Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur deltagarna i studien upplevde att få fysisk aktivitet på recept förskrivet och hur de upplevde att få samtal med fokus på motivation och vägledning av hälsopedagogstudenter under utbildning. Frågeställningarna var: Upplevde deltagarna i studien att deras fysiska aktivitetsnivå förändrades när de fick receptet förskrivet, efter det första samtalet med fokus på motivation och vägledning samt efter det första uppföljningssamtalet med fokus på motivation och vägledning? I så fall hur och varför? Hur upplevde deltagarna i studien tilltron till sin egen förmåga att utöva fysisk aktivitet när de fick receptet förskrivet, efter det första samtalet med fokus på motivation och vägledning samt efter det första uppföljningssamtalet med fokus på motivation och vägledning? Hur upplevde deltagarna i studien det första samtalet med fokus på motivation och vägledning samt det första uppföljningssamtalet med fokus på motivation och vägledning samt kontakten med lotsen? Metod För att besvara syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod och intervjuer med en riktad öppen design använts. Fem personer som har fått fysisk aktivitet på recept rekryterades från GIH:s lotsmottagning. Deltagarna bestod av personer mellan 52 och 75 år, varav 4 var kvinnor och 1 var man. Analyserna av datamaterialet genomfördes med en induktiv innehållsanalys där delar av transkriberingen valdes ut och kondenserades till kortare meningar med betydelse för studiens syfte och frågeställningar (meningsbärande enheter). Resultat Innehållsanalysen resulterade i 8 kategorier och 20 underkategorier. Resultatet visade att några av deltagarna hade en liten ökning i fysisk aktivitetsnivå, medan andras nivå förblev oförändrad. Tilltron till sin egen förmåga var hög från början och förändrades inte under uppföljningen. Lotsmottagningen beskrevs av flera deltagare som vägledande och motiverande. Slutsats Deltagarna har uttryckt att kontakten med lotsen har varit positiv, men upplevde trots detta ingen förändring i sin fysiska aktivitetsnivå. Tilltron till den egna förmågan var hög från början och förändrades inte av samtalen.

Grön omsorg är ett begrepp som används för att beskriva en nischad verksamhet inom vård och omsorg som är förlagd på svenska gårdar. Detta för att ge människor som behöver särskilt stöd, en meningsfull sysselsättning, en levande landsbygd och en hållbar utveckling. När regeringen införde Lagen om Valfrihet (LOV) öppnades möjligheterna att starta privata verksamheter inom vård och omsorg. Den enskilda brukaren ges därmed ett större inflytande och valmöjlighet, vilket i sin tur motiverar entreprenörer att nischa sitt företag. Enligt Svenskt Näringsliv (2013) innebär en nischad verksamhet att entreprenörerna profilerar sig för att anpassa verksamheten efter den enskilda brukarens önskemål. För att Grön omsorg ska vara möjligt krävs det att det finns engagerade och motiverade entreprenörer som satsar sitt fulla engagemang och öppnar upp sin gård för andra människor att växa och utvecklas i. Studien undersöker genom kvalitativa intervjuer hur fem entreprenörers drivkraft har tagit dem dit de är idag. Olika motivationsfaktorer symboliserar de olika kategorier som framkom i bearbetningen av materialet. Dessa är bakgrunden till initiativet samt nulägesanalys och framtidsvisioner. Intervjuerna har spelats in och därefter transkriberats och genom en induktiv ansats skapades kategorierna, kondenserade meningsenheter och underkategorier. Resultatet som framkom av materialet var att oavsett placeringar i landet och verksamheternas olika inriktningar fanns där en röd tråd. Dessa bestod av en drivkraft och motivation och tydliga samband mellan teorierna Self Determination Theory (SDT), Hertzbergs motivations- hygienteori och Känsla av sammanhang (KASAM) kunde identifieras.

Access to digital information and communication has an increasing importance in both the work of healthcare professionals and in patients’ everyday life and has transformed what we do and how we carry out activities. It changes the way in which healthcare is delivered, how information is exchanged within and between organizations and how patients and other actors access and manage information. Currently, innovation is imperative in the healthcare sector and today there is a focus on how different eHealth services can improve healthcare. With increased access to various eHealth services, there is a need to know more about the impact of eHealth innovations on healthcare. The aim of this thesis is to acquire more knowledge about eHealth innovations in healthcare. The focus is on prerequisites to realize innovative eHealth services and eHealth services that provide patients with access to health information. The theoretical background addresses innovation, services and business models. This thesis is a compilatory work and includes five qualitative research papers. The first study is an interview study, the second is a literature review and the remaining three are case studies. The data collection consisted of interviews, surveys, workshops and secondary data collected from documents. The interview study and the case studies were performed in the Swedish eHealth setting. The research contributes to our understanding of eHealth innovations with insights on prerequisites to realize eHealth innovations and knowledge on patient accessible information. The first study provides a classification of prerequisites that need to be considered to realize innovative eHealth services. When dealing with eHealth services, organizational and sematic interoperability are still a challenge, and they transcend organizational boundaries. This thesis provides knowledge on the recent trend of opening up electronic health records to patients. The knowledge derived from the studies on patient accessible electronic health records show that there is a discrepancy between the perceptions of patients and healthcare professionals. The thesis concludes that patients feel more involved and that the patient-professional relationship improves with patient access to electronic health records, whereas healthcare professionals have concerns about how patients will manage access to health information. This thesis also provides empirical insights on how business models can be represented in a public eHealth setting. By viewing public eHealth services as social innovations, the thesis contributes to the research on business models in a public healthcare setting by incorporating societal value into the representation of the business model. The research in this thesis contributes to research in health informatics by discussing issues related to eHealth innovations and patient accessible information. Its practical importance lies in identifying issues that are important when discussing eHealth initiatives and the implications of giving patients online access to their electronic health record.

Bakgrund Systemet för vård och omsorg är en invecklad konstruktion med många olika aktörer och yrkesgrupper, som lyder under olika styrning och har olika förutsättningar. Inom denna organisation kan många situationer uppstå som kan orsaka missnöje hos vårdtagare. Syfte Att beskriva organisatoriska faktorer inom vården, som orsakar missnöje hos vårdtagare, samt att beskriva urvalsprocesserna till de valda artiklarnas undersökningsgrupper. Metod Litteraturstudie baserad på tolv artiklar, både kvantitativa och kvalitativa, från åren 2007–2017. Huvudresultat Det största problemområdet för patienter var tillgänglighet. Väntetider av olika slag förekom ofta: väntan på att få en tidsbokning, lång tid i väntrum, väntan på behandling med mera. Specifikt för primärvården framkom svårigheter att få tid över huvud taget, och uppfattningar hos patienter om att primärvården inte kan hjälpa dem med deras problem. Missnöje med den fysiska vårdmiljön nämndes främst i form av personalbrist och brist på vårdplatser, men det förekom även andra klagomål relaterade till den fysiska miljön. Bristande samordning mellan olika aktörer och instanser vållar missnöje hos somliga patienter, bland annat i form av dålig kontinuitet i vården.   Slutsatser Det finns en rad orsaker till vårdtagares missnöje som har sin grund i vårdens organisation. Med ett fokus på vårdtagarens känslor kan sjuksköterskan hjälpa vårdtagaren att utveckla och förbättra hur hen hanterar den problematiska situationen och känslorna som uppstår. Detta underlättas av att sjuksköterskan har kunskap om hur organisationen är uppbyggd, och förståelse för dess komplexitet. Denna kunskap och förståelse är även en god förutsättning för organisatoriskt förbättringsarbete. / Background The health care system is an complex structure with many different actors and professions, who are subject to different management and different conditions. Within this organisation, many situations may arise that can cause dissatisfaction among care recipients.   Aim To describe organisational factors in healthcare that cause dissatisfaction with carers, as well as to describe the selection processes for the selected articles' sample groups.   Design Literature review based on twelve articles, both quantitative and qualitative, from 2007-2017.   Main results The main problem area for patients was accessibility. Waiting times of various kinds were common: waiting to get an appointment, long time in the waiting room, waiting for treatment, and more. Specific to primary care were difficulties in getting appointments at all, and perceptions in patients that primary care could not help them with their problems. Dissatisfaction with the physical care environment was mentioned mainly in the form of understaffing and unavailability of hospital beds, but there were also other complaints related to the physical environment. Lack of coordination between different actors cause discontent in some patients, for instance due to poor continuity of care.   Conclusions There are a number of reasons for care recipients’ dissatisfaction that have their foundation in the health care organization. Focusing on the patient's emotions, the nurse can help the patient in developing and improving the handling of the problematic situation and the feelings that arise. This is facilitated by the nurse having knowledge of how the organisation is structured, and understanding of its complexity. This knowledge and understanding is also a good prerequisite for organisational improvement.

Bakgrund: Idag går trenden på sjukhusdesign mot att ha fler enkelrum och färre flerbäddsrum. Trots detta finns inte mycket forskning om patienters erfarenheter av att vårdas i enkelrum respektive flerbäddsrum. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser av att vårdas i flerbäddsrum respektive enkelrum på somatisk vårdavdelning. Metod: Studien var en systematisk litteraturstudie där nio artiklar inkluderats. Databaserna som användes var Cinahl och PubMed. Artiklarna hade kvalitativ ansats eller mixed-methods och en integrerad innehållsanalys med deduktiv ansats användes i analysen. Den deduktiva ansatsen utgick från personcentrerad vård och de fyra existensialerna levd relation, levt rum, levd kropp och levd tid. Resultat: Resultatet visade att det finns både fördelar och nackdelar med flerbäddsrum och enkelrum. Patienter upplevde att de i enkelrum hade en ökad känsla av kontroll, integritet och avskildhet, medan patienter i flerbäddsrum fick bättre och mer naturlig kontakt med sina medpatienter. Tid kan upplevas både kronologiskt och subjektivt. Patienters subjektiva tid påverkas av omgivningen. Distraktioner, som till exempel medpatienter, kan göra att tiden upplevs gå snabbare. Slutsats: Då sjuksköterskan ofta är den som beslutar om patienten blir tilldelad enkelrum eller flerbäddsrum är det viktigt att hen vet om de inställningar och upplevelser som finns hos patienter. Annars riskerar patientens tilldelning av rum att påverkas av sjuksköterskans föreställningar. Då vårdmiljön har stor betydelse för patienters återhämtning, och rummets utformning har betydelse för patientens känsla av välbefinnande, bör patientens åsikt tas i beaktning och på så sätt påverka sjuksköterskans beslut angående tilldelning av rum. Studien lyfter fram patienternas perspektiv och kan ge sjuksköterskor en fördjupad förståelse av patienters upplevelser.

Chefskapet medför ett stort ansvar för att medarbetarna ska må bra. Samtidigt är chefspositionen inom vård och omsorg en svår och utsatt situation att arbeta i. Det är flera olika faktorer som gör rollen som chef inom vård och omsorg mer komplex än inom andra organisationer. Forskning visar att dessa chefer är i behov av både socialt och organisatoriskt stöd för att lyckas i sitt chefskap. Studien utforskar vilken roll det organisatoriska stödet spelar för det hälsofrämjande ledarskapet. Syftet var att undersöka hur det organisatoriska stöd enhetschefer inom vård- och omsorgssektorn får påverkar det stöd de ger sina medarbetare samt resursers inverkan på det stöd chefer ger. Kvantitativ forskningsmetod användes i form av en tvärsnittsstudie där en webb-enkät skickades ut till vård- och enhetschefer i Västra Götalandsregionen. Deltagarna som besvarade enkäten var 52 chefer (45 kvinnor, 6 män) mellan 35 och 65 år. Data har analyserats med hjälp av en serie enkla regressionsanalyser. Resultaten visade att chefer som inte upplevde brist av stöd från specialister (såsom IT- och personalavdelning) upplevde i högre grad att de kunde göra sin medarbetare mer delaktiga. Även att inte uppleva brist på resurser var associerat med att enhetscheferna upplevde sig kunna erbjuda sina medarbetare utvecklingsmöjligheter, som är sammankopplat med arbetsengagemang. Dålig insyn i medarbetargruppen eller anse sig ha otillräcklig tid korrelerade med uppfattningen att anse sig inte kunna strukturera upp sina medarbetares arbete. Således fann författarna fog för att det stöd och resurser chefer inom vård och omsorg har tillgång till, påverkar hur de har möjlighet att arbeta med hälsofrämjande insatser.

Tillgänglighet till ortodontisk vård behövde förbättras. Förbättringsarbetet fokuserade på processen för ortodontisk diagnostik och behandling i allmäntandvården. Syftet med förbättringsarbetet var att på ett mer resurseffektivt sätt identifiera och behandla patienter med ett ortodontiskt behandlingsbehov för att öka tillgänglighet och erbjuda patienterna optimal behandling. Studiens syfte var att utifrån berörda tandläkares erfarenheter utvärdera vad som har betydelse för att insatser för bättre ortodontisk vård fungerar som de gör. Förbättringsarbetet utgick från strukturen i förbättringsrampen. I fallstudien användes data från enkäter, intervjuer och förbättringsarbetet. Gemensam tolkning genomfördes med triangulering. Riktlinjer och förändrade ortodontikonsultationer infördes. Tiden för konsultationer för ortodontisten minskade trots bibehållen mängd patienter. I fallstudien identifierades stödjande och hindrande faktorer av betydelse för utfallet av förbättringsinsatserna.  Förändringar i processen för ortodontisk diagnostik och behandling i allmäntandvården bidrog till att frigöra tid för ortodontisten och därmed förbättrad tillgänglighet till specialisttandvård för patienterna. Stödjande och hindrande faktorer av betydelse för insatser för bättre ortodontisk vård kan komma till nytta vid spridning av arbetssättet. / Access to orthodontic care needed to be improved. The improvement project focused on the process for orthodontic diagnosis and treatment in general practice. The aim of the improvement project was to make the process for orthodontic diagnosis and treatment planning more efficient, to improve accessibility and offer patients optimal treatment. The study aimed to explore the experience of dentists in general practice related to the impact of changes on orthodontic care. The improvement project followed the steps of the improvement ramp. In the case study data from questionnaires, interviews and the improvement project were used. Triangulation was used for interpretation. Guidelines and alterations in orthodontic consultations were introduced. Scheduled time for consultations was reduced, despite no change in the number of patients. The case study identified constraining and enabling factors to be considered in relation to the improvement project. Changes in the process contributed to making consultations less time consuming and thereby useful to improve accessibility to care. The impact of constraining and enabling factors in relation to the improvement efforts can promote transfer of learning to other caregivers in adopting improvement activities.

Demens är en rad symtom som orsakas av hjärnskador och kan förklaras på olika sätt beroende på vilka delar av patientens hjärna som har blivit skadade. Patientens minne, förmågan att planera och genomföra sitt vardagsarbete försämras. Dementa människor drabbas av funktionsnedsättningar som innebär att patienten har språksvårigheter, sämre orienteringsförmåga och svårt att uppfatta tiden. Personens kognitiva förmågor blir också sämre som leder till nedstämdhet, oro och beteendeförändringar hos drabbade personer. Demenssjukdom resulterar i att personen med demens inte klarar av sin tillvaro som innebär att hen behöver stöd från vårdpersonalen och anhöriga, det vill säga att personen är beroende av stöd från sin omgivning. Syftet med studien är att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser av och berättelser om att använda levandsberättelse som verktyg vid omvårdnad för demensdrabbade personer som flyttar till särskilda boende. Den valda metoden för arbetet var intervjuer med personal som arbetar på demensboenden där vi bland annat frågade om hur de använder levnadsberättelser och hur de fungerar i praktiken. Efter intervjuerna kunde författarna konstatera att personalen som arbetar med dementa i särskilda boende har stor hjälp av levnadsberättelserna. Detta innebär att om patienten, till exempel, på något sätt är orolig under dagen och repeterar samma fråga hela tiden så kan personalen gå genom kopplingar med levnadsberättelsen och ge svar till den demenssjuke. Det brukar hjälpa personen att blir lugnare en stund och var nöjd med sin tillvaro. Undersköterskorna som intervjuades bekräftade att det skulle bli svårt för vårdpersonalen att vårda dementa personer utan levandsberättelse. / Dementia is a series of symptoms caused by brain damages and can be explained in different ways depending on which parts of the patient’s brain are damaged. The patient’s memory and ability to plan and carry out his or her daily work worsens. People who suffer from dementia often have language difficulties, poor orientation and difficulties of perceiving time. The person’s cognitive ability also becomes impaired which is leads to depression, anxiety and behavioural changes in dementia affected people. Dementia disease results in the persons with dementia not being able to cope with their existence, which means that they need support from the nursing staff and relatives. The purpose of the study is to investigate how the nursing staff who work in special accommodations for people with dementia use life stories as a tool in order to help their residents, but also their experiences with using life stories in practice. The chosen method for the study was interviews with nursing staff who work in special accommodations, who about how they use life stories in their work and their experiences with it. After the interviews, the authors were able to state that the nursing staff who work with dementia in special accommodations have great help from using life stories in their work. This means that if the patient, for example, somehow is anxious during the day and repeats same question all the time, then the care staff can go through the connections with the patient’s life story and give answers to the dementia patient. This usually helps the person to calm down for a while and feel content. Nurses who were interviewed confirmed that it would be difficult for the nursing staff to take care of the demented people in the best possible way without a life story.

De kommande tio åren kommer antalet äldre att öka och med de behoven av kompetent personal inom vård och omsorg, fram till år 2035 kommer behovet av arbetskraft inom äldreomsorgen att öka med över 60 procent (170 000 personer). Den främsta orsaken till detta är de stora pensionsavgångarna samt det ökade vårdbehovet. Syftet med studien är att finna och beskriva orsakerna till att personal inom hemtjänsten avslutar sin anställning. Forskningsstudien grundas på kvalitativa intervjuer av omvårdnadspersonal som avslutat sina anställningar inom hemtjänsten. I resultatet beskrivs orsaken till uppsägning som bristande arbetsmiljö med hög stressfaktor. Något som framkommer är hur obalansen mellan privatliv och arbetsliv kan härledas som en stressfaktor. Det är också en rådande värderingskonflikt hos många av respondenterna där känslan av otillräcklighet ligger som grund. Något mer som beskrivs är brister i kommunikation och information, snabba förändringar och missnöje med ledarskapet. Det bristande ledarskapet kan förklaras genom de många chefsbytena som respondenterna beskriver. Utöver detta så beskrivs låga påverkansmöjligheter och lågt inflytande över införandet av nya arbetssätt och beslut. Orsakerna till val av avslutad tjänst kan härledas till arbetsmiljö, ledarskap, stress, kommunikation, information och avsaknad av stöd från närmsta chef.

Studien analyserar seniorernas upplevelse i användandet av digital teknik. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie där urvalet bestått av seniorer som har beviljats digitalt stöd i kommunen som analyserats. Digitaliseringens utveckling går framåt och den äldre generationen behöver vara med i utvecklingen, så att seniorerna inte hamnar i utanförskap. Analysen av materialet har gjorts med kvalitativ innehållsanalys där tre huvudteman kunskap, trygghet och oro kom fram under analysprocessen. I resultatet framkommer att man har viljan att lära sig digitala verktyg och att seniorerna har fått mer kunskap i användningen av digital teknik, men seniorerna känner också en viss oro för att göra fel. Studien visar också att man upplever trygghet i att kunna hålla kontakten med sina nära och kära via digital teknik. Resultatet visar att upplevelsen i användandet av digital teknik är positiv och att fortsätta erbjuda någon form av digitalt stöd är viktigt för seniorerna är det som har framkommit i undersökningen. Stöd i digital teknik behöver erbjudas till alla som har behov oavsett ålder eller sjukdom för att man inte ska hamna utanför samhällets digitala tjänster. Digitalt stöd kan bestå av hjälp med online handel, lära sig handhavandet av mobiltelefoner samt andra digitala tjänster. Studien baseras på de seniorer som har beviljats stöd som insats, resultatet kan användas till framtida studier inom digitalisering.