<p>Det pågår en het mediedebatt kring att det råder brist på ordning och uppförande i skolan. Debatten handlar framför allt om brist på ordning och uppförande i grundskolans senare år, varför det är av intresse att göra en studie kring ordning och uppförande i grundskolans tidigare år. Läraren har ett stort ansvar i fostrandet av morgondagens samhällsmedborgare och med det i åtanke är det intressant att se hur lärare arbetar med fostransuppdraget. I detta uppdrag ingår mycket arbete med att lära eleverna att inordna sig och att uppföra sig. Frågan är då vad lärarna lägger i dessa begrepp? Syftet med vår studie är att synliggöra lärares normer och värderingar kring ordning och uppförande för att på så sätt ge en bild av hur de arbetar med och ser på sitt fostransuppdrag. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats med intervjuer som verktyg för att erhålla empiri. Vi ville ta reda på hur lärarna resonerar kring ordning och uppförande, vilket är anledning till att vi konstruerade en halvstrukturerad intervjuguide. Med hjälp av denna hade vi ett antal beröringspunkter som vi visste att vi skulle diskutera men det var inte nödvändigt att dessa punkter kom i ordningsföljd, på så sätt kunde vi ha ett avslappnat och givande samtal. Resultat och analys bearbetade vi med inspiration från hermeneutiken. Det visar sig att lärarnas normer och värderingar kring ordning och uppförande tycks vara ett relativt oreflekterat område, eftersom lärarna har svårt att sätta ord på vad de lägger i begreppen ordning och uppförande. Det är något som ligger djupt förankrat hos läraren och som på detta sätt blivit något naturligt och självklart. Resultatet visar att de egenskaper lärarna eftersträvar hos barnen när det gäller ordning och uppförande i mångt och mycket linjerar med ett gammalt ordningsbegrepp, vilket i hög grad har sina rötter i kristendomens tio budord.</p>

Det pågår en het mediedebatt kring att det råder brist på ordning och uppförande i skolan. Debatten handlar framför allt om brist på ordning och uppförande i grundskolans senare år, varför det är av intresse att göra en studie kring ordning och uppförande i grundskolans tidigare år. Läraren har ett stort ansvar i fostrandet av morgondagens samhällsmedborgare och med det i åtanke är det intressant att se hur lärare arbetar med fostransuppdraget. I detta uppdrag ingår mycket arbete med att lära eleverna att inordna sig och att uppföra sig. Frågan är då vad lärarna lägger i dessa begrepp? Syftet med vår studie är att synliggöra lärares normer och värderingar kring ordning och uppförande för att på så sätt ge en bild av hur de arbetar med och ser på sitt fostransuppdrag. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats med intervjuer som verktyg för att erhålla empiri. Vi ville ta reda på hur lärarna resonerar kring ordning och uppförande, vilket är anledning till att vi konstruerade en halvstrukturerad intervjuguide. Med hjälp av denna hade vi ett antal beröringspunkter som vi visste att vi skulle diskutera men det var inte nödvändigt att dessa punkter kom i ordningsföljd, på så sätt kunde vi ha ett avslappnat och givande samtal. Resultat och analys bearbetade vi med inspiration från hermeneutiken. Det visar sig att lärarnas normer och värderingar kring ordning och uppförande tycks vara ett relativt oreflekterat område, eftersom lärarna har svårt att sätta ord på vad de lägger i begreppen ordning och uppförande. Det är något som ligger djupt förankrat hos läraren och som på detta sätt blivit något naturligt och självklart. Resultatet visar att de egenskaper lärarna eftersträvar hos barnen när det gäller ordning och uppförande i mångt och mycket linjerar med ett gammalt ordningsbegrepp, vilket i hög grad har sina rötter i kristendomens tio budord.

The Regional State Archive in Uppsala [Landsarkivet i Uppsala] has several archives left from various types of educational institutions in the counties of Dalarna, Södermanland, Uppsala, Västmanland and Örebro. This archiv-al guide reveals the main content of some of the school archives. It goes through the archives of the elementary school, state secondary grammar schools and private secondary grammar schools. A few special schools for the blind and the deaf children are included. The essay also brings up records from community homes and reformato-ries for children and young adults who experienced certain difficulties and therefore could not adjust to the ordi-nary educational system. Besides the archives of the schools you will also find information about institutes of edu-cation and teachers’ training college. Documents and records provided by the elementary school supervisors and the county school board are also described. The oldest document dates back from the 15th century. Some files, especially from special schools and community homes, have contents of secrecy. The most important recommenda-tions to authorization for those files are treated.This guide explains where in the archive you can expect to find different types of material. The content varies from protocols of the colleague councils, lists of students, school reports and lists of exams to materials on the students and the teachers and the traces of their work. You can also find books of account keeping or facts of a special school or school building. Materials of statutes and regulations of order are covered together with student associations and students magazines. The reader is at the end part of the guide suggested some other archive insti-tutions, in order to pursue the search for other school archives, accompanied by literature for further reading.This publication is a one year master’s thesis at the department of ALM at Uppsala University.

Syftet med detta examensarbete har varit att få kännedom om hur pedagoger och elever känner för skäll i skolan. Vi har då sett till kollektiva respektive individuella utskällningar, betydelsen av vem som skäller och vad som händer när parterna blir arga och tar till skäll. Vi har genom kvalitativa intervjuer kommit fram till likheter och skillnader mellan pedagoger och elever. Dessutom har vi valt att intervjua en psykolog vars svar kan kopplas samman med några av de teorier vi uppmärksammat i vår kunskapsbakgrund. Det har visat sig att såväl elever som pedagoger har ett gemensamt synsätt på vad skäll innebär för dem. Vi har uppmärksammat skillnader och likheter i pedagogernas medvetenhet när det gäller att skälla på sina elever. Elever vi intervjuat tar till sig av utskällningar på olika sätt beroende på situationen och vem det är som skäller. De flesta elever och lärare är överens om att samtal bör ersätta skäll.

<p>Under en längre tid har en debatt angående ordningen i skolan, eller bristen därav, pågått i både media och det politiska fältet. Bland annat har Utbildningsminister Jan Björklund hävdat att internationella undersökningar visar att den svenska skolan har de stökigaste klassrummen, högst andel skolk, sena ankomster, skadegörelse och grovt språk än några andra länder. Detta har mötts av motstånd från bland annat personer som granskat rapporterna och hävdar att resultaten inte alls stämmer.</p><p>Den tidigare forskningen har påvisat både skillnaderna mellan ordningen i klassrummen idag och ordningen för 100 år sedan. Den har även redovisat studier om regelarbete, tillrättavisningar och beröm, lärares bemötande mot elever samt vikten av en god föräldrakontakt. Dessutom har även förändringar som gjorts i skollagen, för att förbättra arbetsklimatet för både lärare och elever, tagits upp.</p><p>Syftet för denna studie var att undersöka och belysa fem tidigarelärares tankar och erfarenheter om att arbeta med ordning och disciplin i klassrummet. Det empiriska underlaget baserades på semistrukturerade intervjuer. Detta för att nå den djupare förståelse som krävdes för att uppnå arbetets syfte.</p><p>Av de fem informanterna var fyra yrkesverksamma och en läste sin sista termin på lärarutbildningen. En av ”lärarna” saknade utbildning men hävdade att dennes arbete inte förbättrades av en lärarexamen, utan att den personliga tillämpningen var avgörande för att nå framgångar i arbetet. Dessutom hävdade tre av de fyra utbildade lärarna att de inte fått det stöd, från respektive utbildning, som de önskat gällande att hantera och hålla ordning i en klass med ca 20 elever.</p><p>I enlighet med den tidigare forskningen visar resultatet från denna studie att ordningsarbetet anses vara en viktig del av undervisningen, även om majoriteten av informanterna associerar begreppet disciplin med något föråldrat och autoritärt. De hävdar att ordning måste finnas i klassrummen för att inlärnings- och arbetssituationen ska vara acceptabel för både elever och lärare. Detta inkluderar både förebyggande regelarbete, konkret arbete tillsammans med eleverna samt en god och nära relation till arbetskamrater och elevernas föräldrar och vårdnadshavare.</p>

Vi har under vår verksamhetsförlagda del av vår lärarutbildning observerat att många lärare haft stora problem med att komma tillrätta med elevers bristande sociala kompetens. I samtal med lärare, mentorer, elever men också med människor utanför skolan har vi blivit uppmärksammade på det faktum att samtliga önskar att skolans lärandemiljö skall präglas av lugn och trygghet och att grunden för detta bygger på ett gemensamt socialt förhållningssätt. Denna internationella dokumentstudie har på ett komparativt sätt studerat de nationella och lokala styrdokumenten vid en engelsk och en svensk skola med utgångspunkt från elever motsvarande år 4 - 9. Avsikten har varit att försöka belysa eventuella likheter och olikheter när det gäller skolornas arbete med disciplinära frågor. Uppsatsen har samtidigt haft som syfte att visa om det finns ett samband mellan respektive länders styrdokument och de etablerade lärteorier som finns. Inom respektive skola i studien är det rektorn som har ansvaret för att upprätta och säkerställa efterlevandet av de nationella och lokala styrdokumenten. Vad som bl. a. skiljer sig i uppdraget är att en rektor i en svensk skola får sina direktiv från det svenska Skolverket, i förlängningen kommunens barn- och ungdomsnämnd medan en engelsk rektor får sina direktiv från The Governing body – skolstyrelsen. De båda ländernas styrdokument vilar på en demokratisk grund och skall förmedla gemensamma grundläggande värden för respektive land. I de styrdokument vi analyserat kan vi se att uppbyggandet av ett gemensamt förhållningssätt har sin utgångspunkt i olika former av belönings- och bestraffningssystem i England medan det i Sverige har sin utgångspunkt i föreställningen om utveckling och lärande i interaktion.

Under en längre tid har en debatt angående ordningen i skolan, eller bristen därav, pågått i både media och det politiska fältet. Bland annat har Utbildningsminister Jan Björklund hävdat att internationella undersökningar visar att den svenska skolan har de stökigaste klassrummen, högst andel skolk, sena ankomster, skadegörelse och grovt språk än några andra länder. Detta har mötts av motstånd från bland annat personer som granskat rapporterna och hävdar att resultaten inte alls stämmer. Den tidigare forskningen har påvisat både skillnaderna mellan ordningen i klassrummen idag och ordningen för 100 år sedan. Den har även redovisat studier om regelarbete, tillrättavisningar och beröm, lärares bemötande mot elever samt vikten av en god föräldrakontakt. Dessutom har även förändringar som gjorts i skollagen, för att förbättra arbetsklimatet för både lärare och elever, tagits upp. Syftet för denna studie var att undersöka och belysa fem tidigarelärares tankar och erfarenheter om att arbeta med ordning och disciplin i klassrummet. Det empiriska underlaget baserades på semistrukturerade intervjuer. Detta för att nå den djupare förståelse som krävdes för att uppnå arbetets syfte. Av de fem informanterna var fyra yrkesverksamma och en läste sin sista termin på lärarutbildningen. En av ”lärarna” saknade utbildning men hävdade att dennes arbete inte förbättrades av en lärarexamen, utan att den personliga tillämpningen var avgörande för att nå framgångar i arbetet. Dessutom hävdade tre av de fyra utbildade lärarna att de inte fått det stöd, från respektive utbildning, som de önskat gällande att hantera och hålla ordning i en klass med ca 20 elever. I enlighet med den tidigare forskningen visar resultatet från denna studie att ordningsarbetet anses vara en viktig del av undervisningen, även om majoriteten av informanterna associerar begreppet disciplin med något föråldrat och autoritärt. De hävdar att ordning måste finnas i klassrummen för att inlärnings- och arbetssituationen ska vara acceptabel för både elever och lärare. Detta inkluderar både förebyggande regelarbete, konkret arbete tillsammans med eleverna samt en god och nära relation till arbetskamrater och elevernas föräldrar och vårdnadshavare.

<p>Vi har under vår verksamhetsförlagda del av vår lärarutbildning observerat att många lärare haft stora problem med att komma tillrätta med elevers bristande sociala kompetens. I samtal med lärare, mentorer, elever men också med människor utanför skolan har vi blivit uppmärksammade på det faktum att samtliga önskar att skolans lärandemiljö skall präglas av lugn och trygghet och att grunden för detta bygger på ett gemensamt socialt förhållningssätt.</p><p>Denna internationella dokumentstudie har på ett komparativt sätt studerat de nationella och lokala styrdokumenten vid en engelsk och en svensk skola med utgångspunkt från elever motsvarande år 4 - 9. Avsikten har varit att försöka belysa eventuella likheter och olikheter när det gäller skolornas arbete med disciplinära frågor. Uppsatsen har samtidigt haft som syfte att visa om det finns ett samband mellan respektive länders styrdokument och de etablerade lärteorier som finns.</p><p>Inom respektive skola i studien är det rektorn som har ansvaret för att upprätta och säkerställa efterlevandet av de nationella och lokala styrdokumenten. Vad som bl. a. skiljer sig i uppdraget är att en rektor i en svensk skola får sina direktiv från det svenska Skolverket, i förlängningen kommunens barn- och ungdomsnämnd medan en engelsk rektor får sina direktiv från The Governing body – skolstyrelsen. De båda ländernas styrdokument vilar på en demokratisk grund och skall förmedla gemensamma grundläggande värden för respektive land.</p><p>I de styrdokument vi analyserat kan vi se att uppbyggandet av ett gemensamt förhållningssätt har sin utgångspunkt i olika former av belönings- och bestraffningssystem i England medan det i Sverige har sin utgångspunkt i föreställningen om utveckling och lärande i interaktion.</p>

The Swedish school system during the 2000s, performed worse in terms of students' performance. In response to these results, two camps emerged regarding school discipline, and how this can help to reverse the deteriorating results. One camp wants to increase discipline, give the school the right to punishments such as detention. The second camp are opposed to greater discipline and believes that there are better methods to focus on. Methods, theories and research like progressive discipline, postitive behavior support, teacher and student centered strategies are applied to Swedish politicians' arguments about school discipline. To investigate the credibility of the increase or decrease in school discipline as a good method to reverse the ever deteriorating pupil results in Swedish schools. Chronologically, the work is limited to the years 2009 and 2012 with the intention to keep the work as relevant as possible, and to compare PISA results from 2009 and 2012 to ensure a decline in student achievement in the 2000s. The work is finalized by the Swedish school systems’s problems is ensured and that the politicians' arguments about school discipline is in relation to research and empirical data.