<p>Background: Individuals in pain is something that most nurses encounter on a daily basis. Chronic physical pain is often followed by psychological pain. The total effects of chronic pain are felt by the patient as well as by close ones. The findings showed that life changed radically after getting chronic pain. Individuals and closeones both had to take every day as it came, because the degree of pain was hard to predict and could worsen at any time off the day. Aim: The aim of this literary study was to examine the impact chronic pain has on daily life from a patients perspective and a chronic pain patients close ones. Method: In this literary study, emperical studies were found and analysed to form the result. Results: The result was divided in two major categories Individuals Perspective and Close Ones Perspective. Six categories emerged from the Patient Perspective: living day by day, being dependent on others, reduced social life, feelings of disbelief, changed state of mind and deteriorated economy. Seven categories emerged from the Relatives Perspective: living day by day, increased responsibilities, changed intimacy and sexlife, reduced social life, feelings of disbelief, changed state of mind/increased feelings of anxiety and deteriorated economy.</p>

No description available.

Background: Individuals in pain is something that most nurses encounter on a daily basis. Chronic physical pain is often followed by psychological pain. The total effects of chronic pain are felt by the patient as well as by close ones. The findings showed that life changed radically after getting chronic pain. Individuals and closeones both had to take every day as it came, because the degree of pain was hard to predict and could worsen at any time off the day. Aim: The aim of this literary study was to examine the impact chronic pain has on daily life from a patients perspective and a chronic pain patients close ones. Method: In this literary study, emperical studies were found and analysed to form the result. Results: The result was divided in two major categories Individuals Perspective and Close Ones Perspective. Six categories emerged from the Patient Perspective: living day by day, being dependent on others, reduced social life, feelings of disbelief, changed state of mind and deteriorated economy. Seven categories emerged from the Relatives Perspective: living day by day, increased responsibilities, changed intimacy and sexlife, reduced social life, feelings of disbelief, changed state of mind/increased feelings of anxiety and deteriorated economy.

No description available.

Sammanfattningsvis syftar denna uppsats till att studera hur patienter beskriver sin smärta samt på vilka sätt de beskriver hur de utforskar sin smärta i vardagen. Jag vill med dessa beskrivningar som bakgrund lyfta fram patienters egen lärprocess om sin smärta. Avhandlingen syftar vidare till att diskutera hur vårdgivare kan lära sig av patienters smärtbeskrivningar. I detta sammanhang vill jag lyfta fram några begrepp som kan belysa hur patienterna i mina studier delger vad jag tolkar som smärtupplevelser.

Bakgrund: En femtedel av befolkningen i Sverige lever idag med långvarig smärta vilket definieras som smärta som pågått längre än tre månader. Kvinnors upplevelse av livet med långvarig smärta är individuell och olika strategier används för att hantera tillvaron. Smärtan kan försvåra arbetslivet och vardagssysslor samt ge känslor av hopplöshet, värdelöshet och att vara en dålig förälder eller partner. Personer med långvarig smärta kommer att möta och behandlas av sjuksköterskan i en rad olika omvårdnadssituationer. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med långvarig smärta. Metod: Kvalitativ metod baserad på två patografier. Analysmetoden inspirerades av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet formade fem kategorier och två underkategorier: Upplevelser vid smärtdebuten med underkategorin Kamp emot kroppen, Begränsningar i en ny livssituation, Bemötande i vården och av omgivningen, Lärdomar av att leva med långvarig smärta med underkategorin Energigivande aktiviteter samt Acceptans resulterade i framtidstro. Slutsats: Initialt är tillvaron med smärta en omvälvande och känslosam period, men kan med tid och stöd leda till ett liv med nya möjligheter. Ökad förståelse, kunskap och stöd av hälso- och sjukvården kan leda till förbättrad livskvalitet och ökat välbefinnande.

Bakgrund: I dagens samhälle lever var femte person mellan åldrarna 18 år och 75 år med långvarig smärta. I vissa delar av världen används cannabis som en del av behandlingen av långvarig smärta. Det vetenskapliga underlaget anses vara skralt och därför är det ännu inte en godkänd behandlingsmetod i Sverige Syfte: Att undersöka om det finns någon vetenskaplig evidens om att cannabis kan lindra långvarig smärta. Dessutom att undersöka hur användandet av cannabis kan påverka livskvaliteten hos personer med långvarig smärta. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 kvantitativa artiklar med hjälp av databaserna PubMed, PMC och Cochrane Library.  Resultat: Cannabis visade sig ha en god smärtlindrande effekt på långvarig smärta. Patienterna upplevde att smärtintensiteten minskade och flertalet av patienterna kunde minska sina opioid och antidepressions/ångestdämpande läkemedelsdoser. Behandlingen medförde vissa biverkningar men en förbättring gällande patienternas livskvalitet kunde ändå ses. Patienterna ansåg även att deras sömn, trötthet, fysiska aktivitet och humör förbättrades i samband med cannabisbehandlingen. Slutsats: Sammanfattningsvis kan resoneras att cannabis kan vara ett lämpligt behandlingsalternativ vid långvarig smärta. Behandling med cannabis kan ha en god analgetisk effekt utan att orsaka allvarliga biverkningar samtidigt som livskvaliteten förbättrades. Cannabis skulle även kunna verka som en tilläggsmedicin till dagens smärtbehandling. Dock behövs ytterligare forskning för att avgöra huruvida cannabis verkar, både kortsiktigt och långsiktigt.

Prevalensen av långvarig smärta är hög bland äldre, kvinnor är överrepresenterade. Långvarig smärta påverkar äldres vardagliga liv och dess aktivitetsförmåga. Det är vanligt att söka vård för sin smärta, sjukgymnastik är en av behandlingsmetoderna. Syftet med studien var att kartlägga långvarig muskuloskeletal smärta hos äldre ≥ 65 i Västerås, med avseende på smärtintensitet, lokalisation, duration samt påverkan på aktivitetsförmågan och nöjdhet med denna. Vidare var syftet att undersöka könsskillnader och associationer mellan undersökta variabler samt hos vilken yrkesgrupp deltagarna fått behandling för sina smärtrelaterade besvär och upplevd nöjdhet med eventuell behandling. Ett tillfällighetsurval gjordes i tre matvaruaffärer representativa för tre stadsdelar i Västerås. Datainsamlingen gjordes på en icke-vårdsökande population genom en egendesignad enkät. Totalt 300 personer tillfrågades, 129 deltog i studien, 77 kvinnor och 52 män.    Av deltagarna hade 44 %, varav 33 var kvinnor och 24 män, långvarig muskuloskeletal smärta. Den vanligast förekommande smärtdurationen var två år. Deltagarna som rapporterade långvarig muskuloskeletal smärta skattade högre generell aktivitetsförmåga än förmåga att utföra en prioriterad aktivitet. Sextiofem procent hade multipel smärta. Sjuttiosju procent hade fått behandling, och oavsett vårdgivare var deltagarna nöjda. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan könen gällande de undersökta variablerna. Det fanns en låg men signifikant korrelation mellan självrapporterad nöjdhet med prioriterad aktivitet och självrapporterad aktivitetsförmåga. Inga andra korrelationer förelåg.

No description available.

Forskning visar att det är vanligt att barn söker skolsköterskan för återkommande smärta, såsom huvudvärk och magont, där organiska orsaker inte kan påvisas. Ofta är smärtan psykosomatisk till följd av negativ stress. Det är därför av betydelse att skolsköterskan kan kartlägga barn med återkommande smärta och tidigt sätta in stödinsatser för att förebygga lidande, främja framgång i skolarbetet samt göra det möjligt för eleven att fullfölja sin utbildning på ett tillfredsställande sätt. Studiens syfte är att undersöka skolsköterskans erfarenheter av att hantera barn med psykosomatisk smärta. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Författarna genomförde tre fokusgruppintervjuer med tio skolsköterskor. Resultatet presenteras under fem huvudkategorier och tio underkategorier. Huvudkategorierna var; skolsköterskan vill veta varför barnet har ont, att sträva efter att ta bort smärtan, att ge elever verktyg för att underlätta smärta, att ta hjälp av andra i omgivningen att hantera smärtan samt skolsköterskans ansvar i att hantera smärta. Resultatet visar att skolsköterskorna ofta möter elever med psykosomatisk smärta. Genom samtalet kan skolsköterskorna lindra oro samt hjälpa eleverna att finna orsaken till varför de har ont. De kan i samtalet också ge eleven verktyg till att lindra smärtan. Samverkan med föräldrar och andra yrkesgrupper är nödvändigt för att kunna hantera och arbeta hälsofrämjande hos barn med psykosomatisk problematik.