With an increasing migrant population there is a growing need to organize interpreting practices in healthcare in order to deliver equitable high-quality care. This thesis focuses on healthcare institutions’ organization of interpreting services. The aim of the study was to explore interpreting practices in a healthcare context by comparing two different healthcare areas – elderly and emergency healthcare. The study aimed to highlight the impact of the organizational and institutional context. This study was designed as an explorative and descriptive qualitative study including 79 healthcare professionals with experience of interpreting practices recruited via purposeful sampling in elderly and emergency healthcare. Data were collected through individual and focus-group interviews and analysed with inductive qualitative content analysis. The main findings show that the processes and structures around interpreting practices were complex and mainly linked to individual and interpersonal levels and, to a limited extent, to the institutional level. On the institutional level the Public Procurement Act was the only formal policy to follow. On individual and interpersonal level interpreting practices were structured by self-established informal workplace routines developed by the professional groups. The norms and routines used was determined by access to interpreters, time aspects, characteristics of the care given, health conditions and the person’s problem, expectations and requests from the person and also from healthcare professionals. There were wishes for improvement, with better flexibility in access to professional interpreters, training for users and interpreters, and also better technical solutions and equipment. In conclusion, the use of interpreters was rooted in the organizational environment of interpreting practice, including the availability of laws, policy and guidelines, and closely related to individuals’ language skills, cultural values and social factors. The use of professional interpreters was based on the nature of care in context and access to interpreters and determined by health professionals’ estimation of the person’s current health status in order to deliver fast and individualized care based on humanistic values. Thus, it is important to consider organizational framework and cultural awareness when formulating interpreting practices adapted to the context, and formal guidelines in order to achieve the aim of personcentered and equal health care.

The purpose of this thesis is to explore the institutionally shaped response to the introduction of the national guidelines on the Swedish regional health policy arena. The thesis consists of two case studies. Adapting a qualitative approach, the data is based on individual interviews and these were analysed thematically. The first paper explores the response by four Swedish regional health authorities to the introduction of the National Guidelines for Cardiac Care, while the second paper aims to broaden the understanding of how the national guidelines are used for strategic purposes among politicians. As illustrated in this thesis, organizations will respond, adjust and react to external pressure according to conditions shaped by the institutional context. Key findings here are that the national guidelines are a complex policy instrument that, beyond being able to be used in an instrumental fashion by the medical managment, can also serve a legitimizing function for political decision-makers. The goals of the national guidelines, i.e. equal and efficient care, and the uncertainty about who, among multiple stakeholders, is responsible for the guidelines in the regional health authority, is a source of ambiguity and potential conflict. Those who are potentially responsible represent different rationales – a political rationale and a scientific rationale. The dominating scientific rationale of the national guidelines can create instability, when pushing towards the use of explicit priority-setting. Priority-setting in the institutional setting of a regional health authority has strong elements of becoming “wicked problems” since the dilemma of prioritization remains regardless of ambitions to apply a “technocratic fix”. A wicked problem is characterized by high complexity and being persistently hard to solve (Williams et al. 2012). A recurring dilemma is that priority-setting still contains many wicked problems, as social values and political considerations remain important parts of the policy process. One weakness of the national guidelines, identified in this thesis, is that the guidelines discuss each service area separately, and thereby reinforce a silo mentality in the Swedish health policy arena. To sum up, the national guidelines create a multifaceted and complex response in the Swedish health policy arena where different rationalities collide, and where conflicts appear and are dealt with within the regional health authorities.

Sjuksköterskors praktiska kunskaper är avgörande för säker vård. Inom sjuksköterskeutbildningen kontrolleras färdigheter genom färdighetsexaminationer. Utifrån kartlagda brister i rättssäkerhet och arbetsmiljö vid färdighetsexaminationer initierades ett förbättringsarbete. Syftet med förbättringsarbetet var att förbättra processen för klinisk träning inom sjuksköterskeprogrammet genom att utveckla färdighetsexaminationer. En studie av förbättringsarbetet genomfördes i syfte att: Undersöka samsyn mellan lärare kring färdighetsexamination som pedagogisk aktivitet. Analysera och utveckla initial programteori utifrån intervjudata. Förbättringsarbete har utformats efter förbättringsmodellen, förbättringsrampen och programteoretisk ansats. Studie genomfördes med kvalitativa intervjuer och innehållsanalys utifrån en interaktiv och abduktiv ansats. Förbättringsarbetet resulterade i minskad variation mellan lärare i bedömningen av färdighetsexaminationer. Nya arbetssätt har lett till ökad samsyn mellan lärare och bättre arbetsmiljö. Programteorin reviderades utifrån intervjudata. Minskad variation visar på en ökad rättssäkerhet. Reviderad programteori har ökat möjligheten att dra lärdom av förbättringsarbetet såväl lokalt som generellt. Arbetet har bidragit till en utveckling av sjuksköterskeutbildningen och dess bidrag till en god och säker hälso- och sjukvård. / Nurses' practical knowledge is crucial for safe care. Within the nursing program skills are checked through clinical examinations. Based on identified deficiencies in terms of legal validity and working environment related to clinical examinations improvement work was initiated. The purpose of the improvement work was to improve the process of clinical training within the nursing program by developing the clinical examination. A study of the improvement work was conducted with the purpose of: Exploring teachers shared interpretations with clinical examinations as an educational activity. Analysing and developing initial program theory based on interview data. Improvement work was designed according to the model for improvement, improvement ramp, and a program theory approach. The study includes qualitative interviews with content analysis based on an interactive and abductive approach. The improvement work led to improved consensus between teachers and a better work environment. A reduction in variation between teachers’ assessments of clinical examinations was reached. The program theory was revised based on interview data. Reduced variation shows increased legal validity. Revised program theory has increased the possibility of learning from the improvement work both locally and in general. The work has developed the nursing education and its contribution to good and safe healthcare.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket beskrivs som komplext då sjuksköterskan måste ha kunskaper och färdigheter för att kunna ge patienten en god och säker vård. Första året i yrket beskrivs som en känslomässig och ansträngande period då sjuksköterskor upplever tung arbetsbelastning och en hög stressnivå. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever att tillräcklig introduktion och stöd från medarbetare är viktigt för att kunna utvecklas i yrkesrollen. Syfte: Att beskriva den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse av första året i yrket. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod och en induktiv ansats. Datainsamlingen utfördes i form av sju semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys tillämpades för att analysera datamaterialet. Resultat: Vid analysen av datamaterialet framkom tolv underkategorier vilka bildar fyra kategorier; första tiden i yrket, att utöva yrket, arbetsklimatet påverkar och behov av kunskap och utveckling. Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever ett behov av ytterligare kunskap då utbildningen inte förberett dem tillräckligt och beskriver första tiden som utmanande men också lärorik. Tillräcklig introduktion, ett trevligt bemötande och stöd från kollegor beskrivs som särskilt viktigt under första tiden. Möten med patienter och anhöriga beskrivs som givande och ger upphov till en känsla av att göra en skillnad.

Brister i kommunikation är den enskilt största orsaken till att avvikelser inträffar i hälso-och sjukvård. Genom att standardisera kommunikation och informationsöverföring minskar variationen, och logik och ömsesidig överenskommelse skapas.   Syftet med förbättringsarbetet var att öka patientsäkerheten genom att förenkla kommunikationen inom teamet på ett vård-och omsorgboende, genom att införa kommunikationsverktyget SBAR. Den efterföljande studien syftade till att undersöka hur SBAR upplevs inom äldreomsorgen, och vad som kan vara framgångsfaktorer och fallgropar vid införande.   Action research har tillämpats och en innehållsanalys har utförts efter fokusgruppsintervjuer.   Verksamheten såg en positiv utveckling av förbättrad informationsöverföring men nådde inte upp till de uppsatta målen. SBAR upplevdes användbart när de professionella hade fått praktisk träning. De professionella kände en ökad trygghet då den muntliga rapporteringen kombinerades med skriftlig rapportering. Projektet skapade gemensamt lärande genom deltagande observationer. Projektet gjorde att de omgivande strukturerna blev tydligare för personalgruppen och informationsöverföringens fokus lyftes från individnivå till systemnivå. SBAR-strukturen förenklades något för att passa bättre i den flerspråkiga kontexten. Nya områden för förbättring identifierades och en aktivitetstavla skapades. Att hålla jämn utbildningstakt och utbilda vikarier var en utmaning i projektet. / Lack of communication is the single biggest reason for errors in healthcare. By standardizing the communication, the variation is reduced and logic and mutual agreement are created. The purpose of the improvement work was to increase patient safety by simplifying communication by introducing the SBAR communication tool. The subsequent study aimed to investigate how SBAR was experienced in the elderly care team, and to describe success factors and difficulties at the time of implementation.   The author was inspired by action research. A content analysis has been applied on the data collected.   There was an improvement in the information transfer, but the unit did not reach the set targets. SBAR was found useful by the professionals after practical training. The professionals felt greater security with a combination of oral and written report. The project created common learning through participatory observations and by clarifying the surrounding structures for the professionals. The project contributed to changed focus from an individual to a system level concerning the information process. The SBAR structure was slightly simplified to fit the multilingual context. New areas for improvement were identified and an activity board for the elderly was created. Keeping consistent education and training temporary staff was a challenge.

Bakgrund Kunskap om den egna eller närståendes funktionsnedsättning och dess konsekvenser underlättar vardagslivet. Habiliteringen erbjuder ett femtiotal kurser/grupper varje termin. Kursutbudet presenteras i en webbkatalog, vilket minskat kostnader och kursadministrativ tid. Digitaliseringen förväntades öka tillgängligheten till kursutbudet. Patienter/närstående/nätverk och personal upplevde motsatsen. Syfte Förbättringsarbetets syfte var att förbättra tillgängligheten till kursutbudet genom att göra webbkatalogen mer tillgänglig och användarvänlig. Studiens syfte var att ur ett verksamhetsperspektiv beskriva vilka faktorer på mikro-, meso- och makronivå som påverkade hur webbkatalogen användes i verksamheten. Metod Förbättringsarbetet planerades och genomfördes med stöd av förbättringsrampen och Nolans förbättringsmodell. Datainsamling till studien gjordes via fokusintervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Koppling till mikro-, meso- och makronivå gjordes med The Clinical Adoption Framework (CAF) som teoretisk referensram. Resultat Förbättringsarbetet ledde till förbättringar men nådde inte de uppsatta målen. Innehållsanalysen definierade sex faktorer som kunde sorteras till mikro- och mesonivå. Slutsatser För att ett digitalt verktyg ska uppfattas användbart behövs kunskap hos ledningen om verksamheten och dess processer på mikronivå innan beslut fattas, så att rätt förutsättningar och stöd kan ges på mesonivå. Personalens delaktighet är en viktig faktor. / Background Knowledge about one's current disability and its consequences makes everyday life easier. The habilitation center offers approximately fifty courses each semester. The program was recently digitized which decreased costs and administration time and expected to increase accessibility and user-friendliness. Target groups and staff experienced the opposite. Purpose The QI-project aimed to improve the availability to the courses by making the e-catalogue more accessible and user-friendly. This study aimed to describe the staff's perception of the factors affecting the functioning of the e-catalogue at a micro, meso and macro level. The study was delimited to include the business perspective. Method The improvement ramp and the model of improvement. Focus interviews was analyzed with qualitative content analysis and linked to micro, meso and macro level with The Clinical Adoption Framework (CAF) as a theoretical reference frame. Results The QI-project didn't meet its objectives in full. The content analysis identified six factors at micro and meso level. Conclusions  For a digital tool to be perceived as useful, knowledge about the organization and its processes at a micro level is required, so that the right conditions and support can be given at a meso level.

Abstract The purpose with the report is to contribute with information around how to shape a lighting environment that support well-being. The goal is to show builders that the Swedish lighting standard SS-EN 12464-1 ​Ljus och belysning ​can be fulfilled in a more visually satisfactory manner. ​The study includes general areas of newly built and reconstructed hospitals. Observations at the hospitals take place during the day and do not take the weather into account. ​Builders for different types of projects are interviewed to get an understanding of how lighting design is handled in the construction process. The thesis has qualitative methodology where previous research forms the basis for the work, supplemented with observations and interviews. Collection of research on well-being and light environment is the first step in the work. Thereafter two hospitals are observed. Conclusions drawn from previous research and observations are used to make interview questions to the builders. Research shows that a satisfactory light environment that promotes well-being is an interplay that forms an ensemble of several factors where light is one of the factors together with architecture, air, sound, furnishing, color, and opportunity for outlook from windows as well as daylight. The two hospitals that have been observed follow to some extent what research shows how light environments should be designed after well-being. Builders think that lighting is an important part of a building and should come in at an early stage. Generally, the builder's does not possess any expertise in the area, thus taking expert assistance for best results. The builders who responded to the interviews in the projects had a basic requirement following the Swedish lighting standard SS-EN 12464-1. ​It is shown that visually satisfactory light environments that promote well-being can partly be created with Swedish lighting standard SS-EN 12464-1. Provided that a lighting designer comes in early in the construction process and may depart from the standard if necessary to create interaction with the other factors in the room that are adapted to human perception. / Sammanfattning Syftet med rapporten är att bidra med information kring hur det går att skapa en ljusmiljö som främjar välmående. Målet är att visa byggherrar att Svensk belysningsstandard kan uppfyllas på ett mer visuellt tillfredsställande sätt. Studien innefattar allmänna ytor på nybyggt och ombyggt sjukhus. Observationerna på sjukhusen sker dagtid och tar inte hänsyn till väder. ​Intervjuerna sker med byggherrar för olika typer av projekt för att få en förståelse för hur ljusdesign behandlas i byggprocessen. Studien har kvalitativa metodval där tidigare forskning ligger till grund för arbetet som kompletteras med observationer och intervjuer med byggherrar. Insamling av forskning kring välmående och ljusmiljö är första steget i arbetet. Därefter observeras två sjukhus. Slutsatser som dras från tidigare forskning och observationerna används för att framställa intervjufrågor till byggherren. Forskning visar att en tillfredsställande ljusmiljö som främjar välmåendet är ett samspel som bildar en helhet av flera olika faktorer. Ljus är en av faktorerna tillsammans med arkitektur, luft, ljud, möblering, färg, och möjlighet till utblick samt dagsljus. De två sjukhusen som observerats följer till viss del vad forskning visar kring hur ljusmiljöer bör utformas efter välmående. Byggherrar tycker att belysning är en viktig del för en byggnad och bör komma in i ett tidigt skede. Generellt sätt besitter inte byggherrarna själva någon kompetens inom området och tar därmed in experthjälp för bästa resultat. De byggherrar som svarat har i projekten som grundkrav följt Svensk belysningsstandard SS-EN 12464-1. ​Det visas att visuellt tillfredsställande ljusmiljöer som främjar välmåendet till viss del går att skapas ihop med Svensk belysningsstandard SS-EN 12464-1. Med förutsättning att en ljusdesigner kommer in tidigt i byggprocessen och kan frångå standarden om så behövs för att skapa ett samspel med de övriga faktorerna i rummet som anpassas efter människans seende.

Dagens hälso- och sjukvård är präglad av föränderlighet. Kunskap om undersökningar och behandlingsmetoder hinner snabbt åldras och det utvecklas ständigt nya metoder och teorier för att effektivisera, förbättra, förkorta och underlätta för framför allt patienter men också för omvårdnadspersonal. Evidensbaserad vård har under de senaste decennierna fått en allt större betydelse och spelar en stor roll i det dagliga arbetet med patienter. Evidensbaserad vård är också en utav sjuksköterskors kärnkompetenser och stimulerar till utveckling och behandling i enlighet med den senaste forskningen. Men till skillnad från tex sjuksköterskor som baserar sin kompetens på evidens, visar aktuell forskning att evidensbaserat ledarskap ännu inte är integrerat i ledarskapets dagliga arbete och implementeringen är hittills bristfällig. Studiens syfte är att jämföra om chefer som är verksamma inom delat ledarskap har bättre förutsättningar att arbeta evidensbaserat än de chefer som är verksamma inom enskilt ledarskap. Dessutom vill författarna undersöka om första linjens chefer känner till och är förtrogna med begreppet evidensbaserat ledarskap och i vilken utsträckning denna modell används för att skapa hållbara processer och beslut. För att besvara studiens frågeställningar användes en webbaserad enkät. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan de cheferna som är verksamma inom delat resp. enskilt ledarskap med avseende på kunskaper samt användningen av evidensbaserat och hållbart ledarskap. Det som var avgörande utifrån studieresultaten var antalet medarbetare som chefer var direkt ansvariga för.

Hur beskriver första linjens chefer sina förutsättningar och upplevelser av att kunna bedriva verksamhetsnära ledarskap. Studien visar att verksamhetsnära ledarskap är viktigt för första linjens chefer. Verksamhetsnära ledarskap har betydelse för den fortsatta ledarskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvård och för att första linjens chef ska kunna skapa goda förutsättningar för medarbetare till att bedriva god vård.  Med en semistrukturerad kvalitativ intervjumetod undersöks första linjens chefers upplevelser och förutsättningar för att bedriva ett verksamhetsnära ledarskap inom hälso- och sjukvård på ett mindre sjukhus i Västsverige och ett större sjukhus i södra Sverige. Resultatet visar att om första linjens chefer har tillräcklig närvaro i sina verksamheter och är med sina medarbetare är den samlade upplevelsen från respondenterna att de kan och har förutsättningar att bedriva verksamhetsnära ledarskap. Iakttagande av de tillgängliga resurserna och förutsättningarna behöver göras då första linjens chef behöver väl fungerande stödresurser och god kommunikation med andra linjens chef. Ett delat ledarskap ses också som en förutsättning som ökar möjligheten till det verksamhetsnära ledarskapet.

Flera av Sveriges sjukhus har implementerat arbetssätt baserat på lean, ett arbetssätt som från början utformades efter industrin för att effektivisera arbetet. Lean -organisationen kan också benämnas som resurssnåla organisationer då arbetssättet är baserat på att det endast används de resurser som är av värde för kunden och tar bort faktorer som inte är direkt nödvändiga för utförandet av arbetsuppgifterna. Hur arbetsplatserna använder sig av lean varierar och ibland plockas endast delar ut för användning. Pulsmötet och pulstavlan är ett visualiseringsverktyg inom lean som författarna intresserade sig för. Författarna vill i studien undersöka hur den administrativa personalen inom hälso- och sjukvård upplever pulsmötet.  Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där fem semistrukturerade intervjuer med administrativ personal på olika arbetsplatser genomfördes. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys, där fyra kategorier plockades ut. Resultatet visar att den administrativa personalen upplever att pulsmötet underlättar arbetet i förhållande till information och kommunikation. Största delen av pulsmötet för den administrativa personalen är just kommunikationen. Resultatet visar också en liten delaktighet för den administrativa personalen, men trots detta att samarbetet upplevdes bättre efter införande av pulsmöte. Respondenterna upplever att arbetsbelastningen på arbetsplatserna är hög, vilket författarna inte uppfattar stå i relation till pulsmötet, resultatet tyder dock på att användning av pulsmöte och pulstavla kan ha en positiv effekt på arbetsmiljön. Resultatet visar att upplevelsen av pulsmötet hos den administrativa personalen överlag är positiv men att det finns en tydlig skillnad beroende på hur strukturerat mötet är och om det är tydligt kopplat till arbetssättet för övrigt.