What are the competencies and qualifications required by employers concerning the first line executives in medical care? In this paper we aim to scrutinise this question by analysing the significance of terms reproduced by employers in advertisements between 1971 and 2007. Our survey concerns 93 advertisements and two interviews with knowledgeable authorities on personnel administration in the county council of Jönköping municipality, Sweden. Using a theoretical framework developed by Ellström our results point out how the demands of the employer have changed starting in the 1970’s. We set fore, as a way of conclusion, the setting of competency and qualifications required by the employer have not only increased but appears much more comprehensive and far more complex than ever before. / Arbetsgivaren söker en första linjens chef, vilket yrkeskunnande är det man menar, vilken kompetens och kvalifikationer är det man efterfrågar? Vår uppsats syftar till att kartlägga, analysera och diskutera rekryteringsannonser som används för första linjens chefer inom Landstinget i Jönköpings län, från år 1971 fram till 2007. Vi har undersökt hur värdeord i annonser speglar arbetsgivarens krav och efterfrågan, samt hur de har förändrats över tid. För detta har använts Per-Erik Ellströms teoretiska ram och begreppsförklaring från år 2004 som modell till att granska dessa annonser. Vi har som empiri kartlagt 93 stycken rekryteringsannonser samt djupintervjuat två expertpersoner från Landstinget i Jönköpings län. Vår kartläggning och analys visar på hur arbetsgivarens krav och efterfrågan på första linjens chefer ökat från 1970-talet fram till idag. Den ram av kompetens och kvalifikationer som arbetsgivaren efterfrågar är idag större och mer komplex i sitt innehåll än tidigare.

Bakgrund m fysisk aktivitet, skulle kunna bidra med ytterligare kunskap och en djupare förståelse. Fysisk aktivitet är en levnadsvana som kan förbättra hälsan och förebygga sjukdomar. När kvinnor når medelåldern försämras deras hälsa, både psykiskt och fysiskt, och risken för att drabbas av psykisk ohälsa eller långtidssjukdom ökar. Endast 66 % av kvinnorna i medelåldern når upp i de av Folkhälsomyndigheten rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet. Regeringen har tillsatt en kommission med uppdraget att öka den fysiska aktiviteten i landet, vilket ska uppnås genom att bland annat sprida kunskap och motivation om fysisk aktivitet och dess positiva effekter. Syfte För att få en ökad förståelse och kunskap som kan användas i arbetet med att öka den fysiska aktiviteten för medelålders kvinnor, var syftet med studien att undersöka och beskriva varför medelålders kvinnor i Sverige är fysiskt aktiva. Metod Studien var en kvalitativ fokusgruppsdiskussion där totalt 14 informanter, kvinnor 40 - 60 år som utövar fysisk aktivitet minst tre dagar/vecka, intervjuades i tre grupper. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats utfördes på det insamlade materialet. Innehållsanalysen fokuserade på manifest innehåll, vilket gav ett resultat nära texten. Resultat De huvudkategorier som framkom från innehållsanalysen var Leva med fysisk aktivitet som livsstil, Ta hand om sin psykiska hälsa, Ta hand om sin kropp samt Ta hand om sitt sociala välbefinnande. Kvinnorna berättade att den fysiska aktiviteten var en livsstil som ingick i vardagen och bidrog till att bevara, stärka och reparera kroppen från skador. Den fysiska aktiviteten bidrog till mer energi och ett gladare humör samt en högre stresstolerans. Den fysiska aktiviteten var också ett tillfälle till att vara social och att umgås med familj eller vänner. Slutsats Resultatet visar att medelålders kvinnor utövar fysisk aktivitet som en del av vardagen och framhåller främst de positiva effekterna på den psykiska hälsan. Fortsatta studier där icke fysiskt aktiva medelålders kvinnor får delge sina uppfattningar o / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>

Hållbar utveckling är idag en vägledande och övergripande princip världen över. Den sociala dimensionen i hållbar utveckling är starkt förknippad med rättvisa, trygghet och delaktighet och arbetsgivare har det yttersta ansvaret att säkerställa en god arbetsmiljö för alla medarbetare. Svensk hälso-sjukvård står idag för flera utmaningar, bland annat kompetensförsörjning, rekrytering och en ökning av psykisk ohälsa bland vårdpersonal. Forskning visar på ett starkt samband mellan ledarskapets betydelse och hälsofrämjande arbetsplatser, dock finns få studier kring vilket stöd chefer behöver för att leda hälsofrämjande. Det är därför viktigt att belysa första linjens chefers förutsättningar ur ett hållbarhetsperspektiv. Syftet med studien var att undersöka första linjens chefers upplevelse av sin arbetssituation utifrån perspektivet social hållbarhet samt studera hur förutsättningarna ser ut för ett hälsofrämjande ledarskap. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats, där datainsamling skedde genom halvstrukturerade intervjuer. Sex informanter intervjuades och materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. De teoretiska ramverk som användes var krav-kontroll-stöd modellen samt känsla av sammanhang (KASAM). Analysprocessen resulterade i sexton subkategorier och sex kategorier vilka senare delades in i tre teman utifrån krav-kontroll-stöd modellen. Resultatet visar att arbetsglädje, påverkansmöjligheter och stödfunktioner är viktiga faktorer att bibehålla och det är av stor vikt att se över balansen mellan arbetsliv och privatliv samt HR stödet för att minska riskfaktorer att utveckla ohälsa hos första linjens chefer.

Effektiv kommunikation mellan vårdens medarbetare är väsentlig för patientsäker vård. Bristfällig kommunikation är kopplad till vårdskador. På den slutenvårdsavdelning i södra Sverige, där både aktuellt förbättringsarbete och studie genomfördes, saknades ett strukturerat arbetssätt för utbyte av viktig information kring barn och ungdomars vård inom ett team av nattarbetare. Därför startades ett förbättringsarbete vilket sedan undersöktes genom en intervjustudie. Genom att införa samling av berörda medarbetare vid varje ny patientinläggning, och tidsbestämda avstämningar som gjordes med ett kommunikationsverktyg, TEAMUP-modellen (T-trust, E-explore, A-ambition, M-model, U-undertake, P-praise) syftade förbättringsarbetet till at etablera en arbetsstruktur som möjliggör effektiv kommunikation i teamet för att minska förekomst av vårdskador samt förbättra arbetsklimatet. Förbättringsarbetet genomfördes med stöd av Nolans modell tillsammans med PDSA- cyklar (P-Plan, D-Do, S-Study, A-Act), fiskbendiagram, förbättringsramen samt värdekompass. I förbättringsarbetet deltog cirka arton nattpersonal och tio vårdnadshavare/barn &gt;15 år. Data samlades in genom enkäter och visualiserades med figurer. Enkätsvaren visade att de nya arbetssätten har möjliggjort strukturerad kommunikation för inforamtionsbyte i teamet kring barn och ungdomars vård och behandlingar. Bland vårdnadshavare/ barn &gt;15 år visade enkätsvaren 100% nöjdhet beträffande kommunikation i teamet kring patienters vård och behandlingar. Av personalen angav 87% att arbetsklimatet förbättrades till föjld av de nya arbetssätten.  En kvalitativ intervjustudie gjordes när förbättringsarbetet avslutades med syfte till att undersöka hur personalen uppfattar att TEAMUP -modellen och samling vid patientinläggning har påverkat deras interna samarbete med avseende på kommunikation i teamet. En semistrukturerad intervjuguide anvvändes. Åtta medarbetare i nattpersonalgruppen medverkade i intervjuer. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. De intervjude medarbetarna beskrev att kommunikation och samarbete i teamet förbättrades. Med hjälp av de nya arbetssätten kunde personalen skapa en kultur som innebar att hjälpa varandra mer då de informerade varandra om viktiga förhållanden gällande patienter, avdelningsresurser, diagnoser och missnöje.

The pressure on the healthcare sector is increasing all over the world. The amount of treatable diseases increases and the time spent with each patient decreases. As a reaction towards the way the healthcare works today, patient-centred healthcare has become increasingly popular. Bringing the patient into the centre also needs changes in the staffs’ way of working. One way of making these changes is by implementing Lean healthcare. This thesis uses a systematic review approach to find out what organisational changes have been made at hospitals where they have implemented Lean healthcare and how the implementations were done. The results showed that the most important thing was to engage the staff at an early point. Those hospitals that had representatives from all the different categories of the staff were the ones who managed to make the modifications with less effort and they also had an easier way of maintaining them. The most obvious similarities in the organisational changes the hospitals had made were that they clearly defined who were supposed to do what and that they changed the work into multi-disciplinary teams. By that the hospitals saved a lot of time both for the staff and for the patients. Lean thinking has similarities theories of cognitive science, like distributed cognition and safety barriers and it could get inspiration from these areas to enhance the implementations. There are few articles concerning the organisational changes that have been made at hospitals when implementing Lean healthcare. However the results of this thesis was that the most important thing when implementing Lean healthcare is to involve everyone at an early stage and the only way to get Lean healthcare to really work is by changing the attitude and making people realise that improvement is a never ending process. The changes that were most common among the hospitals were to clearly define and document who was supposed to do what and to change the structure to multi-disciplinary teams working together.

Första linjens chefers arbete inom hälso- och sjukvården handlar om att leda sina medarbetare och ansvara för bra arbetsmiljö inom verksamheten. Dessa chefers arbetssituation kan beskrivas som ansträngande och ofta psykiskt krävande. Chefers förutsättningar till ett gott ledarskap har stor påverkan på verksamheten och den personal som chefen ansvarar för. När covid-19 pandemin spred sig blev påverkan på sjukvården stor och första linjens chefers har fått andra förutsättningar att leda under pandemin. Det i sig är dock inte beforskat i någon större utsträckning. Därav var syftet med denna studie att undersöka upplevelsen hos första linjens chefer inom hälso- och sjukvård av att leda och vara chef i covid-19 pandemin. Studien utformades som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats. Urvalet bestod av åtta informanter inom offentlig hälso- och sjukvård. Genomförd analys ledde fram till ett huvudtema: Att vara ledare under covid-19 pandemin, vilken sammanfattar studiens resultat i att uppdraget som första linjens chef är mer än att bara leda medarbetare. Bland annat kräver uppdraget förmågan att snabbt ställa om när förutsättningarna förändras. Studiens huvudtema följdes av tre kategorier: situationsanpassat ledarskap, pandemin förändrade chefernas stöd och styrning och chefens känslor i pandemin. Samtliga med flera underkategorier. Intressant i studien är att när högre lednings sätt att styra förändrades genom att bli mer auktoritärt genomgick ledarstilarna hos första linjens chefer en liknande förändring, samtidigt som de också var tvungna att ha tillit till sina medarbetare för att hantera situationen. Att parallellt använda olika ledarstilar blev en nödvändighet för första linjens chefer i att hantera arbetet under covid-19 pandemin.

In collaboration with the Karolinska University Hospital, this research was carried out with the aim of executing a consequence analysis of the new regulation (EU) 2017/746. The consequences of the regulation regarding access, distribution, manufacturing and in-house production of in vitro diagnostic products were examined for various departments at the Karolinska University Hospital. This was investigated through an extensive literature study and interviews that were conducted digitally and through email. Of the departments examined, attention was drawn to the fact that only Lab &amp; Primary Health Care and the Karolinska University Laboratory were affected by the new regulation. The availability of products may be affected as a consequence of the new requirements for risk classification and the notified bodies. If the manufacturer does not meet the new requirements, this may lead to a shortage of materials and products, which can affect Lab &amp; Primary Care and the Karolinska University Laboratory. Lab &amp; Primary Health Care will be affected by the requirements for distribution in the new regulation if they decide to distribute new in vitro diagnostic products to other businesses. The Karolinska University Laboratory has a production that they currently CE mark according to the old directive and an in-house production. In order for the Karolinska University Laboratory to continue its own production, it is required that they meet the requirements imposed on in-house production in the new regulation. With continued CE marking of the products, they will be classified as manufacturers and need to meet its requirements. In summary, it can be stated that both Lab &amp; Primary Health Care and the Karolinska University Laboratory have three paths to go; distribute, produce in-house or manufacture in vitro diagnostic products. Depending on the decision they make, they are classified differently according to the new regulation (distributors, in-house manufacturers or manufacturers) and thus have different requirements to follow. / I samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset utfördes denna studie med målet att genomföra en konsekvensanalys av det nya regelverket (EU) 2017/746. Regelverkets konsekvenser gällande tillgång, distribution, tillverkning och egentillverkning av in vitro-diagnostik produkter undersöktes för olika enheter inom Karolinska Universitetssjukhuset. Detta undersöktes genom en omfattande litteraturstudie och intervjuer som utfördes digitalt och via mail. Av de enheter som granskades uppmärksammades att endast Lab &amp; Primärvård och Karolinska Universitetslaboratoriet påverkades av den nya lagstiftningen. Tillgången på produkter kan komma att påverkas som en konsekvens av de nya kraven på riskklassificering och på de anmälda organen. Om tillverkaren inte uppfyller de nya kraven kan detta leda til brist på material och produkter, vilken kan påverka Lab &amp; Primärvård samt Karolinska Universitetslaboratoriet. Lab &amp; Primärvård kommer beröras av kraven för distribution i den nya förordningen om de beslutar att distribuera nya in vitro-diagnostik produkter till andra verksamheter. Karolinska Universitetslaboratoriet har en tillverkning som de i dagsläget CE-märker enligt det gamla direktivet samt en egentillverkning. För att Karolinska Universitetslaboratoriet ska fortsätta sin egentillverkning krävs det att de uppfyller kraven som ställs på egentillverkare i nya regelverket. Vid fortsatt CE-märkning av produkterna kommer de att klassas som tillverkare och behöver uppfylla dess krav. Sammanfattningsvis kan det konstateras att både Lab &amp; Primärvård och Karolinska Universitetslaboratoriet har tre vägar att gå; distribuera, egentillverka eller tillverka in vitro-diagnostik produkter. Beroende på beslutet de fattar klassas de olika enligt det nya regelverket (distributörer, egentillverkare eller tillverkare) och har därmed olika krav att följa.

Bakgrund: Det finns höga krav på ambulanssjukvården idag där ambulanssjuksköterskor förväntas bedriva en avancerad akutsjukvård och ta komplexa beslut. Återkoppling kan användas för att minska klyftan mellan nuvarande förståelse för en prestation i relation till målet med prestationen. Idag används återkoppling inom vissa delar av sjukvården i syfte att utvärdera om ett patientomhändertagande är adekvat utfört. Möjligheten till återkoppling skiljer sig dock åt inom den prehospitala akutsjukvården i Sveriges olika regioner. Detta ger skilda förutsättningar för ambulanssjuksköterskor beroende på var i landet de arbetar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelse av återkoppling. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor har genomförts där tio ambulanssjuksköterskor inkluderades. Data analyserades genom en manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Den återkoppling som förekommer idag upplevdes vara begränsad, otillräcklig och otillgänglig. Ambulanssjuksköterskor utnyttjar inte de strukturerade system som finns för återkoppling idag utan använder sig istället av informella sätt för att få återkoppling. Återkoppling anses kunna leda till kompetensutveckling för ambulanssjuksköterskor då de får en förståelse för vad som är rätt och vad som är fel i besluten de tar. Återkoppling leder även till olika känsloyttringar och både förekomsten och frånvaron av återkoppling genererar olika emotionella uttryck. Slutsats: Återkoppling anses kunna bekräfta om en upplevd erfarenhet är sanningsenlig eller inte. I frånvaro av återkoppling sker prehospitalt beslutsfattande till stor del utifrån intuition och egna antaganden baserat på tidigare kunskap och erfarenhet. Framtaget resultat i föreliggande studie motiverar till att nuvarande system för återkoppling inom ambulanssjukvården bör ses över. Framtida forskning bör utforska den kliniska effekten av återkoppling och dess påverkan på yrkesutövning och patientvård. / Background: There’s a high standard of care required of ambulance nurses in the prehospital care setting where they are expected to accomplish an advanced emergency care and make complex decisions. Feedback can be used to bridge the gap between one's understanding of a performance in relation to its goals. Feedback is used in some parts of the healthcare setting with the aim of evaluating if the patient care is adequate. However, the possibility to receive feedback in the prehospital setting differs between the various regions in Sweden today. This gives ambulance nurses different prerequisites depending on where in the country they are employed.   Aim: The aim of this study was to explore ambulance nurses’ experiences of feedback.   Method: A qualitative interview study with semi-structured questions was conducted where ten ambulance nurses were included. Data were analyzed through a manifest content analysis with an inductive approach.   Results: The feedback experienced today is viewed as limited, inadequate and inaccessible. Ambulance nurses aren’t using the existing structured system to receive feedback but are instead using informal ways of getting feedback. Feedback is viewed as a means for professional development for ambulance nurses as they get an understanding of what is right and what is wrong in their decision making. Feedback also leads to different emotional expressions with both the presence and absence of feedback generating different emotional displays.  Conclusion: Feedback is considered to confirm if a lived experience is truthful or not. In the absence of feedback the prehospital decision making is largely based on intuition and presumptions grounded in previous knowledge and experiences. The result of this study motivates that the preexisting system for feedback should be reviewed. More research is needed to establish the effect of feedback on performance and patient outcome.

Våld i ungas parrelationer är ett problem som, i Sverige, endast undersökts i ett fåtal studier. Syfte: Att undersöka förekomsten av olika typer av våld i ungas parrelationer, dess samband med självskattad hälsa samt behovet av stöd och förebyggande åtgärder. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie. En webbenkät skickades ut under våren 2023 till studenter vid högskola eller universitet i åldern 18–25 år. Chitvåtest, Fisher’s exact test, Mann-WhitneyU-test samt binär logistisk regression användes för att analysera insamlade data. Resultat: Totalt besvarade 120 studenter enkäten. Av dem med erfarenhet av parrelationer hade 60,4% (n=64) blivit utsatta för någon typ av våld av sin partner. Deltagare som utsatts för våld hade fem gånger högre risk att skatta sin hälsa som någorlunda jämfört med deltagare som inte varit utsatta (justerad OR=5,40, 95% KI: 1,42–20,56). De som utsatts för psykiskt våld hade tre gånger högre risk att skatta sin hälsa som någorlunda jämfört med dem som inte varit utsatta för psykiskt våld (justerad OR=2,96, 95% KI: 1,04–8,42). För att förbättra stödet till unga samt för att minska och förebygga våld i ungas parrelationer efterfrågades information till unga om vad som räknas som våld samt diskussioner kring normer, sunda förhållanden, sex och porr. Slutsats: Utsatthet för våld i ungas parrelationer har samband med sämre självskattad hälsa, särskilt avseende psykiskt våld. Det finns förbättringspotential i stödet till unga och för det långsiktiga förebyggande arbetet där information om våld och diskussioner om normer, relationer och sexualitet är viktiga delar / <p>Betyg i Ladok 230608.</p>

ATMP (Advanced Therapy Medicinal Products) is a new type of treatment with the potential to cure otherwise severe and even deadly diseases, for which there are only inhibitive medicine available. This means that the healthcare sector now have access to treatments that greatly increases the number of QALY:s received. However, the problem with the implementation of ATMP lies within the disparity between its large upfront costs and the return, which is spread over a long time-period. There is also the problem with lack of information, causing further risks when investing in ATMP. Seeing as the treatment is a “one-off” where the results are uncertain, and the costs are high and lumped together at the beginning. By constructing a laboratory setting we analyze the health evaluating outcome when changing endogenous variables and modelling scenarios from real world estimates, forming a hypothetical base case which represents the difficulty decision makers face when evaluating treatments with ATMP- characteristics. Furthermore, we find that there is a prominent cost difference between the two alternatives as well as an enhanced sensitivity to the methodologically execution. To mitigate the risk of these types of long-term investments we present different types of strategies, which are built upon financial theory by the utilization of options and swaps. We also suggest using these payment schemes based upon our results, this can open opportunities to elude the decision uncertainty present for these types of long-term investments within the public healthcare sector. Making use of real options and venture capitalist structures we present a variety of solutions that might be suitable for different types of scenarios and ATMP:s. These different types of payment solutions and risk mitigating strategies could potentially also be used in combination with each other depending on the availability of a counterparty and the duration of the contract. In conclusion, we find that financial theory can mediate decisionmakers in situations that suffer from ATMP characteristics. We find financial solutions that can price long-term uncertainty and alleviate irreversibility from decisionmakers. Relying on already preferred solutions in the health sector i.e., negotiated contracts and outcome-based payment structures, financial theory has the possibility to use public funds more effectively with mitigated uncertainty. / ATMP (Avancerade terapiläkemedel) är en ny typ av behandling som har potentialen att bota i andra fall allvarliga och även dödliga sjukdomar, för vilka det enbart finns lindrande åtgärder eller inga alternativa behandlingar alls. Detta betyder att sjukvården numer har tillgång till behandlingar som ökar antalet erhållna QALY:s avsevärt. Problematiken vid implementeringen av ATMP ligger däremot i de stora engångskostnaderna som tillkommer direkt och de hälsoeffekter som de ger, vilka återfinns på lång sikt. Det finns även en problematik i informationsbristen, vilket skapar risker vid investeringar i ATMP. Anledningen till detta är att behandlingen är en engångsbehandling med osäkra resultat och höga kostnader. Genom att konstruera en analysmodell skapar vi ett basscenario utifrån vilket vi kan ändrade variabler för att generera olika utfall som ska representera underlaget till vilket beslutfattare ska agera. Vid 1000 iterationer kan vi visa hur ATMP är överlägset en konventionell behandling för t.ex. akut lymfatisk leukemi när det kommer till att generera QALY:s. Vidare finner vi att det finns en framträdande kostnadsskillnad mellan de två alternativen samt en ökad känslighet för metodologiskt utförande. För att främja beslutsprocessen och hantera risken vid den här typen av långsiktiga investeringen lägger vi fram olika typer av strategier som är rotade i finansiell teori genom nyttjandet av optioner och swappar. Vi föreslår betalningslösningar som är baserade på de resultat vi fick och som har möjligheten att minska beslutosäkerheten som uppstår vid den här typen av långsiktiga investeringar inom sjukvården. Genom att använda realoptioner och riskkapitaliststrukturer ger vi en bred mängd lösningar som kan vara lämpliga för olika typer av scenarion och avancerade terapiläkemedel. Dessa olika typer av betalningslösningar och riskhanteringsstrategier kan potentiellt även användas i kombination med varandra, beroende på tillgången till en motpart och längden på kontraktet. Sammanfattningsvis finner vi att finansiell teori kan hjälpa beslutsfattare i situationer som lider av ATMP karakteristik. Vi föreslår finansiella lösningar som kan hjälpa till med att prissätta osäkerhet på lång sikt och minska irriversibiliteten från beslutsfattaren. Vi använder väletablerade metoder och föredragna betalningslösningar, det vill säga förhandlade kontrakt och evidensbaserade betalningsstrukturer, tillsammans med finansiell teori för att konstruera betalningslösningar som använder offentliga medel mer effektivt och ger lägre osäkerhet.