Det talas mycket om ”en skola för alla” i dagens samhälle och att alla barn ska bli integrerade i den allmänna skolan. Det ska göras individuella utredningar för att säkerställa barns trygghet och göra dem delaktiga i den nya miljön i den ordinarie skolan, detta gäller även för barn i behov av särskilt stöd. Syftet med den här studien är att ta reda på mer om de termer som ofta nämns i diskussionen kring ”en skola för alla” och hur de används och beskrivs i några betydande skoldokument. Användandet av termerna ”integrering”, ”inkludering”, ”delaktighet” och ”en skola för alla” och dess betydelse i dokument som Salamancadeklarationen, Lgr11, FN:s barnkonvention och Carlbeck-Kommittén har undersökts och analyserats.  Resultatet visar på skillnader i både användande och i betydelse av dessa termer i de olika dokumenten. Slutsatsen är att termerna har olika betydelser i dessa dokument och ofta kan det vara en ren tolkningsfråga hur de förstås och hur de används ute i verksamheten.

No description available.

Upprinnelsen till studien var en önskan och intention att belysa och öka förståelsen för ett av grundskolans ofta använda dokument, pedagogisk bedömning. Vår förhoppning är att studien ska kunna fungera som ett diskussionsunderlag i grundskolan. Syftet var att se och upptäcka mönster, likheter och skillnader i sättet att skriva bedömningar på. Vi valde att studera olika perspektiv som blev framträdande i texten samt vilka ord och begrepp som vanligen förekom. Studiens teoribakgrund tog stöd i såväl specialpedagogiska perspektiv som i systemteori. Det relationella perspektivet vill beskriva eleven i aktuell miljö samt det kategoriska perspektivet som i hög utsträckning belastar individen och gör eleven till bärare av svårigheter. Genom att använda kvalitativ innehållsanalys som metod för undersökningen skapades möjlighet att utgå från materialet mer förutsättningslöst. Avsikten med studien var inte att generalisera, meningen var att förstå något utifrån sin specifika kontext. Kvalitativ metod och innehållsanalys valdes ut som mest lämplig. I analysens djupare skede användes så kallad post-coding, en kodning av ord i efterhand för att på så sätt låta ord och begrepp uppstå ur empirin och inte vara på förhand bestämda. Empirin bestod av 20 pedagogiska bedömningar från fyra olika skolor och hade fokus på skolår 1–5. Vår tolkning av texterna visade på ett övervägande kategoriskt perspektiv genom ett tydligt bristperspektiv på den enskilda individens tillkortakommande. Individer framställdes i många fall som problem som skolan hade svårigheter att anpassa verksamheten efter. Många bedömningar visade på liknande mönster och även liknande orsaker till utredning. En stor del av bedömningarna kunde härledas till elevers behov av tydliggörande vardag. Detta samtidigt som vår uppfattning om dokumenten var att även dessa visade på en otydlighet eller mångtydighet genom att vara oprecisa och vaga. Det var ett mönster att man många gånger visste vad som skulle gynna en elev men det skrevs aldrig ut vem som skulle göra något när förändringen skulle ske på grupp- och organisationsnivå. Trots uppmaning från Skolverket (2014a) om vikten av språkbruk förekom en ansenlig mängd värderande ord av individen, enligt vår tolkning av texten. Resonemang fördes om komplexiteten mellan skolans uppdrag att dels identifiera och uppmärksamma elever i behov av stöd samt att dels bejaka olikheter med inkludering som mål. Ett dilemma som framkom var kring rektorns roll. Genom att rektorn innehar en komplex roll att dels vara den som har ansvar för ekonomi och budget och dels vara den som ser till att alla elever ska få det stöd som behövs för att nå sina mål. Styrdokumenten tydliggör att alla elever ska kunna nå sin fulla potential och utvecklas på bästa sätt och vilket ger eleverna rätt till det stöd som behövs för att nå dit. Specialpedagoger i grundskolan har många gånger det övergripande ansvaret för arbetet med och kring utredningar och kan fungera som vägvisare i arbetet vad gäller språkbruk och normer i samtalet kring dessa frågor, därav studiens vikt. I studien sågs det genomgående att eleverna behövde stöd i tydlighet och struktur i sin skolvardag och sina studier. Med ordet tydlighet som utgångspunkt kan det resoneras kring hur det redan förebyggande kan arbetas kring detta. Genom förebyggande arbete skulle elevernas vardag och studier kunna tydliggöras för alla elever. Detta är något som kan komma in långt tidigare i skolans hälsofrämjande arbete. Specialpedagogen har en viktig roll i att verka för tydliggörande pedagogik för den stora massan elever för att på så vis förebygga att elever i lika hög utsträckning hamnar i behov av anpassningar eller särskilt stöd.

År 1945 den amerikanska ockupationsstyrkan pressade fram Japans sekularisering. Mejidynastin, vid makten fram till 1945, hade främjat en framställning av shinto med nationalistiska drag som kallas för shintonationalism. Efter sekulariseringen betraktades religionerna i Japan med misstänksamhet, eller till och med fientlighet, i Japan. Sedan 80-talet har dock nationalistiska rörelser som strävar efter en återgång till den gamla shintonationalismen börjat att ta plats i den politiska scenarion igen. Nationalistiska rörelser har fått stöd av Jinja Honcho, förbundet av de shintoistiska templen. Den här studien har som syfte att analysera shintonationalismens påverkan på det japanska samhället och på den japanska skolan i synnerhet. Studien använder diskursanalys som metod och granskar å ena sidan skolans styrdokument med fokus på moralundervisningsämnen, grundskolsämnet som behandlar ämnet moral och samlevnad. Å andra sidan granskas Jinja Honchos publikationer på förbundets hemsida. Texterna jämförs och resultatet visar att Jinja Honchos framställning av shinto har påverkat diskursen i den japanska skolans styrdokument och främjat en bild av japanerna som överlägsna andra kulturer i deras förhållande till naturen, känslighet, moral och styrka. / In 1945 the US occupation forces pushed for the country's secularization. The Meji-dynasty, in power until 1945, had promoted a representation of Shinto with nationalist features known as Shinto nationalism. After secularization, religions in Japan have been viewed with suspicion if not with hostility. From the 1980s, however, nationalist movements striving for a return to the old Shinto nationalism began to take place in the political scenario again with the support of Jinja Honcho, the Association of Shinto temples. The purpose of this study is to analyse the impact of Shinto nationalism on Japanese society and especially on Japanese schools. The study uses discourse analysis as a method and examines from one side the school's governing documents with a focus on moral education, from the other side Jinja Honcho's brochures in the association's website. The texts are compared and the results show that Jinja Honcho's representation of Shinto has influenced the discourse in the Japanese school's governing documents and promoted an image of the Japanese as superior to other cultures in their relationship with nature, sensitivity, morality and strength.