<p>Ett förslag om att befria de allra minsta aktiebolagen från det lagstadgade kravet på revision ligger under utredning. Vilka företag som kommer att beröras är ännu inte fastställt men professorerna Thorell & Norberg har givet ett förslag att det är de företag med en omsättning på högst tre miljoner som kommer påverkas.</p><p>Ett aktiebolag omges av flera intressenter och vi har i vår kvalitativa studie valt att intressera oss för en intressent: banken och hur deras kreditbedömningsprocess kommer att beröras om de minsta aktiebolagen undantas från revisionsplikten. Vi har även försökt skapa en uppfattning av hur en kreditbedömning går till idag samt reda ut i vilken omfattning reviderade räkenskaper används. Vår uppsats utgår ifrån en deduktiv ansats med en teoretisk utgångspunkt för att fånga upp studiens syfte.</p><p>Studien visar att banktjänstemännen i stor utsträckning använder reviderat material men att den kompletteras med mjuk information. Det framkom även av undersökningen att kreditbedömning i hög grad bygger på personen bakom företaget, vilket påvisar att reviderat material och mjuk information likställs vid en kreditbedömning. Enligt vår empiri kommer inte informationsbehovet vid en kreditförfrågan förändras nämnvärt, utan våra respondenter tror att de kommer att fortsätta kräva årsredovisningar även om de inte är reviderade. De antar också att substitut till den oberoende granskningen kommer att uppkomma, och var och en har sin idé över vad som är en lämplig ersättning till reviderade räkenskaper.</p>

<p>Svenska möbeldesignföretag har svårt att överleva i konkurrens med liknande företag på den mättade svenska marknaden. Detta gör att de måste se sig om efter nya marknader. Det har blivit allt viktigare att ha goda kunskaper om marknadskommunikation och den nya marknaden det vill säga när företaget skall synliggöra sig och sina produkter bland konkurrenter och i mediebruset. På grund av nya sätt att marknadsföra sig och med mer internationell erfarenhet är det större konkurrens än tidigare på marknaden. Det gäller ofta också att marknadsföra sig och kommunicera med marknaden på bästa möjliga sätt till minsta möjliga kostnad.</p><p>I vår studie har vi undersökt hur små svenska designföretag kommunicerar med en ny marknad på bästa möjliga sätt med små medel. Denna studie i sig är inte representativ för alla små designföretag i Sverige men ger en intressant inblick i hur det kan vara.</p>

Denna studie syftar att svara på frågeställningen om hur en klimatsatsning inom små och medelstora företag (SME) kommuniceras på bästa sätt och var i svårigheter kan ligga. Jämförelser görs också med liknande projekt som genomförts och de framgångsfaktorer de haft för att se om de går att överföras till de små och medelstora företagen i Halland, som ingår i denna studie. Genom jämförelser med andra rapporter, djupintervjuer med representanter ur de medverkande företagen, workshops i samarbete med EMC och Alexandersoninstitutet samt analys av dessa har utmaningar och möjligheter i arbetet med att implicera klimatarbetet i företagens verksamhet identifierats. Resultaten har analyserats i enlighet med miljöpsykologisk ansats. Genom att utvärdera attityder, upplevd kontroll och upplevda hinder, har förslag för implementering och kommunikation tagits fram. Resultatet av djupintervjuer och workshops visar att företagen behöver vägledning när det gäller kommunikationen av sitt klimatarbete internt såväl som externt. Företagen vet inte vilka kanaler som ska väljas eller vad som ska kommuniceras. De flesta är överens om att ledningen behöver föregå med gott exempel. Därför bör ledningen utbildas i första hand. Företagen har bland annat problem med att anställda tillhör olika grupper som arbetar på skilda sätt, vilket gör att kommunikationen behöver anpassas för att passa respektive grupp. Svårigheter att omvandla klimatåtgärder till mätbara värden så att de tydligt kan redovisas för medarbetare och därmed öka motivationen till ett förändrat beteende är andra faktorer företagen har problem med. Små och medelstora företag kan arbeta med ett antal framgångsfaktorer grundade på analyser av ovanstående. Det är viktigt att arbeta strukturerat och med tydliga mål, det är också viktigt att använda sig av mindre målgrupper, även under den interna hållbarhetskommunikationen. Tesen att den interna kommunikationen är avgörande för ett framgångsrikt hållbarhetsarbete kan styrkas med hjälp av denna studie.

Detta examensarbete inriktar sig mot de yngre barnen i förskolan. Studien belyser hur förskollärare tänker när de väljer böcker, hur de använder böcker som pedagogiskt verktyg samt hur lästillfällen kan se ut i förskolan. En kvalitativ studie har utförts där semistrukturerade intervjuer av fyra förskollärare tillämpats. Därigenom har förskollärarnas syn på högläsning i förskolan lyfts fram. Resultatet visar bland annat att alla förskollärarna väljer böcker utifrån vilka budskap de vill förmedla. Däremot visas ett motsägelsefullt resultat angående boksamtalets befintlighet i den pedagogiska verksamheten.

Resultatet av det här projektet grundar sig i problemställningen mycket packning när man reser med små barn. Problemet grundar sig i att små barn ofta kräver flera olika sorters produkter, vilket medför en problematik när man ska ut och resa.   Målet med projektet har varit att ta fram en multifunktionell, smidig och enkel produkt som ska förbättra och underlätta resandet för alla som reser med små barn, för att i slutändan kunna resa med små barn och endast behöva ta med sig ett få tal bagage men ändå få med sig det man behöver på ett enkelt och smidigt sätt, oavsett om man reser ensam eller om man är flera som kan hjälpas åt.   Under projektets resa har olika analyser gjorts för att få mer kött på benen. Det har gjorts intervjuer med småbarnsföräldrar som rest och brukar resa med sina barn, för att få en bättre förståelse av hur det kan vara att resa med små barn och vilka problem som finns. Även egna erfarenheter inom området har funnits med under analyseringen. Till en början riktades mycket fokus på att flyga med barn och att det skulle vara där det är mycket problematik, men det visade sig att resa med tåg som har de största svårigheterna. Detta på grund av att man oftast behöver kliva ombord med mycket packning, och har man samtidigt ett litet barn att bära på så blir det extra svårt. På grund av att detta avgränsades projektet till att resa med små barn på tåg.   Med hjälp av en marknadsundersökning kunde man fastställa att det finns en hel del hjälpmedel när man reser med flyg, men inte så många när man reser med tåg. Därför tog projektet snabbt en riktning mot en multifunktionell produkt. Lösningar som skulle fungera som flera produkter men som i sin helhet var en produkt idégenererades fram med syfte att minska på antalet produkter och vara anpassade för resa med tåg.   Resultatet är ett koncept på en produkt som tagits fram med hjälp av analyserna och försökts att anpassas till projektets mål. Eftersom det ännu är ett koncept finns det utveckling och förbättringspotential. Då det till exempel inte har gjorts några användartester på slutmodell.

Purpose - The purpose of this study is to explore how SMEs use the Balanced Scorecard to manage and control their organization. Method - The study is of a qualitative nature and is based on a deductive approach. The empirical data has been collected through semi-structured interviews. Conclusion - The results show that the SME owner-managers’ personal goals affect how SMEs use the balanced scorecard to control and manage the company. We note that SMEs wherein the owner-manager has ambitions to grow the business also tend to formulate a more tangible vision for the SME itself, and consequently use the balanced scorecard more thoroughly to control and manage the business. The results also showed that the organizational characteristics of SMEs affect how the balanced scorecard is used in these organizations. We note that SMEs value flexibility, adaptability and ad hoc decision making more than formal control tools and formal processes, like those presented in the balanced scorecard. Furthermore, we can also distinguish that organizational maturity plays an important role in how SMEs use the Balanced Scorecard. The essay highlights how SMEs organizational characteristics and the owners character affect how the Balanced Scorecard is used in SMEs and provide important insights on how the governance looks in these businesses. / Purpose - The purpose of this study is to explore how SMEs use the Balanced Scorecard to manage and control their organization. Method - The study is of a qualitative nature and is based on a deductive approach. The empirical data has been collected through semi-structured interviews. Conclusion - The results show that the SME owner-managers’ personal goals affect how SMEs use the balanced scorecard to control and manage the company. We note that SMEs wherein the owner-manager has ambitions to grow the business also tend to formulate a more tangible vision for the SME itself, and consequently use the balanced scorecard more thoroughly to control and manage the business. The results also showed that the organizational characteristics of SMEs affect how the balanced scorecard is used in these organizations. We note that SMEs value flexibility, adaptability and ad hoc decision making more than formal control tools and formal processes, like those presented in the balanced scorecard. Furthermore, we can also distinguish that organizational maturity plays an important role in how SMEs use the Balanced Scorecard. The essay highlights how SMEs organizational characteristics and the owners character affect how the Balanced Scorecard is used in SMEs and provide important insights on how the governance looks in these businesses.

The purpose of this study is to examine and explain why three Swedish public libraries failedin their ambition to act as information services for small and medium-sized firms (SMF). To support this purpose two major assumptions are made:1) Public libraries who plan to run this kind of &quot;business&quot; must act with the same means as &quot;professional&quot; services.2) The service must be adjusted to the information needs of the customer.Based on these assumptions sixteen factors which are crucial to the &quot;success&quot; for this kind of service are presented.Applied to the information services of Lidkoping, Sölvesborg and Västervik, these factors reveal a number of shortcomings and mistakes made by the libraries.To understand this result these information services are seen as parts of a traditional Swedish public &quot;library-thought&quot;. It is shown that, fundamental ideas in the way the public libraries are defined, like the responsibility to act in a neutral and democratic way, also characterised the three information services.These ideas together with the opinion of SMF as a &quot;rational&quot; information-consumer resulted in information services who did not meet the information-needs and information-behaviour of SMF.

I Sverige utreds ett eventuellt slopande av revisionsplikten för små företag. Sverige är i stort sett ensamt inom EU med att ha revisionsplikt för små aktiebolag. Revisionsplikten infördes som ett försök att bekämpa den ekonomiska brottsligheten samt att öka ägarnas möjlighet till kontroll. Revision bidrar även till att tillföra trovärdighet till den externa informationen till fördel för olika intressenter. Revisorns roll är att kvalitetssäkra informationen genom en oberoende granskning.De frågor som behandlats i uppsatsen är: Vilken betydelse har revisionen i små företag, för banker, leverantörer och Skatteverket? Samt om de kommer att ställa andra krav på företaget om revisionsplikten avskaffas? Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer att påverka intressenterna. För att få en ökad förståelse, har tidigare litteratur studerats samt ett antal intervjuer genomförts. I uppsatsen har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts. Vår slutsats är att om revisionsplikten avskaffas, kommer banker och leverantörer ändå begära att företagen revideras eller granskas för att få pålitlig information. Studien visar på att revision är väsentlig och ett bra hjälpmedel för intressenterna. Vi anser att små företag borde ha någon form av granskning. / Uppsatsnivå: D

Förväntningarna på årsredovisningen varierar stort mellan olika företag. Vissa företag har stor förväntan medan andra inte har några förväntningar alls. Vad kan de här skillnaderna bero på? Varför anser en del företag att årsredovisningen är användbar och andra inte? Ovanstående frågeställningar väckte vårt intresse till att genomföra den här studien. Även att det idag inte finns någon enhetlig teori inom ekonomisk redovisning eller hur företag använder sig av redovisningsrapporter gjorde att vi valde att genomföra den här studien. Vi valde vidare att studera tre små företag, Lidhs Verktyg AB, Ray Metallfabrik AB samt Götessons Industri AB. Det här för att ta reda på hur de använder sig av den externa redovisningen och dess rapporter. Vi har även valt att studera vilken nytta företagen upplever att de har av de externa redovisningsrapporterna. För att avgränsa oss har vi valt att endast studera hur ledningen använder sig av rapporterna på respektive företag. Vår studie har varit av kvalitativ karaktär där vi har skapat oss en djupare förståelse genom ett fåtal fall. Vi har genomfört två intervjuer på varje företag med respondenter ur ledningen samt deltagit på ett ledningsmöte för att observera hur det fungerar i praktiken. Vi har i våra analyser sedan gått från den befintliga teorin till att jämföra med vår empiri för att sedan gå tillbaka till teorin igen. I teorikapitlet har vi tagit upp vår utvalda referensram som består av den externa och interna redovisningen, vad redovisningen har för roll, hur tolkning och insamling av redovisningsinformation sker, användning av redovisningsinformation samt vilken nytta redovisningen har. Eftersom vi endast har studerat tre företag kan vi inte dra några allmänna slutsatser som gäller för alla små företag och heller inte bekräfta eller förkasta någon teoretisk referensram. Vi har istället valt att försöka gå så djupt in i företagen som möjligt och göra en beskrivning av vart och ett av företagens användning av den externa redovisningen. Alla våra respondenter nämner att de på ett eller annat sätt använder sig av den externa redovisningen i sitt ledningsarbete. Vi kan dock konstatera att hur omfattande rapportanvändningen är, hur beslut fattas samt vilken attityd företagen har till redovisningen skiljer sig väsentligt företagen emellan. De tre företag som vi har studerat upprättar varje år en årsredovisning. Vi upplevde dock att de inte används så flitigt i ledningsarbetet på något av företagen. Däremot hade den löpande bokföringen som bland annat sammanställs i månadsrapporter en viktig roll i alla tre företagen. Den främsta nyttan av den externa redovisningen för samtliga företag är att kunna fatta beslut gällande företaget internt. I tidigare forskning som gjorts har vi sett att ett företags upprättande och användning av redovisning skiljer sig åt. Det här på grund av att det finns skillnader i ledningens beteende, kunskap, intresse, erfarenhet och bakgrund. Vi kan även se den här skillnaden hos våra tre företag. Vi har förstått, genom vår studie, att det inte är storleken som påverkar hur små företag tolkar och använder sig av de finansiella rapporterna. Det beror främst på vad företagsledningen har för attityd, intresse och kunskap till redovisning inom företaget.

EU vill minska den administrativa bördan med 25 procent för företag inom EU, detta för att de skall bli mer konkurrenskraftiga i den allt mer globaliserade ekonomin. Ett led i detta arbete är att ta bort revisionsplikten för vissa aktiebolag. Svenska statens offentliga utredningar har tagit fram ett förslag om ett avskaffande av revisionsplikten för aktiebolag. Om de inte överskrider någon utav nedanstående punkter, behöver inte företaget revideras utav en revisor.• Balansomslutning på 41,5 miljoner kronor• Nettoomsättning på 83 miljoner kronor• Fler anställda än 50(SOU 2008:32)Det mesta tyder på att förslaget kommer att gå igenom vilket i så fall skulle innebära att endast cirka fyra procent av aktiebolagen skulle vara tvungna att anlita en revisor.Syftet med studien är att studera hur företag noterade på oreglerade handelsplatser kommer att agera om förslaget att avskaffa revisionsplikten blir verklighet.För att kunna göra vår studie har vi använt oss av sekundärdata såväl som primärdata. Sekundärdatan har varit i form av tidigare forskning inom området och bildar vår teoretiska referensram. Primärdatan har vi skapat genom en kvantitativ studie, respondenterna är bolag noterade på oreglerade marknadsplatser, datan redovisas i empiri kapitlet. Teori och empiri knyts samman i analysen.Vår studie visar att en majoritet av bolagen, 20 av 28, anger att de kommer att fortsätta med revision även efter ett avskaffande a revisionsplikten. Resultatet överensstämmer väl med tidigare forskning, och vi anser därför att reliabiliteten är hög. Undersökningen pekar även på ett tydligt samband mellan företagens storlek och viljan att behålla sin revisor. Av de minsta bolagen i studien är 7 av 16 osäkra på om de kommer fortsätta att anlita en revisor.