No description available.

No description available.

Aim: The overall aim of this thesis is to explore School health nursing through school nurses’ descriptions of school children’s health and to analyse factors influencing the recording of schoolchildren’s health in the School Health Record (SHR). An additional aim is to evaluate family nursing interventions as a tool for the school nurses in the School Health Service (SHS).Methods: The thesis comprises four papers. A combination of qualitative and quantitative methods was used through individual interviews with a strategic sample of school nurses (n=12) (PI), a national survey to a representative sample of school nurses (n=129) (PII, III) and the implementation of family nursing models developed in Canada with girls in their early adolescence with recurrent health complaints and their families (n=4) in co-operation with their school nurses (n=2) (PIV). The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) was used as pre and post test. Evaluation interviews were conducted with the families and the nurses separately. Qualitative content analyses were used to analyze the interview text with the school nurses and the families. Manifest content analysis was used to analyze the free text answers of the survey and the evaluation interview with the school nurses. Descriptive statistical analyses were used to describe demographic data in all four papers. The SDQ was hand-scored statistically.Findings: The findings showed that nurses judged the schoolchildren’s mental health as deteriorated, especially in socially disadvantaged areas and more generally among girls expressed as psychosomatic symptoms. Individual factors related to lifestyle affected the schoolchildren’s physical health, and the mental health was, to a large extent, affected by the school environment and family relations. The latter seemed to be the most important factor affecting schoolchildren’s mental health. The basis for the school nurses judgement of the physical health was health check-ups and the health dialogues. Spontaneous visits were more commonly used to judge the mental health. Recording schoolchildren’s mental health was a challenge for school nurses. Difficulties were related to ethical considerations, tradition, lack of time and the improper structure of the SHR. Fears of marking the schoolchild for life related to the schoolchild itself, the parents or to other authorities/successive caregivers were brought up as hinders for recording mental and social health. Family sessions may be useful within the profession when handling recurrent health complaints among adolescence girls. The girls and their families experienced relief, they felt confirmed and that their feelings and reactions were normal in that situation. The families became aware of their own strengths and possibilities and this was supported by the SDQ which showed an increased well-being. The school nurses valued this way of working and meant that the sessions seemed to start a changing process within the families.Conclusions: The results indicate that school nurses have a deep knowledge about schoolchildren’s health which is not used to its full potential in a public health perspective. However, the experienced difficulties recording schoolchildren’s mental health seem obvious, which would demand developing the SHR for the needs of today. Family sessions in SHS with the school nurse as a collaborator with the family seemed useful and may be transferable to other health problems expressed by the schoolchildren. Bronfenbrenner’s ecological systems theory and other models for health determinants are used to illustrate the school nurse as a mediator working on the bridge over different health streams with schoolchildren’s health on an individual and a population level. / Syfte: Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka skolsköterskors uppfattning om skolbarns hälsa och att analysera faktorer som påverkar dokumentation av skolbarns hälsa i skolhälsovårdsjournalen. Ett ytterligare syfte är att utvärdera modeller för familjeinterventioner som redskap för skolsköterskor i skolhälsovård.Metoder: Avhandlingen består av fyra delarbeten. En kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder användes. I delarbete I genomfördes intervjuer med ett strategiskt urval av skolsköterskor (n=12). Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I delarbeten II och III distribuerades en nationell enkät till ett representativt urval av Sveriges skolsköterskor (n=129). Manifest innehållsanalys användes vid analys av de öppna frågorna. I delarbete IV genomfördes en interventionsstudie med familjesamtal, inspirerad av modeller för familjefokuserad omvårdnad utvecklade i Kanada. Skolflickor i tidig adolescens med återkommande subjektiva hälsoproblem (n=4) och deras föräldrar i samarbete med deras verksamma skolsköterskor (n=2) ingick i studien. Separata utvärderingsintervjuer genomfördes med familjer och skolsköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ och manifest innehållsanalys respektive. The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) användes som före/efter test vid interventionen och resultatet bearbetades statistiskt manuellt. Deskriptiv statistik användes för analys av demografisk data i samtliga delarbeten.Resultat: Resultatet visade att skolsköterskorna bedömde skolbarnens mentala hälsa som försämrad särskilt bland flickor och i socioekonomiskt utsatta områden. Individuella livsstilsfaktorer påverkade skolbarnens fysiska hälsa och den mentala hälsan var i stor utsträckning påverkad av skolmiljö och familjerelationer. Det sistnämnda verkade vara den mest betydelsefulla påverkansfaktorn för skolbarnens mentala hälsa. Bedömningen av den fysiska hälsan baserades på hälsokontroller och hälsosamtal medan spontana besök var vanligare för bedömning av den mentala hälsan. Dokumentation av mentala hälsa var en utmaning för skolsköterskorna. Svårigheterna kunde relateras till etiska överväganden, tradition och tidsbrist samt till skolhälsovårdsjournalens struktur som inte ansågs uppfylla dagens krav. Skolsköterskorna uttryckte en rädsla för att journalanteckningarna skulle märka skolbarnet för livet. Framtida tolkningar relaterade till skolbarnet själv, föräldrar eller andra/påföljande vårdgivare uttrycktes som hinder för att dokumentera mental och social hälsa. Familjesamtal visade sig vara användbara i skolhälsovården. De medverkande flickorna och deras familjer kände sig bekräftade i att deras känslor och reaktioner var normala. De sade sig bli medvetna om egna styrkor och möjligheter vilket styrktes av SDQ som visade ett ökat välbefinnande efter sammankomsterna, både hos skolbarnen och hos föräldrarna. Skolsköterskorna var positiva till att arbeta med familjesamtal och upplevde sig mer som samverkanspartner än som expert. Samtalen ledde till att en förändringsprocess startade i familjerna enligt skolsköterskorna.Slutsatser: Resultatet indikerar att skolsköterskor har en djup kunskap om skolbarns hälsa som sannolikt kunde tas tillvara på ett bättre sätt ur ett folkhälsoperspektiv på såväl nationell som lokal nivå. Behovet av att utveckla skolhälsovårdsjournalen efter dagens behov och fördjupad kunskap om de upplevda svårigheterna att dokumentera skolbarns mentala hälsa är uppenbar. Familjesamtal, där skolsköterskan intar en roll som samverkanspartner, visade sig användbara och kan sannolikt överföras till andra hälsoproblem bland skolbarn. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori och andra modeller för hälsodeterminanter används för att illustrera skolsköterskans arbete med skolbarns hälsa på såväl en individuell nivå som folkhälsonivå.