SammanfattningBakgrund: Ensamhet är ett folkhälsoproblem. Civilsamhället är en arena som är skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet som har som syfte att lyfta människor, grupper och organisationers gemensamma intressen. Det civila samhällets organisationer bidrar både till samhällsutvecklingen och välfärden och spelar en central roll i att ta fram insatser som motverkar ensamhet. Syfte: Utveckla en förståelse för hur det civila samhällets organisationer kan bidra med att motverka ensamhet hos äldre personer i Sverige. Metod: En kvalitativ intervjustudie av åtta organisationer och datan analyserades med tematisk analys. Resultat: Resultatet visar fyra teman: 1) Socialt umgänge, 2) Samverkan mellan olika aktörer, 3) Altruism, 4) Hinder för att bryta ensamhet. Socialt umgänge uppstod genom att genomföra insatser i form av exempelvis sociala aktiviteter och telefonsamtal. Civilsamhället samverkar med, och kompletterar, den offentliga sektorn för att på bästa sätt motverka ensamhet. Altruism är en viktig funktion som civilsamhället har. Att träffa en person som är där frivilligt och inte som en del av sitt arbete kan bidra positivt till de äldres egenvärde och självkänsla. Exempel på hinder som civilsamhället stöter på för att kunna motverka ensamhet är svårigheten i att nå ut till de som är väldigt ensamma, isolerade och inte har någon kontakt med omvärlden. Slutsats: Civilsamhället kan bidra med att motverka ensamhet genom att stärka egenvärde och självkänsla hos äldre personer, samt skapa utrymme för socialt umgänge. Detta sker genom att samarbeta med och komplettera andra aktörer, både inom civilsamhället men även med den offentliga sektorn, för att på bästa sätt lösa de hinder som finns för att bryta ensamhet.

Under år 2020 drabbades världen av Covid-19 pandemin vilken kom att få förödande konsekvenser för samhället i stort. Med tanke på att det är sannolikt att världen i framtiden kommer att stå inför nya pandemier är det av stor vikt att organisationer kan ta lärdom av Covid-19 pandemin för att i framtiden kunna utveckla resilens. Begreppet resiliens innebär att kunna anpassa och återhämta sig efter den förändring en pandemi innebär, för att kunna hantera den bättre. För att kunna utveckla resiliens är en viktig del det proaktiva arbetet. Syftet med denna rapport är därför att med grund i resiliens- och krishanteringsteori studera hur Region Östergötland förberedde sig för att hantera Covid-19 pandemin. För att kunna genomföra detta har åtta respondenter deltagit i semi-strukturerade intervjuer. Samtliga informanter har alla på ett eller annat sätt arbetat med beredskap inför kriser och pandemier i Region Östergötland. Intervjuerna transkriberades och data analyserades i enlighet med analysmetoden tematisk analys. Sju övergripande teman identifierades.      · Framgångsfaktorer     · Att förstå vad en pandemi innebär     · Dynamiskt förhållningssätt     · Ogenomtänkta förutsättningar     · Avvikelser från arbetsordning     · Samverkan     · Stabsläge  Utifrån dessa teman kan vissa slutsatser kring Region Östergötlands beredskapsarbete inför Covid-19 pandemin dras. Vissa aspekter var väl förberedda medan det finns förbättringspotential gällande andra. De framgångsfaktorer som identifierats är främst hur man planerat för att öka antalet vårdplatser samt bemanna dessa. Även ledningsstrukturen vid förhöjd beredskap har varit en stabil grund under Covid-19 pandemin. De områden där rapporten kommit fram till att det finns förbättringspotential är kopplade till det långa händelseförlopp som Covid-19 pandemin har inneburit samt ett ökat behov av ett helhetsperspektiv.

No description available.

Region Jönköpings län står inför ett införande av taligenkänning där målet är att effektivisera hälso- och sjukvården. Taligenkänning möjliggör för vårdpersonal att tala in patientjournalan­teck­ningar i journalsystemet och direkt få det skrivet i text utan att en vårdadministratör eller lä­karsekreterare behöver transkribera. Syftet med denna studie är att utforska för- och nackdelar med taligenkänning och att försöka besvara de frågor som vårdadministrativ personal ute i Region Jönköpings län kan tänkas ha inför införandet. I studien så har kvalitativa metoder använts eftersom vi ville förstå och tolka människors handlingar, upplevelser, tankar och syn på verkligenheten. Vi har använt oss av intervjuer samt digitala enkäter och på så sätt samlat in information från både vårdadministrativ personal och sakkunniga inom taligenkänning.      Resultatet visar att en större del av de vårdadministratörer och läkarsekreterare som besvarade enkäten ser minst en nackdel med införandet av taligenkänning. De uttrycker att de saknar in­formation kring taligenkänning och många känner oro över hur det ska påverka deras arbetssi­tuation i framtiden. Enligt de sakkunniga innebär taligenkänning en effektivisering av hälso- och sjukvården som gynnar både personal och patienter. De menar att den vårdadministrativa personalen inte behöver oroa sig över framtiden då deras profession kommer att behövas lika mycket om inte mer, men att arbetet kommer att förändras och delvis ersättas av andra administra­tiva arbetsuppgifter.        I studien så kom vi fram till att taligenkänning frigör tid för den vårdadministrativa personalen, vilket i sin tur ger behandlare mer tid till patientbesök. Patientjournalsanteckningar hamnar på plats direkt vilket effektiviserar vården och stärker patientsäkerheten. TIK innehåller dessutom många hjälpmedel som bidrar till en minskning av bland annat felstavningar. Nackdelarna med TIK är enligt studien att arbetsredskapet inte passar alla behandlare och att språkkvaliteten i patientjournalen riskerar att försämras då vårdadministrativ personal inte längre ser över den. / The Jönköping County Region is about to introduce the use of speech recognition and the purpose of this is to make healthcare more efficient. Speech recognition enables healthcare professionals to directly speak medical records into the medical record system and have it written in text, without the need for a healthcare administrator or medical secretary to transcribe. The purpose of this study is to explore the pros and cons of speech recognition and to try to answer the questions that healthcare administrative personnel in the Jönköping County Region may have before the introduction.   The study was conducted with the use of qualitative methods because we wanted to understand and interpret people's actions, experiences, thoughts, and views of reality. We have conducted interviews and digital surveys to collected information from both healthcare administrative personnel and experts on speech recognition.   The results show that a larger part of the healthcare administrators and medical secretaries who answered the survey see at least one disadvantage with the introduction of speech recognition. They express that they lack information about speech recognition, and many are worried about how it will affect their work situation in the future. According to the experts, speech recognition is going to make healthcare more effective by providing benefits for both personnel and patients. They believe that the healthcare administrative personnel should not worry about the future as their profession will be needed just as much if not more, but that the work tasks will change and be partially replaced by other administrative tasks.   In the study, we concluded that speech recognition frees up time for the healthcare administrative personnel, which in turn gives healthcare professionals more time for patients. Medical records end up in the medical journal immediately, which streamlines healthcare and improves patient safety. TIK also contains many tools that contribute to a reduction of misspellings, among other things. According to the study, the disadvantages of TIK are that the work tool does not suit all healthcare professionals and that the language quality in the medical records risks deteriorating as healthcare administrative personnel no longer review them. / <p>Examensarbete i Vårdadministration; 20 yhp</p>

<p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Working climate is an important subject in management research. The purpose of this research is to study the characteristics of an LGBT-friendly working climate. This research is based on Queer theory and Taste-based Discrimination theory, and follows the qualitative analysis method of interpretivism. The results of the descriptive survey and interviews show that employees’ understanding of LGBTQ policies and identities is very important for building an inclusive working climate. Organizations can use these findings to better protect employees’ welfare and establish an equal workplace environment.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vad kliniker upplever påverkar förskrivningsprocessen av mikroprocesstyrd knäkomponent (MPK) i de olika regionerna i Sverige. Metod: Kvalitativ analys med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna genomfördes och spelades in med Zoom eller Teams programvara och data analyserades sedan tematiskt.  Resultat: 9 legitimerade ortopedingenjörer samt en legitimerad fysioterapeut från åtta olika regioner deltog i studien. Under dataanalysen identifierades fyra huvudteman samt 10 underteman. Huvudteman var: utvärdering av patientens lämplighet för MPK, utmaningar med att beräkna patientutfall, förskrivningsbarriärer och externa påverkande faktorer. Deltagarna upplevde att beräkning av patientutfall, budgetrestriktioner och att vara beroende av subjektiva bedömningar av patienter som stora utmaningar med förskrivningsprocessen av en MPK.  Slutsats: Deltagarna upplevde att förskrivningsprocessen av MPK påverkas av flertal olika faktorer; från regionala budgetar och ansökningsprocesser, till deltagarnas erfarenhet och förmåga att bedöma lämpliga MPK-kandidater. Deltagarna uttryckte utmaningar med att förskrivningsprocessen var känslobaserad och till stor del beroende av subjektiva och generella utvärderingar av patienten. Detta gjorde att ett stort ansvar av bedömningen om vem som bör få ett MPK förskrivet, låg på deltagarna själva, vilket ansågs kan bidra till inkonsekventa patientbehandlingar. Deltagarna upplevde att ett nationellt förskrivningssystem möjligen hade kunnat bidra till att processen var mer rättvis för patienterna samt underlätta processen för de själva. / Purpose: The study investigates clinicians’ experience of what is affecting the prescription of microprocessor-controlled prosthetic knees (MPKs) in different regions in Sweden. Method: Qualitative analysis with semi-structured interviews were conducted. The interviews were conducted and recorded using Zoom or Teams software and data was thereafter thematically analysed. Results: 9 certified prosthetists and a certified physiotherapist from eight different regions participated. During data analysis four main themes were identified along with ten subthemes. The key themes were: assessing candidate for MPK, challenges in estimating outcomes, barriers to prescribing and external influencing factors. Estimating patient outcomes, budget limitations and being dependent on subjective patient evaluations were expressed as major factors affecting the prescription of MPKs. Conclusion: The prescription of MPKs was found to be affected by several factors; from regional budgets and application processes to clinicians’ experience in assessing suitable MPK-candidates. The clinicians expressed challenges in that the prescribing process was emotionally based and relied on subjective and generalised patient assessments. This made decision-making regarding who to prescribe an MPK to, highly dependent on the clinicians’ own experience and knowledge which according to them, could lead to inconsistent treatments. Clinicians felt that a national prescription system could possibly ensure fairer patient evaluations and make the process easier for themselves.

Medical and technological advancement in the last century has led to the unprecedented increase of the populace's quality of life and lifespan. As a result, an ever-increasing number of people live with chronic health conditions that require long-term treatment, resulting in increased healthcare costs and managerial burden to the healthcare provider. This increase in complexity can lead to ineffective decision-making and reduce care quality for the individual while increasing costs. One promising direction to tackle these issues is the active involvement of the patient in managing their care. Particularly for chronic diseases, where ongoing support is often required, patients must understand their illness and be empowered to manage their care. With the advent of smart devices such as smartphones, it is easier than ever to provide personalised digital interventions to patients, help them manage their treatment in their daily lives, and raise awareness about their illness. If such new approaches are to succeed, scalability is necessary, and solutions are needed that can act autonomously without costly human intervention. Furthermore, solutions should exhibit adaptability to the changing circumstances of an individual patient's health, needs and goals. Through the ongoing digitisation of healthcare, we are presented with the unique opportunity to develop cost-effective and scalable solutions through Artificial Intelligence (AI). This thesis presents work that we conducted as part of the project improving Medication Adherence through Person-Centered Care and Adaptive Interventions (iMedA) that aims to provide personalised adaptive interventions to hypertensive patients, supporting them in managing their medication regiment. The focus lies on inadequate medication adherence (MA), a pervasive issue where patients do not take their medication as instructed by their physician. The selection of individuals for intervention through secondary database analysis on Electronic Health Records (EHRs) was a key challenge and is addressed through in-depth analysis of common adherence measures, development of prediction models for MA and discussions on limitations of such approaches for analysing MA. Furthermore, providing personalised adaptive interventions is framed in the contextual bandit setting and addresses the challenge of delivering relevant interventions in environments where contextual information is significantly corrupted.        The contributions of the thesis can be summarised as follows: (1) Highlighting the issues encountered in measuring MA through secondary database analysis and providing recommendations to address these issues, (2) Investigating machine learning models developed using EHRs for MA prediction and extraction of common refilling patterns through EHRs and (3) formal problem definition for a novel contextual bandit setting with context uncertainty commonly encountered in Mobile Health and development of an algorithm designed for such environments.

Att arbeta som första linjens chef, innebär många gånger att kunna hantera sina känslor och att ha kontroll på situationer med både empati och känsla. Idag är det svårt att hantera sin chefsposition av känslan att känna sig otillräcklig. Situationen kan bli så svårhanterlig så att en sjukskrivning eller en uppsägning, kan bli ett alternativ till att lösa sin känsla. Genom att organisationen ger rätt verktyg ges förutsättningar och möjligheter för chefer att hantera sina känslor till sitt ledarskap som därigenom skapar ett hälsosamt och hållbart ledarskap. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka faktorer som bidrar till ett hållbart ledarskap. Studien grundar sig på fem vetenskapliga kvalitativa artiklar och en sammansatt artikel av både kvalitativ och kvantitativ empirisk metod. Granskningen av artiklarnas resultat påvisar tre huvudteman, vilka är; Relationer, Stöd och Arbetsmiljö. Under varje huvudtema framkommer det subtema, vilket är Konflikter, Kommunikation, Riktlinjer, Kompetensutveckling, Egenansvar, Krav och förväntningar. Resultatet visar att ledningen har en stor påverkan och betydelse, i arbetet med att strukturera upp och organisera verksamheten till första linjens chefer. Det framkommer även i resultatet att första linjens chefer behöver få förutsättningar genom stöd och verktyg, för att kunna bedriva ledarskap utifrån hållbarhet, hälsofrämjande och möjlighet till utveckling av verksamheten.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor och trots framsteg inom diagnostik och behandling drabbas lika många kvinnor varje dag av ett besked om bröstcancer. Den diagnostiska perioden innefattar många olika steg av ovetande. Sjukdomen drabbar inte bara kvinnan utan även alla i hennes omgivning. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av den diagnostiska perioden hos kvinnor med bröstcancer. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats baserad på sex självbiografier med innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet visar ett stort lidande för kvinnan under den diagnostiska perioden men också hur hon kan finna välbefinnande. En stor oro för framtiden med familj och närstående belyses och vikten av att se till kvinnans livsvärld vid omvårdad. Slutsats: Den diagnostiska perioden hos bröstcancerdrabbade kvinnor speglas av stort lidande och oro för familj, närstående och framtiden. Stöd från familj, närstående och vården är av stor betydelse och präglar kvinnans upplevelse av perioden. Men vid positivt stöd och bemötande kan kvinnan uppleva välbefinnande.