Sammanfattning Vi blev intresserade av skriftspråksutveckling genom lek, på grund av att vi läste kursen svenska/matematik och eftersom vi har haft egna barn som haft problem att knäcka koden när de mötte skriftspråket i skolan. Utifrån det blev vi intresserade av att få veta hur förskolepersonalen bemöter barn i deras skriftspråksutveckling. Syftet blev att se hur personalen i Sävsjö kommuns förskolor arbetar med skriftspråksutveckling genom lek. För det finns i Lpfö 98 ett strävansmål som säger, ”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar […] sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner” (2006, s 9). Vår frågeställning blev: Hur möter pedagogerna förskolebarnens intresse för skriftspråket? Vår metod består av en litteraturstudie samt en empirisk studie med kvantitativa och kvalitativa frågor som visar hur personalen på förskolorna i Sävsjö kommun arbetar med att stimulera skriftspråksinlärning. Genom enkätsvaren kom vi fram till resultatet att förskolorna hade kunskap om olika skriftspråksmodeller men de arbetade inte konstruktivt efter dem. Personalen är inte helt medvetna om hur de skall gå vidare och bemöta barnen i skriftspråket. Litteraturen visade att det är vi pedagoger som skall se det kompetenta barnet och skapa en miljö där barnet blir uppmärksammat på det skrivna ordet och dess funktion. Förskolan måste bryta traditioner och bättre ta till vara barnens förmåga till inlärning genom ett lekfullt sätt i förskolan låta barnen ta del av det skrivna språket, för som Lönn (2002) skriver ”skriften är handens röst” (s 6).

<p>Att presentera information i ett gränssnitt kan göras med ikoner, text eller med kombinationen ikoner och text. Vilket sätt är att föredra? Forskning visar att inget presentationssätt är att föredra framför något annat. Dessa studier är enbart utförda på stora displayer. Går resultaten att applicera på små displayer? Syftet med detta examensarbete är att påvisa att fördelarna med att använda ett ikonbaserat gränssnitt är fler för en liten display än för en stor display samt att ikoner är det optimala presentationsättet för en liten display. Undersökningen genomfördes med en scenariobaserad undersökning, vilken loggades, samt en enkät. Resultaten indikerade på att ett ikonbaserat gränssnitt är fördelaktigt på en liten display. Men då inga signifikanta värden erhållits i undersökningen är skillnaderna mellan undersökningens medelvärden inte säkerställda. För att kunna verifiera hypotesen är det troligen nödvändigt att beakta ytterligare omständigheter som finns i den föränderliga kontext som en liten display ofta används i.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Vi blev intresserade av skriftspråksutveckling genom lek, på grund av att vi läste kursen svenska/matematik och eftersom vi har haft egna barn som haft problem att knäcka koden när de mötte skriftspråket i skolan. Utifrån det blev vi intresserade av att få veta hur förskolepersonalen bemöter barn i deras skriftspråksutveckling. Syftet blev att se hur personalen i Sävsjö kommuns förskolor arbetar med skriftspråksutveckling genom lek. För det finns i Lpfö 98 ett strävansmål som säger, ”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar […] sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner” (2006, s 9). Vår frågeställning blev: Hur möter pedagogerna förskolebarnens intresse för skriftspråket?</p><p>Vår metod består av en litteraturstudie samt en empirisk studie med kvantitativa och kvalitativa frågor som visar hur personalen på förskolorna i Sävsjö kommun arbetar med att stimulera skriftspråksinlärning. Genom enkätsvaren kom vi fram till resultatet att förskolorna hade kunskap om olika skriftspråksmodeller men de arbetade inte konstruktivt efter dem. Personalen är inte helt medvetna om hur de skall gå vidare och bemöta barnen i skriftspråket. Litteraturen visade att det är vi pedagoger som skall se det kompetenta barnet och skapa en miljö där barnet blir uppmärksammat på det skrivna ordet och dess funktion. Förskolan måste bryta traditioner och bättre ta till vara barnens förmåga till inlärning genom ett lekfullt sätt i förskolan låta barnen ta del av det skrivna språket, för som Lönn (2002) skriver ”skriften är handens röst” (s 6).</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet,</p><p>Ekonomistyrning, FE3043, VT 2008</p><p>Författare: Caroline Ahlberg och Anna Bengtsson</p><p>Handledare: Ola Nilsson</p><p>Titel: Val av revisor - en enkätstudie angående vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor</p><p>Bakgrund: I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkänd revisor ska granska bolagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. För närvarande pågår dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för små företag.</p><p>Syfte: Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor.</p><p>Avgränsningar: Vår studie inriktas på svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anställda.</p><p>Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer på 100 slumpmässigt utvalda företag. Våra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS.</p><p>Slutsatser: Vi har kunnat påvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor, vilka överensstämmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahållande av ytterligare tjänster, specifik branschkännedom och geografisk närhet. Därutöver har vi kommit fram till att svenska små företag även finner de två faktorerna rekommendationer från personligt nätverk och revisionsbyråns internationella representation betydelsefulla.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att fortsatt forskning inriktas på vilka faktorer som har betydelse för mikroföretag alternativt medelstora företag vid val av revisor. Ytterligare ett förslag på fortsatt forskning är att replikerande studier genomförs i små företag efter revisionspliktens avskaffande för dessa företag.</p>

Rent vatten är en förutsättning för allt liv på jorden men utsläpp av föroreningar från mänskliga aktiviteter snedvrider ekosystemen med allvarliga konsekvenser som följd. Bristfällig rening och utsläpp av obehandlat avloppsvatten till naturen orsakar syrebrist och övergödning i vattenmiljöer. I svenska städer renas avloppsvatten i kommunala reningsverk genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. Utanför städerna där kommunal anslutning inte är möjlig finns små anläggningar, så kallade enskilda avlopp, som renar avloppsvatten från en enskild fastighet eller ett mindre antal hushåll. Avloppsvatten från bensinstationer renas ofta i enskilda avloppsanläggningar där små reningsverk blir en allt vanligare reningsmetod. Reningsverken dimensioneras utifrån en branschgemensam definition av hushållsavlopp, vilken kan avvika starkt från det avloppsvatten som produceras i fastigheten till följd av avsaknad av bad-, disk- och tvättvatten. Framförallt är höga halter av organiskt material och kväve orsaker till skillnaderna. Naturvårdsverkets krav för utsläpp från enskilda avlopp förväntas vara uppfyllda även för avloppsvattnet från bensinstationer, trots att förutsättningarna i avloppet skiljer sig avsevärt från de som ligger till grund för kraven. I utredningen ingår tre små reningsverk som renar avloppsvatten med höga halter organiskt material från bensinstationer. De två reningsverken med biofilmsprincip har problem att klara kraven för rening av kväve. Dessutom undersöks inverkan av en reservoar och hypotesen är att den genomsnittliga reningsgraden ökar då reservoaren utjämnar de starkt varierande flödena. I reningsverket med aktivt slam uppstår problem med att det aktiva slammet dör och avger fräna lukter. Prover togs och analyserades vid samtliga reningsverk. Utredningen syftar till att finna orsakerna bakom de nedsatta reningsgraderna och föreslå åtgärder. De frågor som ställs är hur kvävereningen fungerar i biofilmsanläggningarna och hur den kan förbättras samt vad orsakerna är till varför det aktiva slammet dör och hur det kan undvikas. Resultaten pekade på fosforbrist i reaktorerna på biofilmsanläggningarna, vilket hämmade mikroorganismernas aktivitet vid reduktion av organiskt material som försvårade möjligheterna till kvävereduktion. Storleken på tankarna var sannolikt för små eller för få i förhållande till den höga organiska belastningen. Reservoaren i biofilmsanläggningen hade enligt utredningen en utjämnande effekt på reningsgraden av kväve och fosfor, men hade ingen påverkan på reduktionen av organiskt material. I aktivslamanläggningen orsakade den höga halten organiskt material syrebrist, vilket tillsammans med sulfat från fällningskemikalien ledde till bildandet av illaluktande vätesulfid samt det giftiga och svarta järnsulfid. För att öka reningsgraden av kväve i biofilmsanläggningarna föreslås att fosforreduktionen placeras efter den biologiska reningen och tillsats av en annan typ av flockningsmedel i slamavskiljaren rekommenderas för att underlätta reduktionen av organiskt material. För att undvika sulfidbildning i aktivslamanläggningen krävs en ökad syresättning. En kloridbaserad fällningskemikalie förordas framför en sulfatbaserad, eftersom tillgång till sulfat möjliggör bildandet av sulfider. / Clean water is essential for all life but emissions of pollutants from human activities are disturbing the balance in ecosystems leading to severe consequences. Poor treatment of domestic wastewater can cause anoxic waters and eutrophication in aquatic environments. In Swedish cities, domestic wastewater is treated in municipal wastewater treatment plants through mechanical, biological and chemical treatments. Where connection to the municipal wastewater treatment plants is not available, the wastewater from a single or a few households are treated in decentralized treatment plants. Wastewater, mainly from toilets, on gas stations is a typical example of individual sewage and decentralized treatment plants are becoming more common. The decentralized treatment plants are dimensioned based on an industry-wide definition of domestic sewage, which can differ greatly from the sewage produced in gas stations because of the lack of diluting bathing and washing water. The high concentration of organic matter and nitrogen is mainly the explanation to the differences. Regulation for emissions from domestic wastewater that has been made by the Swedish Environmental Protection Agency applies to this special wastewater even though the preconditions in the wastewater are significantly different from the ones that form the basis for the requirements. This study includes three decentralized treatment plants treating domestic wastewater with a high organic load having problems to meet the requirements of the authorities. Two of the treatment plants are based on the principle of fixed biofilm and is investigated because of their inadequate reduction of nitrogen. The difference between the two plants is a reservoir and a hypothesis is that it has a positive effect of the total reduction rate by smoothing of the incoming flow. The third treatment plant is a batch reactor with activated sludge that now and then has problems with pungent odors and dead activated sludge colored black. Samples were taken and analyzed at all treatment plants. The questions posed are how the reduction of nitrogen is working in the biofilm plants and how it can be improved, as well as the question about the reasons behind the dead sludge in the batch reactor with activated sludge and how it is prevented. The effect of the reservoir on the reduction rate is also investigated. The results revealed a lack of phosphorus in the bioreactors with fixed biofilm, which inhibited the microbial activity and thus the reduction of organic matter and nitrogen. The size of the reactors was at the same time probably too small relative to the organic load. The investigation showed that the reservoir in the biofilm plant had a positive effect on the reduction rate for total nitrogen and phosphorus. The high concentration of organic matter caused poor oxygen exchange in the batch reactor with activated sludge, leading to the formation of toxic hydrogen sulfide and iron sulfide. The sulfides explained the bad odors and why the activated sludge died. The proposed action for the biofilm plant is to place the reduction of phosphorus after the biological treatment, for example filtration. In the batch reactor with activated sludge is increased oxygen exchange suggested, in combination with a new precipitation chemical that is not based on iron sulfate, but chloride, because access to sulfate enables the formation of sulfides.

Bakgrunden till vår studie grundas i att vi båda uppmärksammat problematiken kring sorg och sorgearbete i nära anslutning till dödsfall, både privat och inom förskola. Vi anser att det är en mycket komplex och svår situation som vi i dagens samhälle samtalar relativt lite om. Vi väljer att rikta undersökningens fokus på just sorgearbete i och kring barngrupper för att få en generell bild av hur verksamheten arbetar. Syftet med studien är att undersöka om arbetet kring existentiella frågor sker kontinuerligt i förskolan eller om det enbart sker vid ett dödsfall i nära anslutning till barngruppen. Metoden vi valt att använda är kvantitativ i form av enkät. Enkäten skapades elektroniskt och publicerades i två Facebookgrupper vilket ledde till att 150 respondenter deltog i studien varav 116 är förskollärare, resterande är personal i förskolan såsom barnskötare och övriga pedagoger. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna (115 stycken) har erfarit dödsfall i nära anslutning till barngruppen. De tillfrågade anser att de har ett öppet klimat i verksamheten där frågor kring död/sorg får ställas men att barnen i sin tur inte känner sig lika trygga att ställa dessa frågor enligt respondenterna själva. Utbildning visade sig ha liten betydelse för om eller hur de arbetar med området. De som har erfarenhet av dödsfall knutet till barngruppen arbetar mer medvetet med död/sorg, exempelvis vid samtal kring barnlitteratur. Merparten tillfrågade känner sig trygga och vet vad som förväntas av dem vid ett dödsfall i anslutning till barngruppen. Detta var dock tydligast i ålderskategorin 51-60. Större delen av respondenterna anser att fortbildning inom området är önskvärt.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Sammanfattning Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning, FE3043, VT 2008 Författare: Caroline Ahlberg och Anna Bengtsson Handledare: Ola Nilsson Titel: Val av revisor - en enkätstudie angående vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor Bakgrund: I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkänd revisor ska granska bolagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. För närvarande pågår dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för små företag. Syfte: Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor. Avgränsningar: Vår studie inriktas på svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anställda. Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer på 100 slumpmässigt utvalda företag. Våra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS. Slutsatser: Vi har kunnat påvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor, vilka överensstämmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahållande av ytterligare tjänster, specifik branschkännedom och geografisk närhet. Därutöver har vi kommit fram till att svenska små företag även finner de två faktorerna rekommendationer från personligt nätverk och revisionsbyråns internationella representation betydelsefulla. Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att fortsatt forskning inriktas på vilka faktorer som har betydelse för mikroföretag alternativt medelstora företag vid val av revisor. Ytterligare ett förslag på fortsatt forskning är att replikerande studier genomförs i små företag efter revisionspliktens avskaffande för dessa företag.

Enmans- och mikroföretag utgör majoriteten av företagen (96,5 %) både i Sverige och i hela Europa. De spelar en viktig roll i samhällets utveckling mot ett hållbart sådant och miljöledningssystem är ett användbart verktyg för detta. De mest välkända miljöledningssystemen, ISO 14001 och EMAS, anses dock inte alltför sällan som krävande. Miljödiplomering är ett av de mindre miljöledningssystem som kommit till därav.Tio företag av olika storlekar och från olika branscher intervjuades om sina motiv och erfarenheter av miljödiplomet. Motiven var flera, främst för att visa kunder att man arbetar på ett miljöriktigt sätt och för att ha en chans i offentliga upphandlingar. Företagen har genom miljödiplomeringen fått struktur på miljöarbetet och en överblick. Med de uppskattade checklistorna kommer många olika praktiska förändringar till det miljövänligare till. De intervjuade har överlag varit positiva. Systemet anses vara enkelt och lätthanterligt och därav värdefullt för mindre företag. Ett par av de intervjuade ansåg att dokumentationen var för tung och tidskrävande samt att ingen av checklistorna riktigt passade dem. Kraven på språket var för höga och det blev för mycket byråkrati, enligt några.Göteborgs Stads miljöförvaltning har berömts under intervjuerna. Genom deras arbete och när de miljödiplomerade företagen också ställer krav, i den utsträckning det är möjligt, på sina leverantörer sprids systemet som ringar på vattnet.

Den svenska regeringens intentioner är att arbetsmiljön skall vara utvecklande och bidra till god hälsa. Arbetsmiljön som framgångsfaktor och konkurrensmedel skall lyftas fram. Studier visar att små företag ofta har sämre kunskapsmässiga resurser att hantera arbetsmiljöproblem och har ett informellt och mindre organiserat arbets-miljö arbete. Målstyrning och uppföljning brister ofta. Syftet med denna studie är att undersöka de små företagens arbetsmiljö- och hälsoarbete och att identifiera incitament som hade betydelse för företagens inriktning i sitt arbetsmiljö- och hälsoarbete. Studien vill också utforska likheter och skillnader i företagens incitament utifrån två komparativa perspektiv: Främjande och förebyggande respektive efterhjälpande och rehabiliterande arbetsmiljö- och hälsoåtgärder. Sex företag med totalt sju respondenter deltog i denna intervjustudie med en komparativ och abduktiv design. Ämnet belystes både med fokuserade och semistrukturerade intervjufrågor som därefter analyserades med en hermeneutisk grund och en tematisk innehållsanalys utifrån Niofältstabellen. Det var inga större skillnader mellan de komparativa grupperna i studien. Resultatet visade att ett ekonomiskt perspektiv var det viktigaste incitamentet för alla företag att arbeta med arbetsmiljö- och hälsa. Visionerna kring en god arbetsmiljö och synen på medarbetarna som en tillgång i företaget var likvärdigt för alla företag. De små företagen fokuserar sina insatser mot den psykosociala arbetsmiljön. Ledningens tillgänglighet och närhet i det lilla företaget och medarbetarnas trivsel, gemenskap och delaktighet på arbetsplatsen var de viktigaste angivna faktorerna för att skapa en god arbetsmiljö och hälsa i de små företagen. Arbetstagarnas perspektiv skulle vara en intressant forskningsutveckling.