BakgrundHär presenteras tidigare forskning och litteratur som berör barns skapande aktiviteter och de förutsättningar som möjliggör och stöttar barns utveckling i förskolan. I detta avsnitt lyfts bland annat betydelsen som skapande kan ha för barn och deras utveckling, hur pedagogens förhållningssätt påverkar tillgänglighet till skapande samt val av material. Dessutom beskrivs hur miljön kan påverka och möjliggöra en tillåtande, utforskande och utvecklande verksamhet.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka små barns möjligheter till skapande genom ett utvecklingsarbete.MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ studie i form av ett utvecklingsarbete med inspiration från etnografin. Observationer användes för att undersöka barnens skapande möjligheter. Därefter planerades och iordningsställdes en ateljé som sedan introducerades för barn och pedagoger under två veckor. Sedan observerade vi för att se om det skett några förändringar.ResultatStudiens resultat visar att det har skett en förändring i barnens skapande efter utvecklandet av ateljén. Aktiviteterna skedde mer på barnens initiativ och förutsättningar och pågick under dubbelt så lång tid. Interaktionen barnen emellan skiljde sig åt före och efter utvecklingsarbetet. / Program: Lärarutbildningen

I april 2008 presenterades det andra delbetänkandet av tre som ingår i utredningen ”Utredningen om revisorer och revision”. I det andra delbetänkandet, som har fått namnet ”Avskaffande av revisionsplikten”, föreslår utredningen att över 96 % av alla aktiebolag i Sverige inte kommer att omfattas av den lagstadgade revisionsplikten efter juni 2010. Utredningen har sin grund i en harmoniseringsprocess som pågår inom EU för att likställa revisionen för företagen mellan medlemsländerna. Den förändring som föreslås kommer att beröra många aktörer på marknaden men vi har valt att i vår studie avgränsa oss till hur revisionsbyråerna kommer att påverkas.Vårt syfte är att kartlägga och dokumentera vad den kommande förändringen innebär för revisionsbyråerna och hur de kommer att förändra sin organisation. För att uppnå vårt syfte har vi valt att använda oss utav en kvalitativ metod och genomfört intervjuer med fem revisorer på olika revisionsbyråer av varierande storlek och verksamhetsort. Intervjuerna har givit oss en förståelse över hur revisorer inom branschen ser på förändringen och vad de har för planer inför framtiden.De slutsatser vi har kommit fram till genom vår analys är att revisionsbranschen är positiv till ett avskaffande av revisionsplikten. När revisionsuppdragen blir färre i framtiden kommer flertalet av dagens revisorer att övergå till att utföra andra tjänster istället. Det kommer att ske en omstrukturering i branschen och revisionsbyråerna planerar i dagsläget vilka tjänster som kan erbjudas i framtiden. Undersökningen har även visat att spetskompetensen och den sociala förmågan kommer bli mer viktig i framtiden hos de personer som arbetar inom revisionsbranschen. / Uppsatsnivå: C

Tillgången till offentliga och privata upphandlingar är den mest förekommande anledningen till att små tjänsteföretag genomför en Miljödiplomering. I denna undersökning har syftet varit att studera drivkrafterna och hindren vid miljöarbete och utröna om någon faktor bidrar mer än någon annan till företagens affärsnytta. Resultatet i denna studie visar att skillnader i interna faktorer inte spelar någon roll för upplevelsen av affärsnyttan, det är viktigare att man genomför arbetet än hur man gör det. De kommersiella fördelarna är i första hand beroende av de externa förhållanden som råder, exempelvis kundkrav och samhällsnorm. De interna faktorerna är därför underordnade de externa.En kvalitativ studie med intervjuer har genomförts med små tjänsteföretag i Göteborgs kommun. Studien omfattar åtta privatägda verksamheter som innehar en Miljödiplomering från Göteborgs Stad.99 % av alla företag i Sverige har färre än 50 anställda och av dessa är det en minoritet som har ett aktivt miljöarbete. Tjänstesektorn har generellt en mindre miljöpåverkan än andra branscher och av den anledningen uppfattas det ofta svårt att få ut någon affärsnytta av att bedriva ett miljöarbete. Det ställs inte heller lika stora krav från omvärlden. För små företag är Miljödiplomeringen ett mindre kostsamt alternativ än internationella certifieringar. På grund av dessa förhållanden är det intressant att undersöka vad som skapar affärsnytta för små tjänsteföretag.

SammanfattningBakgrundI läroplanen (Utbildningsdepartementet, 1998, rev 2010) står det att barnen ska genom sin dag i verksamheten söka och inta ny kunskap med hjälp av att leka, umgås med andra, utforska omgivningen och skapa på olika sätt, de ska även undersöka olika fenomen och prata med andra barn och vuxna samt reflektera över det som de gjort. Detta tillsammans med litteratur från forskare sammanfattar allt vad bakgrunden behandlar på ett bra och övergripande sätt som ger en kunskap om barns lek och lärande och matematik i förskolan.SyfteTanken med vår studie är att observera hur några små barn utforskar genom en handling olika material i vatten och om deras handlingar förändras.Hur gör barn när de får utforska olika material i vatten på egen hand? När barn möter samma material flera gånger, hur förändras deras handlingar?MetodStudien är kvalitativ och vi har använt oss av fenomenologin som teoretisk ansats för bearbetning och analys. Observationerna gjordes med hjälp av verktyget löpnande protokoll. Det var sju barn som observerades vid ett till fem tillfällen. Efteråt skrevs protokollen rent och följande teman identifierades: barns lek och lärande, matematik och makt.ResultatResultatet i denna studie visar att de flesta barnen utvecklar sitt utforskande över tid. Det var intressant att se hur många olika områden som barnen berörde i sitt utforskande. Studien visade att barnen arbetade ofta med matematik i sitt utforskande med vattnen. Andra områden i vattenleken som synliggjordes genom barns lek var låtsaslek och olika former av att hävda sin rätt i leken. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundI leken utvecklas bland annat språket och tänkandet, samspelet och den sociala förmågan. I lekens värld återskapar barnen sina tidigare erfarenheter och leken ses som uttryck för att kunna sätta samman erfarenheter på ett nytt sätt. När yngre barn lär, gör de det med hela sin kropp och med alla sina sinnen. Barnens ska ha möjlighet att påverka sin vardag och där skafinnas utrymme för barnens egna initiativ till lek och allehanda aktiviteter. Den fysiska miljön har stor betydelse för hur barns lärande stimuleras och utmanas. Den barnsyn och det förhållningssätt som pedagogen har till barnen och deras lärande påverkar med stor sannolikhet vad barnen lär sig och hur de uppfattar sin omvärld.SyfteSyftet med studien är att få en inblick i hur små barns lärande av nya förmågor och färdigheter sker. Syftet är vidare att ta reda på vilket lärande som sker i den fria leken i förskolan.MetodStudien är kvalitativ med en etnografisk ansats. Fältarbetet bestod av observationer av små barn i den fria leken i förskolan.ResultatResultatet av denna studie visar att barn i den fria leken får möjlighet att genom utforskandet, samspelet, iakttagelse och imitation lära sig utveckla den motoriska och den sociala kompetensen. Även språket och den matematiska förmågan stärks. I samspel med andra människor, både barn och vuxna, får barnen möjlighet att vidga sin livsvärld. / Program: Lärarutbildningen

Denna studie handlar om organisation och kvalitetsstyrning i mindre och medelstora företag. Syftet är att bidra med ökad förståelse för användning av kvalitetsstyrning i små och medelstora tillverkande företag. Undersökningen gjordes som en fallstudie där två företag studerades. På varje företag deltog ett flertal respondenter, och den metodik som användes var intervju och enkät. Det resultat som framkom är att motiv för certifiering inom kvalitet är avgörande för att lyckas med kvalitetsstyrning. Ambitionen för kvalitetsutveckling måste vara på en högre strategisk nivå, eftersom det är först då man verkligen kommer att lyckas med kvalitetsutveckling. För att lyckas med kvalitetsutveckling räcker det inte att följa standarder och tekniska krav vid tid tidpunkten för certifiering, man måste se kvalitetsutveckling som en del av strategin och få det in i företagskulturen och därmed bli en naturlig del i det dagliga arbetet. I mindre och medelstora företag är ledningens roll mycket viktig då ledningen har extra stor påverkan på företagskulturen. Ledningen skall ha en strategisk överblick, men också arbeta operativt med kvalitetsansvar, och arbeta med medarbetarna för att skapa en kvalitetskultur, där personlig kvalitet genomsyrar arbetet, och alla medarbetare måste vara delaktiga. Man skall vara uppmärksam på bristande rationalitet, att det man säger att man gör inte alltid överensstämmer med verkligheten, vilket också är ett argument för att ej kopiera vad andra påstår sig göra. Arbetssätt måste anpassas till företagets verksamhet, och i detta arbete måste alla involveras, och man skall se verksamheten från flera strategiska synsätt. Kvalitetsverktyg kan hos små och medelstora företag med fördel ha sin utgångspunkt i konkret avvikelsehantering, och man skall vara uppmärksam på att mjuka kvalitetsverktyg är det viktiga i kvalitetsutveckling, inte tekniska aspekter eller en massa onödiga mätningar och analyser som andra påstår att de använder i sin verksamhet. / This is a study about organisation and quality management in small and medium sized companies. The purpose is to contribute to increased knowledge of quality management in small and medium sized companies. The study was made as a case study where two companies participated. At each company various respondents participated in the study, and the method used was interview and questionnaire. The results show that motives for quality certification is crucial for the success or no success of quality management. When quality management is to be developed, the ambition must be on a higher strategic level, as success will only be possible when that is the case. In small and medium sized companies the role of management is very important as management has extra strong influence on the company culture. The company management must have a strategic overview, but also work operatively with responsibility over quality, and work with the employees in order to create a quality culture, where personal quality is the way work is done, and all employees must participate in the quality work. It is necessary to be aware of lack of rationality, where what is said is not always what is done in reality, and that’s also an argument in order not to copy what other say they are doing or working with in the quality management field. The way of working in quality management must be adopted to the situation of the company, and this includes the involvement of all employees, and the business of the company must be seen at from different strategic points of view. The quality tool used by small and medium sized firms can have it’s starting point in the deviation report system, and it is also important to be aware of that softer quality tools are the most important in quality management, not technical aspects and unuseful measurements and analisys that others claim they use in their business.

Syfte: Syftet med studien är att få en ökad förståelse för ledarskapets betydelse för social hållbarhet i form av jämställdhet i små kunskapsföretag.   Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod och har genomförts genom tio semistrukturerade intervjuer med ledare och medarbetare på tre små kunskapsföretag inom den företagsfrämjande sektorn.   Resultat & slutsats: Resultatet visar att ledarskapet är av stor betydelse för ett framgångsrikt arbete med jämställdhet som en del av social hållbarhet. Studien identifierar en modell för hållbart ledarskap för jämställdhet och påtalar ett behov av ett mer systematiserat arbete för kvalitativ jämställdhet.   Examensarbetets bidrag: Vi har identifierat områden i det hållbara ledaskapet som vi uppfattar har stor betydelse för ledarens framgång i hållbarhets- och jämställdhetsarbete med fokus på organisation och ledarskap. Detta har bidragit till att utveckla en teoretisk modell av företagens jämställdhetsarbete. Vi menar att små kunskapsföretag kan tillämpa modellen för att leda och utveckla det kvalitativa jämställdhetsarbetet till att bli organisationsövergripande, samt ha den som grund för att skapa och behålla en inkluderande arbetsplatskultur med regelbunden och systematisk uppföljning.     Förslag till fortsatt forskning: Studien visar att det finns behov av fortsatt forskning som studerar hur modellen kan implementeras och verifieras i små kunskapsföretag. Det finns även behov av ytterligare studier av hur det kvalitativa jämställdhetsarbetet kan utvecklas till att skapa jämställt hållbara organisationer över tid. Ytterligare förslag till fler studier är att mer detaljerat definiera varje element av hållbart ledarskap som vi identifierat samt studera hur ledare bäst kan utveckla dessa element.

<p>Varumärken har en lång historia och attityden till dess betydelse har över åren förändrats. Vi ser idag att företagen lägger betydligt mer fokus på varumärkesfrågor och att konsumtionen av lyxvaror ökar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små företag med begränsade resurser kan skapa varumärken som uppfattas som lyxiga. Vi kommer att gå igenom relevanta teorier som i huvudsak behandlar varumärkesstrategi, varumärkesidentitet samt lyxvarumärken. Vi identifierar hur små företag skapar ett varumärke och de faktorer som bidrar till varumärkens lyxighet. För att därefter undersöka vilken betydelse konsumenterna anser att faktorerna har för att varumärket ska uppfattas som lyxigt. Undersökningen av konsumenterna sker genom en enkätundersökning. Resultatet från undersökningen visar att vissa faktorer är viktigare än andra för att skapa ett lyxigt varumärke. De faktorer som är viktigast för små företag med begränsade resurser är; att produkterna har en hög kvalité, priset på produkterna är högt, att varorna sälj i en begränsad upplaga samt att försäljningsplatsen håller en hög status. I våra slutsatser kommer vi att presenteras en modell, som vi kallar lyxvarumärkestrappan. Slutsatsen av vår studie är att om små företag går igenom lyxvarumärkestrappan på ett framgångsrikt sätt finns det goda möjligheter för små företag med begränsade resurser att skapa ett lyxigt varumärke.</p>

<p>Den problemformulering som ligger till grund för studien är: I vilken utsträckning arbetar de svenska bankerna med styrverktygen under kredituppföljningen av små företag? Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning bankerna arbetar med de styrverktyg som kan användas under kredituppföljning av små företag, samt hur användningen av dessa påverkas av bankens relation med företaget. Detta görs genom att beskriva bankernas arbetssätt under kredituppföljningen, undersöka i vilken utsträckning styrverktygen används samt kontrollera om det finns några samband mellan relationen och styrverktygens användning. Studiens problemformulering besvaras genom en kvantitativ metod och empirin har samlats in genom enkäter som besvarats av respondenter på Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank. Resultatet från undersökningen visar att de svenska bankerna följer upp sina krediter till små företag minst en gång per år men att det sker oftare för vissa typer av företag. Redovisningsinformation är det styrverktyg som bankerna använder i störst utsträckning under kredituppföljningen, och relationen mellan banken och företaget kan i olika utsträckning påverka hur styrverktygen används.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken utsträckning bankerna arbetar med de styrverktyg som kan användas under kredituppföljning av små företag, samt hur användningen av dessa påverkas av bankens relation med företaget. Detta görs genom att beskriva bankernas arbetssätt under kredituppföljningen, undersöka i vilken utsträckning styrverktygen används samt kontrollera om det finns några samband mellan relationen och styrverktygens användning. Den frågeställning som valdes var: I vilken utsträckning arbetar de svenska bankerna med styrverktygen under kredituppföljningen av små företag? Studiens problemformulering besvaras genom en kvantitativ metod och empirin har samlats in genom enkäter som besvarats av respondenter på Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank. De slutsatser som framkom var att svenska banker följer upp sina krediter till små företag minst en gång per år men att det sker oftare för vissa typer av företag. Redovisningsinformation är det styrverktyg som bankerna använder i störst utsträckning under kredituppföljningen, samtidigt som relationen mellan banken och företaget i olika utsträckning kan påverka hur styrverktygen används.</p>