Abstract Syftet med denna studie var att undersöka: Om delägarna i Älvdalens Besparingsskog röjer sin ungskog i större omfattning än andra skogsägare i Sverige. Hur delägarna i Älvdalens Besparingsskog utnyttjar sina skogsbruksplaner. Hur entreprenörerna får sina uppdrag. Studien genomfördes som dokument-och litteraturstudier, enkät samt personliga intervjuer. Röjningsfrekvensen i Sverige år 2012 var 18,4 procent av röjningsbehovet, enligt Riksskogstaxeringen. Skogsvårdsaktiviteten i Älvdalens socken är sannolikt högre än i landet i övrigt. Enkäten visar att endast cirka 38 procent av delägarna i Älvdalens besparingsskog konsulterar sin skogsbruksplan när beslut skall tas angående röjning. Skogsbruksplanerna används i liten omfattning. Entreprenörerna får sina uppdrag till cirka 80 till 90 procent genom att skogägarna kontaktar entreprenören. Cirka 80 till 85 procent av röjningsarbetet görs av entreprenörer med en ökande trend. Ungskogsröjning, Älvdalens Besparingsskog, skogsbruksplan, entreprenörer

No description available.

No description available.

Skogsbruksplanen är ett viktigt beslutsverktyg för såväl privata skogsägare som personal hos skogliga företag och organisationer. Syftet med den här studien var att undersöka hur Södra skogsägarna önskar att skogsbruksplanen ska vara utformad i framtiden. Studien genomfördes som en intervjustudie med 12 tjänstemän hos Södra, omfattande yrkesrollerna områdeschef, produktionsledare, skogsvårdsledare, skogsinspektor och skötsel- och miljöledare. Skogsbruksplanen används i olika stor omfattning och i varierande arbetsuppgifter. Information som används mest är virkesförråd och åtgärdsförslag och det finns både styrkor och svagheter med planen. Data om målklass och beståndsareal håller tillräckligt hög kvalité och förslag på nya användningsområden som ansågs intressanta var vägstandard på fastighetens vägar och dikesstatus. Studien visar att det finns både styrkor och svagheter och därmed en utvecklingspotential. För att förbättra kvalitén skulle man kunna använda ny teknik såsom data från laserskanning. Planen bör utformas så att den både är webbaserad och digital och den bör vara användarvänlig både för den skogliga personalen och för skogsägarna.

Skogsbruksplanen är ett verktyg för att omsätta skogsägarens mål med sitt skogsbruk i praktiken. Det finns ett stort antal faktorer som påverkar möjligheterna att fastställa mål för skogsbruket. Genom en intervjuundersökning analyserades i vilken utsträckning skogsbruksplanens målformulering stämde överens med skogsägarens mål med sitt skogsbruk och vilken förståelse skogsägaren har för målen. Studiens resultat visar på en förankrad målformulering respektive en avlägsen målformulering. Studien visar också att skogsbruksplanen beskrivs som ett hjälpmedel för skogsägarna. Skogsägares målsättning med skogsbruket bör komma med vid ajourhållningen av skogsbruksplanen.

Sweden is one of the countries in the world that has a great proportion of privately owned forests where up to half of all forests are owned by private individuals. What potential use do they have of their forest management plan? The purpose of this study was to examine whether there was any connection between the knowledge of the forest, the goal of forestry and the use of the forest management plan. A digital survey was conducted in cooperation with Vida, a private saw timber company. The respondents had two weeks to answer the survey and after that the analyses to find out any connection started. The results of the study showed that the forest owner had great use of the forest management plan. They were satisfied with it and the main objective of owning forest land was to manage it on to future generations. The conclusion of the study showed that there was a connection between the knowledge of the forest, the goal of forestry and use of the forest management plan. / Sverige är ett av de länder i världen som har en stor andel privatägd skog. Skillnaden mellan olika typer av skogsägare är stor och återspeglas i ägarens målsättning och intresse med hur fastigheten drivs. Idag bor och arbetar en allt större andel av skogsägarna i en urban miljö vilket innebär att de inte fått en naturlig inskolning i och kunskap om skogsbruket från sina föräldrar som det varit i tidigare generationer. Skogsägare har olika behov av beslutsstöd beroende på kunskap, intresse, ekonomi, självverksamhetsgrad och fastighetens karaktär men ett bra underlag för att fatta beslut behövs både av erfarna och oerfarna skogsägare. Skogsbruksplanen är en sammanställning av skogsfastigheten och ger också förslag på åtgärder utifrån förhållandena i skogen och skogsägarens mål. Syftet med denna uppsats var att undersöka om det för privata skogsägare finns något samband mellan kunskapen om skog, målet med skogsbruket och användning av skogsbruksplanen. Studien genomfördes som en enkätundersökning bland privata skogsägare med en aktuell skogsbruksplan som upprättats av Vida Skog. Enkäten gjordes i form av en webbenkät som skickades ut via mail. Totalt svarade 175 personer (40%). Respondenternas svar sammanställdes, analyserades och samband undersöktes. Studien visade att 96 % av skogsägarna, i varierande grad, använder sin skogsbruksplan för att fatta beslut om skogliga åtgärder på fastigheten. Skogsbruksplanen skaffas för att underlätta skötsel samt för att den ger en bra översikt över fastigheten och ansågs som mest användbar för att se vad som behöver göras i bestånden eller för att se volym i bestånd. Skogsägare med liten skoglig kunskap uppvisade ett något större intresse för förvaltning av skogen för kommande generationer samt för att skapa miljö för rekreation. Skogsägare med stor skoglig kunskap hade ett större intresse för virkesproduktion och de tyckte också skogsbruksplanen följde deras mål med sitt skogsbrukande bättre än gruppen med låg kunskap beroende på att de i större utsträckning var med och påverkar utförandet av den. Studien visade också att större kunskap minskade intresset för att skapa miljö för biologisk mångfald. Det fanns även ett samband mellan mål med skogsbruket och användning av skogsbruksplanen där de skogsägare som prioriterade biologisk mångfald använde skogsbruksplanen i större utsträckning än de med andra mål. Slutsatsen av examensarbetet blir att det finns ett samband mellan skoglig kunskap, mål med skogsbruket och användningen av skogsbruksplanen

De pågående klimatförändringarna påverkar skogen både som ekosystem och gagnvirkesproducent och för att skogen ska fortsätta producera nödvändiga ekosystemtjänster behöver brukandet av skogen anpassas på olika sätt. Studiens syfte var att undersöka om den svenska skogsbranschen har klimatanpassning som en aktiv del av sin skogsbruksplanläggning, vilket skedde genom att tillfråga 31 aktörer. Resultatet visade att bara en av de tillfrågade aktörerna genomförde anpassningar. Undersökningen visade också att skogsbruksplanen och skogsbruksplanläggningen kommer att förändras men att branschen inväntar bland annat nya EU-direktiv. Slutsatsen blev att den svenska skogsbranschen inte genomför skoglig klimatanpassning i skogsbruksplansläggningen, vilket medför en uppenbar risk att behövlig skoglig klimatanpassning uteblir.

De privata skogsägarna i Sverige utgörs av ca 50 % av Sveriges skogsareal avseende produktiv skogsmark. En majoritet av dessa använder skogsbruksplanen i sitt skogsbruk för att kunna få en planering av skötselåtgärders tidpunkt och för en översiktlig sammanställning av skogsinnehavet. Påverkar individuella faktorer hos enskilda privata skogsägare som påverkar viljan och omfattning att använda digitala skogsbruksplaner? Finns efterfrågade förbättringar och/eller funktioner i framtida digitala skogsbruksplaner?Undersökningen gjordes som en enkätundersökning. Resultatet visade på ett statistiskt samband mellan användande av digital skogsbruksplan och skogsägarens skogliga utbildningsnivå där intresset ökade med högre skoglig utbildning. Digitala skogsbruksplanen användes främst som underlag för planering och uppföljning av röjningar och gallringar. De efterfrågade bättre gränssnitt mellan skogsbruksplanen och kartorna samt utöka med fler digitala kartor. Löpande uppdatering av den digitala skogsbruksplanen efter skogliga åtgärder lyftes som en viktig punkt samt att kunna interagera mer med kartmaterialet för att sätta ut egna markeringar.

Skogsbruksplanen är ett viktigt verktyg för dagens skogsägare. Uppdatering av skogsbruksplaner kräver vanligtvis omfattande fältmätningar för att samla in aktuella data om skogen. En ny metod för att uppdatera skogsbruksplaner har utvecklats av skogsägarföreningen Södra och Field Sweden AB, vilken minskar behovet av manuella fältmätningar. En studie genomfördes för att utvärdera noggrannhet och tillförlitlighet i den nya metoden. Studien indikerade högre noggrannhet i skattningar av volym, grundytevägd medeldiameter och grundytevägd medelhöjd i laserbaserad skogsbruksplan jämfört med konventionell skogsbruksplan. Grundyta var den variabeln som erhöll högst noggrannhet via konventionella skattningar. Metoden bedömdes tillförlitlig, dock bör vidare studier utföras för att säkerställa noggrannhet och tillförlitlighet i laserbaserade skattningar innan metoden implementeras på hela skogsinnehav.