<p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

<p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Att värna och behålla en verksamhets mest värdefulla tillgång – dess mänskliga resurser – är av stor vikt för verksamhetens hållbarhet och framgång. Hälsa och ohälsa kopplat till arbetsmiljö- och kompetensförsörjningsfrågor har därför under en lång tid intresserat forskare. Den Svenska nationella statistiken över sjukskrivningar inom arbetslivet talar sitt tydliga språk: flest sjukfall har funnits och finns fortfarande bland vård- och omsorgsyrken. Med hänvisning till detta och med tanke på de utmaningar inom vård- och omsorg som avser svårigheter med kompetensförsörjning och rekrytering blir arbetsmiljöfrågor av ytterst vikt att fokusera på och undersöka vidare. Denna kvalitativa studie består av en intervjuundersökning med ett målstyrt urval. Syftet med studien är att belysa och fördjupa förståelsen för viktiga faktorer som medverkar till sjukskrivning av personal inom social omsorg. Resultaten bygger på svar från en semistrukturerad intervjuundersökning som genomfördes med 8 undersköterskor som arbetar i den kommunala hemtjänsten. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av en tematisk innehållsanalys, vilket innebär att intervjumaterialet kategoriserades och analyserades utifrån ett index av centrala teman – de av intervjupersonerna beskrivna och identifierade huvudfaktorerna. Resultatet visar att fysiskt påfrestande arbetsuppgifter, väderaspekter, samt personalbrist är ergonomiska faktorer som leder till sjukfrånvaro i hemtjänsten. Psykosociala faktorer som beskrivs som medverkande till sjukfrånvaro anses utgöras av sammanhållningen i arbetslaget, ojämn arbetsbelastning som påverkas av brukaromsättning, mellanmänskliga relationer, strukturell organisering av arbetet, så som delade turer, när arbetsuppgifter utförs med minskad kvalitet, samt när personalen inte räcker. I uppsatsen redogörs först för den teoretiska bakgrunden och metod. Därefter belyses faktorer som bidrar till sjukfrånvaro och deras påverkan på personalens fysiska- och psykosociala arbetsmiljön. Uppsatsen avslutas med en diskussion om resultatet kopplat till kvalitetsförbättring.

Personcentrerad omsorg är en del av värdegrunden inom svensk äldreomsorg och har visat sig ha positiva effekter på de boendes välbefinnande och bibehållandet av förmågor. Syftet med förbättringsarbetet: Med stöd av förbättringsmetoder erbjuda de boende en mer personcentrerad omvårdnad genom ett systematiskt och kontinuerligt arbete med individuellt anpassade sociala aktiviteter och reminiscens. Syftet med studien av förbättringsarbetet var att beskriva omsorgspersonalens upplevelser av lärande och förbättringar både i sin arbetssituation och för de boende. Förbättringsarbetets metod mätningar och förbättringsverktyg. Förbättringsidén utgörs av tydliga rutiner för arbetsdagen och för morgonmötet, där individuellt anpassade aktiviteter skall vara inplanerade och genomföras minst en (1) ggr/vecka för varje boende. Studiens metod: Kvalitativ innehållsanalys av skriftliga svar på öppna frågor. Resultat: Vid mätperiodens slut syns en tydlig uppåtgående trend. Dock hade inte ett stabilt resultat med 1 aktivitet/vecka och boende uppnåtts. Alla avdelningar hade nya rutiner för dagen på plats samt en struktur för dagsplaneringen. Det mätinstrument som utvecklats under arbetet används systematiskt som både mät- och planeringsverktyg. Som en del i arbetet har bland annant Reminiscenslådor och Aktivitetsskåp utvecklats på boendet. Studien visade tydliga förbättringar i de boendes välbefinnande. De uppfattas som lugnare, mindre stressade och de uttrycker mindre ensamhet och oro. Omvårdnadspersonalen beskriver också tydliga förbättringar i sin arbetsmiljö, de känner sig mer tillfredsställda då de kan arbeta mer personcentrerat och de upplever bättre teamarbete och mer ordning och reda och struktur med de nya rutinerna på plats. Slutsats: Systematiskt arbete med rutiner kan frigöra tid till att arbeta mer personcentrerat och med att individanpassa de sociala aktiviteter som erbjuds de boende. Tydliga mandat, stöd från ledning samt tydlig coaching av medarbetarna är avgörande faktorer för att lyckas med förändringsarbetet. / Introduction: A quality improvement project was started to provide person-centered care through personalized social activities. The specific aim was to systematically offer residients person-centered care through personalized social activities minimum once a week. The aim of the study was to describe staff's views on learning and improvements both for the residents an in their work situation. Method: The improvement model was used throughout the improvement project. A tool to measure the number of activities in a simple and illustrative way was developed. The case study was conducted through open questions that the staff answered in writing. The material was then analyzed using qualitative content analysis. Results: The results have been going up consistently throughout the whole measuring period. All three sections at the nursing home have implemented new routines and structure for planning the day. The instrument to measure the number of social activities called "Blomman" is now also functioning as a planning tool. Boxes for Reminiscence and lockers with items and various tools for social activities have been installed. The quality improvement gave improvements in the wellbeing of the residents. The staff describes residents as calmer, less stressed and that they express less loneliness. The staff also desbride that they have gotten to know the residents better. The results also show that staff is more satisfied by providingt person-centered care. They work better as a team and have more order and structure and results show a general improvement in the work environment. Conclusion: Implementing routines and structure for planning can be a way of getting more time for the staff to provide more person-centered care. This can be done by individualizing social activities so that they correspond to the residents' needs and interests. To be successful it is essential to have support from the management for a project like this and to be able to support the staff throughout the change process.

Den ökande andelen äldre personer, den rådande arbetskraftsbristen och den pågående digitaliseringen i samhället ställer tuffa krav på svensk äldreomsorg. Samtidigt erbjuder den tekniska utvecklingen en möjlighet till effektivare arbetssätt med högre kvalitet. För att kunna nyttja teknikens möjlighet krävs en lyckad verksamhetsutveckling med chefer som driver utvecklingen framåt. Tidigare forskning visar att chefens syn på sitt utvecklingsarbete påverkar vad som sker i praktiken. Chefen är den som leder utvecklingsarbetet ute i verksamheterna och forskning pekar på brister i de förutsättningar som ges för att driva ett effektivt och ändamålsenligt utvecklingsarbete. Det saknas träning och utbildning och chefer får svårt att prioritera utvecklingsarbetet i förhållande till vardagliga problem. Syftet med denna studie var att belysa i vilken utsträckning första linjens chefer deltar i verksamhetsutveckling baserad på digital teknik och deras erfarenheter av att leda under digitaliseringsprocessen och vid implementering av välfärdsteknik. Studien har en kvalitativ ansats med en induktiv inriktning. Sju semistrukturerade intervjuer av första linjens chefer inom kommunal äldreomsorg utfördes och analyserades med inspiration ifrån fenomenologin. Resultatet pekar på att första linjens chefer har liten möjlighet att påverka den digitala utvecklingen i verksamheterna. Chefernas uppdrag är att implementera den välfärdsteknik som ledningen fattat beslut om. Ledarskapet främjas av digital kompetens, information och stöd ifrån ledning, samt möjligheten att vara delaktig vid den digitala verksamhetsutvecklingen. Hinder som tidsbrist, ekonomiska besparingar och system som ej går att samköra visar sig ha negativa konsekvenser för chefers ledarskap.

Inom några år kommer det bli stora pensionsavgångar och äldreomsorgen kommer att ställas inför en situation där det fortsatt kommer bli allt svårare att rekrytera och behålla personal. Idag ställs det stora krav på kompetensen i äldreomsorgen och det är av stor betydelse att det finns rätt personer med rätt kompetens. Behovet är stort av att finna nya sätt att rekrytera och att finna lösningar på hur arbetsuppgifterna ska kunna omfördelas mellan de olika professionerna inom äldreomsorgen. Det gäller även att kunna finna strategier för att kunna rekrytera personal så att kommunerna ska kunna fortsätta ge en bra och säker vård till brukarna. Enligt första linjens chefer är kompetensen en ständigt pågående process. I framtiden måste gemensamma krafttag göras för att lyckas både som medarbetare, arbetsgivare och för verksamheten i stort. I intervjuerna beskriver bland annat informanterna olika och nya sätt att rekrytera. Det framkommer i studien att det är viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare och att medarbetarna ska ha möjlighet att utvecklas, känna sig sedda och vara delaktiga för en bra arbetsmiljö. Syftet med denna uppsats är att undersöka kompetensförsörjning inom kommunal äldreomsorg så som det erfars av första linjens chefer. Det empiriska underlaget baseras på kvalitativa samtalsintervjuer med en induktiv ansats med totalt tio informanter. Informanterna arbetar alla som första linjens chefer inom äldreomsorg i både mindre och större kommuner i Sverige.

Tidigare forskning visar att första linjens chefers psykosociala arbetsmiljö inom vård och omsorg har blivit mer komplex och att ansvaret samt arbetsuppgifterna har ökat. Vidare ses ändrade arbetsförhållanden med ny teknik som skapar ett snabbare flöde vilket skapar en ökad arbetsbelastning för chefer. Alla dessa olika krav resulterar i att arbetet har blivit mindre hanterbart. Syftet med denna studie var att beskriva hur första linjens chefer inom vård och omsorg upplever den organisatoriska och sociala arbetsmiljön utifrån arbetsbelastning, stöd, förbättringsarbeten och kommunikation. Metoden som användes var kvalitativ induktiv ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Tio stycken informanter deltog i studien och intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i fem huvudkategorier och tio underkategorier som visar på att erfarenhet gör arbetet mer hanterbart och att det kollegiala stödet är viktigt, samt att arbetsbelastningen är hanterbar sett över året. Vidare forskning inom psykosocial arbetsmiljö behövs då det idag finns flera brister som påverkar första linjens chefers arbetsmiljö negativt. Kanske behövs en förändring för att skapa hållbara chefer inom vård och omsorg?

Vem har nytta av en siffra?– En fallstudie av ett förbättringsarbete med syfte att förbättra och kvalitetssäkra smärtbehandling för palliativa patienter i regionsansluten specialiserad hemsjukvård.   Bakgrund: Palliativ vård, vård i livets slut, ändrar fokus från bot till lindring. Det viktigaste målet för palliativ vård är symtomlindring och smärta är det symtom som har störst betydelse för livskvalitet. Numeric Rating Symptom Scale, NRS, har visat sig underlätta utvärdering och kvalitetssäkring av smärtbehandling.   Syfte: Förbättringsarbetets mål var att förbättra smärtbehandlingen för inskrivna patienter. Studiens syfte har varit att hitta motiverande faktorer samt undersöka medarbetarnas upplevelse av förbättringsarbetet.   Metod: Nolans modell för förbättring och PDSA-hjul enligt Deming, fiskbensdiagram och 5p-kartläggning av mikrosystemet har använts i förbättringsprojektet. Både kvalitativa och kvantitativa data har inhämtats till studien av förbättringsarbetet. Intervjuer har utförts och analyserats med innehållsanalys.   Resultat: NRS fanns dokumenterat för utvärdering av smärtbehandling i 15 % av patientbesöken och enhetens medelvärde för NRS per vecka var 4 eller lägre. Studien visar att medarbetarna har kunskap om hur NRS ska användas och mäta men att förståelse för varför och för vem skull detta är viktigt saknas.   Slutsats:Deltagande i detta förbättringsarbete har ökat kunskapen bland medarbetarna. Diskussioner visar på ett skifte från individ till system och en förflyttning av fokus mot patientens behov och involvering samt förståelse för målet med vård utförd av arbetsplatsen. / Does the number count? – A case study of an improvement project focusing pain management routine in specialized palliative care.   Background:Palliative care, end-of-life care, change focus from cure to comfort, ease and relieve symptoms. Management of symptoms are important palliative care and pain have a big effect on patient’s quality of life. Numeric Rate Symptom Scale, NRS, have proved to help medical units to evaluate pain management.   Purpose:  The aim of the improvement work was to improve pain management routine for patients. The purpose of the study was to find motivating factors and to find how employees ‘experiences the improvement initiative.    Method: Nolan´s model of improvement with PDSA cycles from Deming, Ishikawa diagram and description of micro system 5p wereused for the improvement project. The study was based on a qualitative and quantitative data collections. The interviews were analysed by content analysis.    Results:NRS are used in 15 % of evaluation of pain management and the average NRS where 4 or less. Data from the study shows knowledge among employees´about how to use NRS and what NRS is made to display but lack knowlegde of why and for whom.   Conclusions: This project created common learning through participation in the improvement project. Focus are starting to change and more discussions shifting from individual to system level about patient involvement and consensus on aim of care.

Verksamhetsnära chefer i sjukhusvården har ett viktigt arbete där de ofta fungerar som länk mellan operativ personal och överordnade chefer. Statistiken visar stigande sjukskrivning och hög personalomsättning. Forskning visar att övertid ofta förekommer, och att organisationer ger bristande inflytande och delaktighet i beslut, för verksamhetsnära chefer. Höga krav och små resurser är vanligt i sjukvården. Trots detta upplever många chefer en god hälsa. Det är dock av vikt att belysa stressorer inom arbetet samt hälsofrämjande strategier för att öka de verksamhetsnära chefernas hälsa och hållbarhet, för att belysa inom vilka områden organisationen bör arbeta för en minskad chefsomsättning. Syftet med denna studie är att undersöka eventuella samband mellan hälsa, stressorer och hälsofrämjande strategier. Metoden är en kvantitativ tvärsnittsstudie där en enkätundersökning utförts. Resultatet visar att hälsan försämras vid upplevelser av stressorer som rör organisationsstruktur, att hälsan förbättras vid användning av hälsofrämjande strategier för tid, samt att det finns ett starkt samband mellan hälsoskattning och motion. Studien saknar samband mellan stöd och hälsa. Bifynd visade att den verksamhetsnära chefens befattning kan ha en hälsopåverkan och att akademisk ledarskapsutbildning kan ha en positiv hälsoeffekt. Slutsats: Resultatet visar att en ändring i organisationsstrukturen och chefers egen tidsanvändning skulle ge förbättrad hälsa. Att tydliggöra beslutsvägar och att ge de verksamhetsnära cheferna i sjukhus-vården större delaktighet i beslut som fattas och ökad autonomi i arbetet kan föreslås som åtgärder för att stärka hälsa och hållbarhet, och därigenom minska omsättning och sjukskrivning för berörda chefer.

Personalomsättning inom vård- och omsorgsorganisationer för med sig stora kostnader i form av vikarier, inhyrd personal och upplärning av ny personal. Första linjens chefer inom vård och omsorg ansvarar för att tillgodose kompetensen inom organisationerna samtidigt som personalomsättningen är stor. Inom moderna vård- och omsorgorganisationer ställs stora krav på chefer som måste bemästra krav på verksamheten utifrån bemanning, att vården och omsorgen bedrivs på ett brukar-/patientsäkert sätt och att kvaliteten tillgodoses samtidigt som budgeten måste hållas inom ramar. Att arbeta som första linjens chef är mycket komplext och påfrestande, vilket påverkar chefernas psykosociala arbetsmiljö. Syftet med studien var att undersöka hur arbetsuppgifterna kring personalomsättning, rekrytering och kompetensförsörjning påverkar faktorer i den psykosociala arbetsmiljön för chefer med rekryteringsansvar inom vård och omsorg. Metoden som användes var kvalitativ och baserades på åtta intervjuer som bearbetades med innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre teman; Arbetssituation, Personalförsörjning och Hälsa, som beskriver hur chefernas psykosociala arbetsmiljö påverkas av behovet av kontinuerlig rekrytering av personal. Vidare att chefer upplever bristande stöd från organisationen i rekryterings- och bemanningsfrågor och tycker att stödet borde omfatta mer praktisk hjälp med rekrytering. Studien visar också att första linjens chefer upplever att rekrytering, personalomsättning och kompetensförsörjning tar mycket av deras arbetstid. Slutsatsen av studien är; att arbeta som första linjens chef inom vård- och omsorgorganisationer är ett mycket krävande och komplext uppdrag, vilket gör att det behövs fortsatt forskning och åtgärder inom organisationer för att stödja chefer och förbättra deras arbetssituation.