boxes for Reminiscence and lockers with items and various tools for social activities have been installed. The quality improvement gave improvements in the wellbeing of the residents. The staff describes residents as calmer, less stressed and that they express less loneliness. The staff also desbride that they have gotten to know the residents better. The results also show that staff is more satisfied by providingt person-centered care. They work better as a team and have more order and structure and results show a general improvement in the work environment. Conclusion: Implementing routines and structure for planning can be a way of getting more time for the staff to provide more person-centered care. This can be done by individualizing social activities so that they correspond to the residents' needs and interests. To be successful it is essential to have support from the management for a project like this and to be able to support the staff throughout the change process.

Den ökande andelen äldre personer, den rådande arbetskraftsbristen och den pågående digitaliseringen i samhället ställer tuffa krav på svensk äldreomsorg. Samtidigt erbjuder den tekniska utvecklingen en möjlighet till effektivare arbetssätt med högre kvalitet. För att kunna nyttja teknikens möjlighet krävs en lyckad verksamhetsutveckling med chefer som driver utvecklingen framåt. Tidigare forskning visar att chefens syn på sitt utvecklingsarbete påverkar vad som sker i praktiken. Chefen är den som leder utvecklingsarbetet ute i verksamheterna och forskning pekar på brister i de förutsättningar som ges för att driva ett effektivt och ändamålsenligt utvecklingsarbete. Det saknas träning och utbildning och chefer får svårt att prioritera utvecklingsarbetet i förhållande till vardagliga problem. Syftet med denna studie var att belysa i vilken utsträckning första linjens chefer deltar i verksamhetsutveckling baserad på digital teknik och deras erfarenheter av att leda under digitaliseringsprocessen och vid implementering av välfärdsteknik. Studien har en kvalitativ ansats med en induktiv inriktning. Sju semistrukturerade intervjuer av första linjens chefer inom kommunal äldreomsorg utfördes och analyserades med inspiration ifrån fenomenologin. Resultatet pekar på att första linjens chefer har liten möjlighet att påverka den digitala utvecklingen i verksamheterna. Chefernas uppdrag är att implementera den välfärdsteknik som ledningen fattat beslut om. Ledarskapet främjas av digital kompetens, information och stöd ifrån ledning, samt möjligheten att vara delaktig vid den digitala verksamhetsutvecklingen. Hinder som tidsbrist, ekonomiska besparingar och system som ej går att samköra visar sig ha negativa konsekvenser för chefers ledarskap.

Inom några år kommer det bli stora pensionsavgångar och äldreomsorgen kommer att ställas inför en situation där det fortsatt kommer bli allt svårare att rekrytera och behålla personal. Idag ställs det stora krav på kompetensen i äldreomsorgen och det är av stor betydelse att det finns rätt personer med rätt kompetens. Behovet är stort av att finna nya sätt att rekrytera och att finna lösningar på hur arbetsuppgifterna ska kunna omfördelas mellan de olika professionerna inom äldreomsorgen. Det gäller även att kunna finna strategier för att kunna rekrytera personal så att kommunerna ska kunna fortsätta ge en bra och säker vård till brukarna. Enligt första linjens chefer är kompetensen en ständigt pågående process. I framtiden måste gemensamma krafttag göras för att lyckas både som medarbetare, arbetsgivare och för verksamheten i stort. I intervjuerna beskriver bland annat informanterna olika och nya sätt att rekrytera. Det framkommer i studien att det är viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare och att medarbetarna ska ha möjlighet att utvecklas, känna sig sedda och vara delaktiga för en bra arbetsmiljö. Syftet med denna uppsats är att undersöka kompetensförsörjning inom kommunal äldreomsorg så som det erfars av första linjens chefer. Det empiriska underlaget baseras på kvalitativa samtalsintervjuer med en induktiv ansats med totalt tio informanter. Informanterna arbetar alla som första linjens chefer inom äldreomsorg i både mindre och större kommuner i Sverige.