År 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Bakgrunden till avskaffandet var påtryckningar från det Europeiska rådet, för att minska de administrativa kostnaderna för små och mellanstora europeiska företag. Ett antagande, av Justitiedepartementet, som fanns innan avskaffandet var att många företag skulle välja att anlita en revisor ändå, för att det är en kvalitetsstämpel att ha en granskad redovisning. Utfallet blev inte som de antog eftersom att tre av fyra nystartade små aktiebolag idag väljer att inte anlita någon revisor. Då få studier har hunnits genomförts på avskaffandet av revisionsplikten har vi valt att undersöka vilka viktiga skäl det finns till att små aktiebolag väljer att inte anlita en revisor. För att genomföra studien har vi genomfört intervjuer med sex företag som omfattas av regeln att små aktiebolag inte behöver anlita en revisor och som har gjort valet att inte anlita en revisor. Resultatet av studien tyder på att respondenterna sparar pengar på att inte anlita en revisor, som syftet var med avskaffandet. Vi har dock kommit fram till att kostnaden för att anlita en revisor inte är det enda skälet till att de har valt att inte anlita en revisor. Istället har vi kommit fram till att det finns tre viktiga skäl som har påverkat deras val.  Något som vi har funnit i studien är att storleken på företaget delvis är avgörande för valet att anlita en revisor eller inte. Våra respondenter tycker att de har för små företag för att de skulle behöva anlita en revisor. De menar att det är de själva som aktiva i verksamheten och att det därför inte är något som behöver kontrolleras. Om företagen däremot skulle bli större så skulle många av respondenterna överväga att anlita en revisor. Detta förklarar vi med hjälp av agentteorin. Enligt agentteorin så kommer revision att efterfrågas för att minska intressekonflikter mellan ledning och ägare, något som kan inträffa när företag bli större och ledning och ägare separeras. De flesta av respondenterna ser inget värde eller nytta i att ha en revisor anlitad. Ingen av respondenterna har mött några problem med att de inte anlitat en revisor, ingen bank eller någon annan intressent har ställt sig frågande till det. Revision handlar för våra respondenter om trygghet för dem själva, att allt har gått rätt till, inte de signaler det ger utåt. De signaler det ger utåt att ha en granskad redovisning upplever respondenterna att de ändå får, på grund av att de har en redovisningskonsult anlitad. / Voluntary auditing was introduced in Sweden in year 2010. The reason for it was pressure from the European Council to reduce small and medium size companies administrative costs. The Swedish Ministry of Justice assumed that many companies would hire an auditor anyway, even if they didn’t had to, they meant that it is a quality mark for the companies to have an audited accounting. The outcome were not as they expected, almost three out of four companies choose to not hire an auditor today. Since there are few studies made on the subject we have chosen to examine why small companies are not hiring an auditor. To examine this we have interviewed six companies who are covered by voluntary auditing and have made the decision to not hire an auditor. The result of the study shows that the companies are saving money when they choose not to hire an auditor, as the purpose was with voluntary auditing, but it is not the primary reason in why they don’t. We have found three important reasons that have influenced our respondents choice. The reasons are that they have an accountant hired, the cost for auditing and the size of the company. Something we have found is that the size of the company is partly decisive in their choice in not hiring an auditor. Our respondents think they have to small companies to need an auditor. They mean that they are in control of the company and therefore they do not need an auditor. If the companies would grow then many of our respondents would consider hiring an auditor. The reason is explained with agency theory, management and ownership can be separated when the company grows and auditing will be needed to reduce interest conflicts between management and owners. Most of our respondents can’t see any value or benefits in hiring an auditor. No one of the respondents have faced any problems in not hiring an auditor, no bank or other stakeholder has questioned it. Auditing is for our respondents about security, that everything is and has been right in the company, not the signals it gives to the market.

Bakgrund och problemdiskussion: Det balanserade styrkortet Kaplan och Norton tog fram i början på 1990-talet är idag ett väl beprövat verktyg inom verksamhetsstyrningen i större företag. Det råder dock delade meningar om hur väl det lämpar sig att använda balanserat styrkort i små och medelstora företag. Utbudet av studier inom detta område är begränsat men den tidigare forskning som finns visar att användandet av balanserat styrkort i små och medelstora företag är lågt. Arbete med nyckeltal är däremot relativt vanligt och i vissa undersökningar kan vi hitta att arbetet påminner om ett balanserat styrkort men att företagen, eftersom de inte känner till begreppet, inte kallar det just balanserat styrkort.   Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur SMF-företag arbetar med nyckeltal kopplade till det balanserade styrkortets fyra perspektiv. Vi ska också undersöka hur kopplingen till företagets strategi ser ut och om deras arbetssätt kan relateras till ett balanserat styrkort. Det gör vi genom at besvara frågan: Hur arbetar SMF-företag med nyckeltal och strategi relaterat till balanserat styrkort?   Metod: Undersökningen är utförd med en kvalitativ ansats. Vi har utfört intervjuer med tre företag som definieras som små och medelstora. Intervjuerna har behandlat nyckeltal inom det balanserade styrkortets fyra perspektiv och hur kopplingen mellan nyckeltalen och företagens strategier ut. Ett viktigt beslut var att utelämna ”balanserat styrkort” som begrepp och istället fokusera på innehållet i det. Det gjordes för att minska osäkerheten hos respondenterna som kan bli av att använda för mycket teoretiska begrepp i den praktiska verklighet företagen befinner sig i.   Slutsats: Undersökningen visar att inget av företagen arbetar med balanserat styrkort. De arbetade också i mycket liten utsträckning med nyckeltal inom det balanserade styrkortets fyra perspektiv och en formaliserad strategi saknades i två av företagen. Det var inte heller möjligt att relatera företagens arbete till balanserat styrkort. Det berodde på att strategin inte var tillräckligt formaliserad samt att inget av företagen använde nyckeltal inom lärandeperspektivet. Andra viktiga slutsatser var också att en misstro fanns, från ledningen i samtliga företag, mot att arbeta med nyckeltal i större utsträckning samt att behovet av formaliserad verksamhetsstyrning upplevs som mindre.

<p>Omfattande ekonomistyrning tillämpas i första hand utav stora företag och dessutom är</p><p>formella styrverktyg konstruerade för tillämpning i stora företag. Ett företags</p><p>ekonomistyrning är betydelsefull då flera företag möter hård konkurrens och finanskriser.</p><p>Därmed är det intressant att studera små och medelstora företags ekonomistyrning, eftersom</p><p>ekonomistyrningen likväl kan vara till fördel för små och medelstora företag. Uppsatsens</p><p>syfte är att beskriva ekonomistyrningen hos små respektive medelstora företag samt att</p><p>analysera skillnader mellan små och medelstora företags tillämpning utav formella</p><p>styrverktyg. Uppsatsen följer en kvalitativ forskningsmetod då avsikten är att skapa en</p><p>djupare förståelse för formella styrverktyg i små och medelstora företag. Uppsatsen är</p><p>genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt i avsikt för att se helheten i</p><p>forskningsproblemet. Vidare har vi utgått från empirin och trätt in i teorin och därmed</p><p>tillämpat ett induktivt angreppssätt. Det teoretiska avsnittet baseras på sekundärdata i form</p><p>utav litteratur och vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet. I teorin berörs små och</p><p>medelstora företags egenskaper, ekonomistyrning i generella drag och formella styrverktyg</p><p>såsom budget, internprissättning, produktkalkyler och prestationsmätning. Det empiriska</p><p>materialet har framkommit genom sex intervjuer inom tillverkningsindustrin med hjälp utav</p><p>en intervjuguide. I små och medelstora företag kan det urskiljas att ekonomistyrning</p><p>förekommer undermedvetet och därmed inte i fokus. De formella styrverktygen är utvecklade</p><p>och anpassade för stora företag. Ett flertal av de formella styrverktygen är alltför arbetsamma,</p><p>komplicerade och resurskrävande för små och medelstora företag. Därmed uppvisar</p><p>ekonomistyrning i små och medelstora företag en svag grad av formalisering.</p>

<p>Lågkonjunkturen i början av 1990-talet följdes av en kreditåtstramning som ledde till att</p><p>både små och stora företag fick svårare att erhålla finansiering. Det finns ett betydande</p><p>samhällsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning och små företag har ett starkt</p><p>behov av finansiering.</p><p>Denna studie behandlar attityden till extern finansiering hos små tillväxtföretag. Genom</p><p>att klargöra detta vill vi öka förståelsen för hur små företag resonerar kring extern</p><p>finansiering och få fram vilka orsaker som ligger bakom deras val. Till vår hjälp använder</p><p>vi vår referensram där vi talar om en finansieringsproblematik, en rangordning av olika</p><p>finansieringsalternativ samt beskriver olika finansieringsmöjligheter. För att besvara</p><p>uppsatsens problem och syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod. Empirisk data har</p><p>samlats in genom personliga intervjuer med fyra utvalda företag.</p><p>Slutsatsen av denna studie är att små företag har en negativ attityd till att släppa in nya</p><p>ägare men företagen upplever att deras finansiärer tillgodosett dess kapitalbehov. Vi kan</p><p>vidare konstatera att företagen rangordnar sina finansieringsmöjligheter i tur och ordning</p><p>efter internt genererade medel, externt kapital och som sista alternativ att släppa in nya</p><p>ägare. Små företag har inte skattelättnader i åtanke när de väljer mellan olika</p><p>finansieringsalternativ och genomgående utgör banken den viktigaste kapitalkällan,</p><p>främst genom checkkrediten.</p>

<p>Den nya regeringen signalerade tidigt att de hade bestämt sig – revisionsplikten ska tas bort för de minsta företagen. Just nu arbetar en utredning med att komma fram till vilka företag inskränkningen av revisionsplikten ska omfatta, om det krävs kompletterande åtgärder samt hur det har gått i Danmark och Finland där man nyligen har avskaffat revisionsplikten. Närmare 200 000 bolag berörs troligen av regeländringen som planeras till 2009. Ett av de viktigaste argumenten för revisionsplikt är intressenternas nytta av den reviderade informationen. Kreditgivarna kan ses som den mest betydelsefulla intressentgruppen för små och medelstora företag. Banker använder till stor del årsredovisningen som grund för ett kreditbeslut. Revisorn kvalitetssäkrar årsredovisningen genom sin granskning och det ger en större säkerhet för bankerna att den information som finns i årsredovisningen ger en riktig bild av företaget. Vår studie syftade till att undersöka hur bankernas beslutsunderlag vid kreditgivning till små företag kommer att förändras efter den avskaffade revisionsplikten för små företag. För att kunna uppfylla detta syfte genomförde vi intervjuer med fyra respondenter från fyra olika banker. Det empiriska materialet från intervjuerna analyserade vi sedan utifrån vår teoretiska referensram och problemformulering. Vi kom fram till att besluts¬underlaget vid kreditgivning inte kommer att påverkas i någon större utsträckning när revisionsplikten avskaffas utan i grunden vara detsamma. Skillnaden från hur besluts¬under¬laget ser ut i dagsläget kommer endast att vara marginell och det kommer inte att tillkomma någon ny del. Beslutsunderlaget kommer även efter den avskaffade revisions¬plikten att innehålla de stora delarna som årsredovisning, säkerheter, kreditupplysning, mjuka variabler och affärsplan. Dock kan dessa delar tänkas ta större eller mindre utrymme beroende på situationen. Kreditgivning är redan idag situationsberoende och vi tror därför att det inte kommer att bli särskilt stor skillnad efter avskaffandet. Förändringen som kommer att ske är att bankerna behöver ta ställning till i vilka fall man ska ha krav på revision, annan verifiering eller inga verifieringskrav alls. Om årsredovisningen kommer att få minskad betydelse tror vi att andra faktorer som mjuka variabler, affärsplan, säkerheter och pris kan få ökad betydelse. Då vi var tidigt ute med vår undersökning så skulle det vara intressant att göra en uppföljning om några år när revisionspliktens avskaffande för små företag har blivit verklighet. Det skulle även vara intressant att titta närmare på om och hur bankerna i andra länder har förändrat sin kreditgivning efter avskaffad revisionsplikt för små företag.</p>

<p>Uppsatsen behandlar och ser på hur banker bedömer immateriella tillgångar vid kreditbedömningar av småföretag.</p>

<p>.</p>

Lågkonjunkturen i början av 1990-talet följdes av en kreditåtstramning som ledde till att både små och stora företag fick svårare att erhålla finansiering. Det finns ett betydande samhällsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning och små företag har ett starkt behov av finansiering. Denna studie behandlar attityden till extern finansiering hos små tillväxtföretag. Genom att klargöra detta vill vi öka förståelsen för hur små företag resonerar kring extern finansiering och få fram vilka orsaker som ligger bakom deras val. Till vår hjälp använder vi vår referensram där vi talar om en finansieringsproblematik, en rangordning av olika finansieringsalternativ samt beskriver olika finansieringsmöjligheter. För att besvara uppsatsens problem och syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod. Empirisk data har samlats in genom personliga intervjuer med fyra utvalda företag. Slutsatsen av denna studie är att små företag har en negativ attityd till att släppa in nya ägare men företagen upplever att deras finansiärer tillgodosett dess kapitalbehov. Vi kan vidare konstatera att företagen rangordnar sina finansieringsmöjligheter i tur och ordning efter internt genererade medel, externt kapital och som sista alternativ att släppa in nya ägare. Små företag har inte skattelättnader i åtanke när de väljer mellan olika finansieringsalternativ och genomgående utgör banken den viktigaste kapitalkällan, främst genom checkkrediten.

Den nya regeringen signalerade tidigt att de hade bestämt sig – revisionsplikten ska tas bort för de minsta företagen. Just nu arbetar en utredning med att komma fram till vilka företag inskränkningen av revisionsplikten ska omfatta, om det krävs kompletterande åtgärder samt hur det har gått i Danmark och Finland där man nyligen har avskaffat revisionsplikten. Närmare 200 000 bolag berörs troligen av regeländringen som planeras till 2009. Ett av de viktigaste argumenten för revisionsplikt är intressenternas nytta av den reviderade informationen. Kreditgivarna kan ses som den mest betydelsefulla intressentgruppen för små och medelstora företag. Banker använder till stor del årsredovisningen som grund för ett kreditbeslut. Revisorn kvalitetssäkrar årsredovisningen genom sin granskning och det ger en större säkerhet för bankerna att den information som finns i årsredovisningen ger en riktig bild av företaget. Vår studie syftade till att undersöka hur bankernas beslutsunderlag vid kreditgivning till små företag kommer att förändras efter den avskaffade revisionsplikten för små företag. För att kunna uppfylla detta syfte genomförde vi intervjuer med fyra respondenter från fyra olika banker. Det empiriska materialet från intervjuerna analyserade vi sedan utifrån vår teoretiska referensram och problemformulering. Vi kom fram till att besluts¬underlaget vid kreditgivning inte kommer att påverkas i någon större utsträckning när revisionsplikten avskaffas utan i grunden vara detsamma. Skillnaden från hur besluts¬under¬laget ser ut i dagsläget kommer endast att vara marginell och det kommer inte att tillkomma någon ny del. Beslutsunderlaget kommer även efter den avskaffade revisions¬plikten att innehålla de stora delarna som årsredovisning, säkerheter, kreditupplysning, mjuka variabler och affärsplan. Dock kan dessa delar tänkas ta större eller mindre utrymme beroende på situationen. Kreditgivning är redan idag situationsberoende och vi tror därför att det inte kommer att bli särskilt stor skillnad efter avskaffandet. Förändringen som kommer att ske är att bankerna behöver ta ställning till i vilka fall man ska ha krav på revision, annan verifiering eller inga verifieringskrav alls. Om årsredovisningen kommer att få minskad betydelse tror vi att andra faktorer som mjuka variabler, affärsplan, säkerheter och pris kan få ökad betydelse. Då vi var tidigt ute med vår undersökning så skulle det vara intressant att göra en uppföljning om några år när revisionspliktens avskaffande för små företag har blivit verklighet. Det skulle även vara intressant att titta närmare på om och hur bankerna i andra länder har förändrat sin kreditgivning efter avskaffad revisionsplikt för små företag.

Uppsatsen behandlar och ser på hur banker bedömer immateriella tillgångar vid kreditbedömningar av småföretag.