En av förutsättningarna för en vård av god kvalitét, med hög patientsäkerhet är en fungerande samverkan mellan de inblandade vårdinstanserna. Det går idag att se brister gällande samverkan och hur det inom vården arbetas med ett stuprörstänk, resultatet blir att det finns en risk för att vårdtagaren ”faller mellan stolarna” och insatserna blir fördröjda eller helt uteblir. Författarna ser identifierande av hinder och möjligheter som viktigt för samverkan och i studien görs en begränsning till att studera upplevelsen av samverkan mellan enhetschefer och patientansvariga sjuksköterskor på vård och omsorgsboenden närmare. Genom semistrukturerade frågor intervjuades tre enhetschefer och tre patientansvariga sjuksköterskor på vård och omsorgsboenden, materialet analyserades och resultatet av analysen presenteras i tre huvudkategorier och nio subkategorier. Organisatoriska förutsättningar som upplevdes främja god samverkan var närheten till varandra och att befinna sig i samma hus, det i sig underlättar även för de samverkansfrämjande och spontana dialogsituationer som ofta sker. Strukturer och mötesrutiner upplevdes även de vara samverkansfrämjande förutsättningar. Försvårande eller hindrande förutsättningar för samverkan var att trots att enhetschefer och sjuksköterskor har samma arbetsgivare så lyder professionerna under olika organisationer. Sjuksköterskorna upplevde även dokumentationssystemen som ett hinder gällande samverkan då de olika systemen gör att de inte kan ta del av varandras dokumentation. Vad som ytterligare upplevdes som hinder i- och till samverkan, av både enhetschefer och sjuksköterskor var den höga personalomsättningen, sjukfrånvaron och samtidigt höga arbetsbelastningen.

Inom vård och omsorg är arbetskraven höga, vilket har lett till att förekomsten av psykisk ohälsa ökar. Risken att drabbas av ohälsa i arbetslivet är större för medarbetare som har ADHD än för övriga, trots att de har rätt till att få samma möjligheter i arbetet, under samma villkor, som alla andra. Svenskt arbetsliv är välreglerat vad gäller arbetsmiljö och tillgänglighetsaspekter. Forskningen visar att det är lönsamt att inkludera medarbetare med funktionsnedsättning för att optimera verksamheter. Den är däremot begränsad vad gäller hur enhetschefer inom vård och omsorg arbetar för att underlätta för sina medarbetare med ADHD och säkerställa att de, liksom övriga medarbetare, kan få nyttja sin kompetens och hålla sig friska. Denna studie syftar till att undersöka enhetschefers arbetserfarenheter och strategier för att skapa goda arbetsförhållanden för medarbetare med ADHD. Studien utgörs av en kvalitativ intervjustudie, i vilken sex transkriberade intervjuer analyserades med hjälp av induktiv innehållsanalys. Resultatet visade att enhetscheferna upplevde en begränsning i sitt arbete med att skapa goda arbetsförhållanden. Det framkom att enhetscheferna hade varierade erfarenheter och använde sig av olika strategier i arbetet men att de inte delgivits någon kompetensutveckling från arbetsgivarens sida. Förhoppningen är att denna uppsats kan bidra till att belysa vikten av kognitiv arbetsmiljö och tillgänglighet för medarbetare med ADHD samt synliggöra behovet av en ökad kunskap om ADHD i arbetslivet, som ett led i arbetet för ökad hållbarhet inom vård och omsorg, där hållbarhet innebär att vårda de resurser som finns i verksamheterna.

Magnetic Resonance Imaging (MRI) can be used in many clinical situations, but they are limited by high costs and time-consuming properties. Most focus has been on improving the technical side of MRI, and not as much on process improvements. Long access times to MRI examinations can be the cause of inefficient workflows of the departments, which can cause adverse effects for the patients. A market research of the Swedish radiology departments that perform MRI examinations resulted in a wide range of median access times, ranging from approximately 21 days to 130 days. This indicates potential for improvement in their workflows. To improve workflows, they need to be analysed and measured. A model for process time efficiency analysis in MRI departments was created in this project which can assess 5 different metrics. These metrics are number of examinations, examination time, turnover time, scanner utility, and scheduling consistency. Potential improvement strategies to reduce the access times associated with the metrics in the model is discussed. Examination time is mostly affected by the technique and the examination protocol but making the change to an abbreviated version of the protocol has the potential to significantly reduce examination time. This is especially useful for screening purposes. Reduction in turnover time can be achieved by analysing the process in between examinations and making suitable changes in preparation of patients and examinations, and in architecture for a more streamlined throughput. The scheduling process has a large impact on efficiency and reduction in access times and increasing utility rate. It is important for the scheduling process to be flexible to increase efficiency. As a result of this report, the conclusion is that a benchmarking project could be conducted on Swedish radiology departments to determine best practices in workflows. / Magnetresonanstomografi (MRT) kan användas i många kliniska situationer, men de är begränsade av höga kostnader och tidskrävande egenskaper. Störst fokus har tidigare varit på de tekniska aspekterna av MRT och inte lika mycket på processförbättring. Långa väntetider till MRT-undersökningar kan vara orsaken av ineffektiva arbetssätt på avdelningarna, vilket skapar negativa effekter för patienter. En marknadsundersökning av de svenska radiologiavdelningarna som utför MRT-undersökningar resulterade i ett stort spann av väntetider, från ungefär 21 dagar till 130 dagar. Detta indikerar förbättringspotential i deras arbetssätt. För att förbättra arbetssätt måste de analyseras och mätas. En modell för att mäta effektivitet för processtder på MRT-avdelningar skapades i detta projekt med fem olika mätvärden. Dessa mätvärden är antal undersökningar, undersökningstid, tid mellan undersökningar, användningsgrad av maskiner och efterföljande av bokningstid. Potentiella förbättringsstrategier för att minska väntetider länkade till mätvärderna i modellen diskuteras. Undersökningstiden påverkas mest av tekniken och protokollet för undersökningen, men genom att byta till ett förkortat protokoll kan undersökningstiden minskas avsevärt. Detta kan vara särskilt användningsbart vid screeningundersökningar. Tiden mellan undersökningar kan minskas genom att analysera processen mellan undersökningarna och göra ändringar i förberedelser av patient och undersökning samt arkitektuella ändringar för en mer effektivserad genomströmning. Bokningsprocessen har en stor betydelse för effektiviteten, minskning av väntetider och ökad användningsgrad. Det är viktigt att bokningsprocessen är flexibel för att öka effektiviteten. Som resultat av denna rapport är slutsatsen att ett benchmarkning-projekt kan utföras på svenska radiologiavdelningar för att hitta bra arbetssätt.

Bakgrund: Diabetes ökar i förekomst i hela världen, både typ 1 diabetes och  typ 2 diabetes. Många personer med diabetes får komplikationer av sin sjukdom och vanligast är fotkomplikationer främst i form av sår. Då många personer med diabetes är i beroendeställning när det gäller att sköta sin sjukdom samt hantera komplikationerna av sin sjukdom behöver vården öka sin samverkan.  Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskor inom hemsjukvården och primärvårdens upplevelse av samverkan när det gäller sår hos patienter med  diabetes.  Metod: För att besvara studiens syfte valdes kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och intervjudata analyserades enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys.  Resultat: Utifrån analysen identifierades tre kategorier Att arbeta tillsammans med andra där samverkan beskrivs som något som fanns men i liten utsträckning och som deltagarna önskade att det skulle finnas mer av. Kontaktväg mellan enheter där det framkom att kontaktvägar fanns, men det fanns osäkerheter kring på vilket sätt de skulle användas. God och säker vård där det framkom upplevelser av att inte alltid arbeta på det mest patientsäkra sättet, då information om patienten missades när mellanhand användes.  Slutsats: Då samtliga deltagare i studien önskar ökad samverkan och bättre sätt  att samverka och kommunicera på, så bör det bli en prioriteringsfråga för verksamhetscheferna att skapa rätt förutsättningar. / Background: Diabetes is increasing in incidence worldwide, both diabetes type 1 and diabetes type 2. Many of the people with diabetes get complications from their disease and the most common foot complications are mainly in the form of ulcers. Since many people with diabetes are in a dependent position when it comes to managing their disease and dealing with the complications of their disease, healthcare needs to increase its cooperation.  Aim: The aim is to examine nurses in home health care and primary care’s experience of collaboration regarding wounds in patients with diabetes.  Methods: To answer the purpose of the study, a qualitative interview study with an inductive approach was chosen. Semi-structured interviews were conducted, and interview data were analyzed using Graneheim & Lundman qualitative content analysis.  Results: Based on the analysis, three categories were identified Working together with others where collaboration is described as something that existed but  to a small extent and that the participants wished there would be more of. Contact paths between units where it appeared that contact paths existed but there were uncertainties about how they should be used. Good and safe care, where there were experiences of not always working in the most patient-safe manner, when information about the patient was missed when an intermediary was used.  Conclusion: As all participants in the study wish for increased collaboration and better ways to collaborate and communicate, it should become a matter of priority for the operations managers to create the right conditions.

Background: The world is facing new conditions and people are living longer, therefore an increased need for care and greater challenges for nurses to offer high- quality healthcare. Training and hiring more nurses is not considered an optimal solution, but the application of digital care services seems to respond to the increased need for a functioning care. It is therefore important for the nurse to have competence and continuously develop in digital tools to provide a high-quality nursing care. Purpose: The purpose was to describe nurses' experiences of the application of digital care meetings. Method: The method was designed as a literature study consisting of eight scientific articles. In the analysis, relevant information was color-coded and the data was grouped into subcategories and categories. Results: Four categories were identified, which were “Digital care meetings mean new challenges”, “Digital care meetings contribute to increased accessibility and quality” and “Digital care meetings facilitate a continuous relationship”. All articles discussed the advantages and disadvantages of digital care-services, which turned out to depend on the situation and the participants in a digital care-conversation. Conclusion: The technology is a challenge for nurses whose experience and knowledge can be questioned in the event of an insufficient telehealth-technology. Digital care meetings complement the care the patient already receives but cannot replace physical meetings. / Bakgrund: Världen präglas av nya förutsättningar och människor blir äldre och lever längre, vilket har medfört ett ökat vårdbehov och större utmaningar för sjuksköterskor att erbjuda omvårdnad av hög kvalité. Att utbilda och anställa fler sjuksköterskor anses inte som en optimal lösning utan tillämpningen av digitala vårdtjänster tycks svara på det ökade behovet av en fungerande vård. Det är därför viktigt för sjuksköterskan att ha kompetens samt kontinuerligt utvecklas inom användningen av digitala verktyg för att ge en god och säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att tillämpa digitala vårdmöten. Metod: Metoden var utformad som en allmän litteraturstudie bestående av åtta vetenskapliga artiklar. I analysen färgkodades relevant information och data grupperades sedan i övergripande underkategorier och kategorier. Resultat: Fyra kategorier identifierades, ”Digitala vårdmöten innebär nya utmaningar”, ”Digitala vårdmöten bidrar till ökad tillgänglighet och kvalitet” samt ”Digitala vårdmöten underlättar en kontinuerlig vårdrelation”. Samtliga artiklar diskuterade både för- och nackdelarna med digitala vårdmöten, vilket visade sig bero på situationen och deltagarna i ett digitalt vårdsamtal. Konklusion: Teknologin är en utmaning för sjuksköterskor vars erfarenheter och kunskaper kan ifrågasättas vid en bristande telehälsoteknik. Digitala vårdmöten kompletterar vården patienten redan får men kan inte ersätta fysiska träffar.

ABSTRACT Purpose - The quality of health care is lacking, and increased continuity of care can contribute to and be a prerequisite for increasing quality. Despite the knowledge of the good effects of continuity of care, there is a knowledge gap in what it takes to achieve it. Thus, the purpose of the study is: To investigate barriers and opportunities for continuity of care in healthcare patient flows. Method - The study is a case study that combines both qualitative and quantitative data. The study began with a pilot study that included literature studies and dialogues with the organization. To collect data, the data collection techniques used were document study, observation and interview. The collected data were analyzed continuously and was compared and strengthened by theory to confirm the validity of the study. To further increase validity, triangulation was considered as an essential part of the study. Results - The study's results show that the extent of continuity of care is seen to differ between ambition and ability, the ambition is high, but the ability is low. Furthermore, the barriers to continuity of care were identified as a lack of availability in terms of staff, the healthcare IT system and the idea of the current way of working as a single solution to maintain continuity of care. Additional barriers identified were emergency cases and the time aspect. Based on the barriers, improvement proposals have been developed, through changes that should take place in the long term, but also how the work for continuity of care can be improved through the existing conditions. Implications - Based on the results of the study, theoretical and practical implications have been developed. A new dimension of existing theory has been discovered, which suggests that flow efficiency can lead to continuity of care. Through this, it has also been established that the flow perspective can have good effects in health care. It has been confirmed that there is a lack of continuity of care, and a deeper understanding of the reasons for this has been obtained. Practical implications have been obtained in the form of the improvement proposals produced in the results. Limitations - The case study is designed as a single case design, which limits the generalizability of the study as only one unit of analysis has been studied. It has been observed during the study that there are misregistration’s in the healthcare IT system. Document study data have been drawn from this system, resulting in a limitation of the reliability of that data. / SAMMANFATTNINGSyfte – Kvaliteten i hälso- och sjukvården är bristande, och en ökad relationskontinuitet kan bidra till samt vara en förutsättning för att öka kvaliteten. Trots kunskapen om relationskontinuitetens goda effekter, finns ett kunskapsgap i vad det är som inte fungerar för att uppnå den. Därmed är studiens syfte: Att undersöka barriärer och möjligheter för relationskontinuitet i hälso- och sjukvårdens patientflöden. Metod – Studien är en fallstudie som kombinerar både kvalitativ samt kvantitativa data. Studien inleddes med en förstudie som inkluderade litteraturstudier samt dialoger med verksamheten. För att samla in data användes datainsamlingsteknikerna dokumentstudie, observation och intervju. Den insamlade data analyserades kontinuerligt under studiens gång och jämfördes samt stärktes av teori för att säkerställa studiens validitet. För att öka validiteten betraktades även triangulering som en väsentlig del av studien. Resultat – Studiens resultat visar att förekomsten av relationskontinuitet ses skilja mellan ambition och förmåga, då ambitionen är hög och förmågan är låg. Vidare identifierades barriärerna för relationskontinuitet som en bristande tillgänglighet, hälso- och sjukvårdens IT-system och idén av fast läkare som enskild lösning för att upprätthålla relationskontinuiteten. Ytterligare barriärer som identifierades var akuta fall samt tidsaspekten. Utifrån barriärerna har förbättringsförslag tagits fram, genom förändringar som borde ske långsiktigt men också hur arbetet för relationskontinuitet kan förbättras genom de befintliga förutsättningarna. Implikationer – Utifrån studiens resultat har teoretiska och praktiska implikationer tagits fram. En ny dimension av befintlig teori har upptäckts, som menar på att flödeseffektivitet kan leda till relationskontinuitet. Genom detta har det även konstaterats att flödesperspektivet kan ge goda effekter i hälso- och sjukvården. Det har bekräftats att relationskontinuiteten är bristande, samt erhållits djupare förståelse kring orsakerna för detta. Praktiska implikationer har erhållits i form av de förbättringsförslag som tagits fram i resultatet. Begränsningar – Fallstudien är utformad som en enfallsdesign, vilket begränsar studiens generaliserbarhet då endast en analysenhet har studerats. Det har under studiens gång observerats att det förekommer felregistreringar i hälso- och sjukvårdens IT-system. Data från dokumentstudie har hämtats från detta system, vilket resulterar i en begränsning av tillförlitligheten i den data. Ytterligare en begränsning är att studien genomförts under en begränsad tidsperiod.

Syftet med studien är att belysa de bakomliggande orsakerna till den stressrelaterade ohälsan hos sjuksköterskor som har arbetat med covid-19 patienter på sjukhus. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie utifrån befintlig forskning vilket resulterade i 11 utvalda artiklar. Dessa 11 artiklarna granskades med hjälp av Fribergs frågor vid granskning av kvalitativa samt kvantitativa studier för att bedöma om de var av god kvalitet. Med hjälp av Fribergs analysmetod analyserades de granskade artiklarna. Tre huvudteman och åtta subteman utkristalliserades. De centrala huvudtemana i studiens resultat var: arbetets karaktär under pandemin, etisk stress och professionella utmaningar. Resultatet påvisar vart kunskapsluckorna ligger och var förbättringsarbete bör ske. I resultatdiskussionen problematiseras huvudfynd från resultatet som är viktiga att förstå för att kunna förhindra att stressrelaterad ohälsa uppstår.

Ett begrepp som fått allt mer uppmärksamhet inom ledarskap är det coachande ledarskapet (coaching leadership). Det coachande ledarskapet handlar om att ge förutsättningar så att medarbetarna kan utvecklas vilket man strävar efter i det coachande ledarskapet och nå sin fulla potential. Syftet är att belysa det coachande ledarskapet med hjälp av begreppsanalys utifrån Walker och Avant modell. Resultatet utgörs av en lexikal del och en litterär del som leder till att definiera meningsbärande attribut och sedan till framträdande attribut för att förklara begreppet. I den litterära analysen beskrivs de framträdande attributen som är: utveckling, självständighet, främja engagemang, förutsättningar och kompetensutveckling. Tre fiktiva fallbeskrivningar utformades för att beskriva och förtydliga begreppet. Avslutningsvis diskuteras hur det coachande ledarskapet och dess attribut förhåller sig ur ett ledarskapsperspektiv.

Äldreomsorgen står inför stora utmaningar med en befolkning där andelen äldre i behov av vård ökar och det råder rekryteringsbehov av medarbetare. Implementeringen utav välfärdsteknik inom äldreomsorgen kan ses som ett sätt att hantera utmaningen. Regeringen har en digitaliseringsstrategi för Sverige med höga ambitioner. Studien riktar sig till första linjens chefer inom äldreomsorgen som är några av de som förväntas implementera strategin i den dagliga verksamheten.   Syftet med studien var att studera möjligheter och hinder utifrån första linjens chefer upplevelser samt hur de upplever medarbetarnas kompentens kopplat till implementeringen av välfärdsteknik inom äldreomsorgsverksamhet. Metoden som användes var en kvalitativ studie med induktiv ansats och semistrukturerade frågor. Sex första linjens chefer intervjuades inom kommunalt vård- och omsorgsboenden. Innehållsanalysen resulterade i fyra huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna berör områdenas behov och utmaningar kring välfärdsteknik, ekonomiska förutsättningar, teknisk kompetens samt välfärdsteknikens möjligheter.   Slutsatserna författarna drar från studien är att första linjens chefer upplever goda möjligheter att utveckla och förbättra vården för de äldre, samt att förbättra arbetsmiljön och hålla budgeten på lång sikt. Dock är arbetet med implementering av välfärdsteknik i sin linda och det krävs utökat samarbete, kompetensutveckling och kompetenscentra samt långsiktiga ekonomiska strategier för att lyckas.

Äldreomsorgen i Sverige har förändrats genom decennier. Idag ansvarar kommunen för vård- och omsorg av äldre genom insatser på såväl särskilt- som i ordinärt boende. Äldreomsorgen står inför stora utmaningar. Demografiska förändringar med allt fler äldre i samhället kräver högre kunskaper hos medarbetare och en bättre förmåga till samarbete. Första linjens chefer inom äldreomsorgen ansvarar för sina medarbetares arbetsmiljö och för att kunden får bästa möjliga vård. För att skapa det behöver samarbetet mellan samtliga yrkesprofessioner i äldreomsorgen fungera. Här möter första linjens chefer flera utmaningar med bristande bemanning, budgetbegränsningar och begränsat stöd från ledningen. Syftet med studien är att undersöka hur första linjens chefer upplever att samarbetet fungerar mellan äldreomsorgens olika yrkesprofessioner. För studien valdes kvalitativ metod och data samlades in genom enskilda intervjuer. Sammanlagt intervjuades åtta personer där den insamlade datan transkriberades för att sedan analyseras genom kategorisering. Resultatet visar på flera hinder för att få samarbetet i teamet att fungera. Flera informanter beskriver att begränsat med tid, resurser och intresse hos medarbetarna skapar hinder för ett välfungerande samarbete mellan yrkesprofessionerna. I resultatet beskrivs även faktorer som främjade samarbetet såsom formella och informella mötesformer. Ett välfungerande samarbete visade sig ha betydelse för både patienten och verksamheten genom ökad patientsäkerhet och ökad trivsel på arbetsplatsen. Avslutningsvis kan vi konstatera att första linjens chefer upplever stora vinster för både kunder, medarbetare och verksamheten när teamarbetet fungerar väl. Trots fördelar med ett välfungerande teamarbete lyfter flera informanter att teamsamverkan inte prioriteras i det dagliga arbetet.