Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning i en mindre kommun upplever och hanterar möten med klienter i sin privata roll i samhället kopplat till deras yrkesroll. Den metod vi använde oss av var kvalitativ metod och empirin samlades in genom intervjuer. Vår data kopplades till systemteori och rollteori. Vår analys och resultat visade att socialsekreterarna var påverkade av mötet med klienter även om de själva uppgav att de inte var påverkade och att mötena hanterades på olika sätt utifrån situation och plats. Detta utifrån resultatet som uppvisade att socialsekreterarna har många liknande, men även skilda upplevelser och hantering av dessa. Studien visade även att det fanns både fördelar och nackdelar med att bo i en liten kommun. En fördel kunde bland annat vara närheten till andra organisationer, som i sin tur underlättade samarbete. En nackdel kunde vara den risk som fanns för att möta klienter som ville diskutera sin situation utanför den professionella sfären. Utifrån resultatet visade det sig även att en del av socialsekreterarna kunde ha svårt att inte vara professionella på sin fritid, utan anpassade sina privata liv efter sitt yrke.

This study presents an outlook on the small municipalities in Sergipe, understood as such those located in the range up to 20 thousand inhabitants. Whereas these smaller federal entities represent 70% of the Brazilian municipal framework, a trend followed by the State of Sergipe, this work decided to investigate the profile of planning these spaces, given the new tasks arising from autonomy vested by the Constitution of 1988, designated by many as municipalist Constitution ". The clipping of small towns depends on the nature of the study. In this thesis, we used the limit of 20 000 inhabitants, not considering the obligation of keeping the master plan - the main part of municipal planning - these little political and administrative units. The findings from this study are based on field research conducted by the author. We visited 14 cities, spread across all eight regions defined by the Planning Department of the State of Sergipe. The results of the research confirms the hypothesis raised initially, which is of poor planning of most of these smaller subspaces. There is no strategic planning in any of them. Most are restricted to the elaboration of the basic recipe: multi-annual plan, budget directive law and annual budget law, always with the decisive support of outside consultants. This suggests that the development of these parts follows a predefined pattern. Consequently, the peculiarities that might arise, cease to be contemplated, since a significant basis of official information, accessible to all, is not sufficiently exploited. We can envision then, the urgent need to implement specific policies aimed at planning of these small towns, significant link in the regional development process. / O presente estudo representa um olhar sobre os pequenos municípios sergipanos, entendido como tal aqueles que pelas estimativas do IBGE para o ano de 2009, tinha população ≤ 20 mil habitantes. Considerando que estes pequenos entes federativos representam 70% do quadro municipal brasileiro, tendência seguida pelo Estado de Sergipe, decidiu-se investigar o perfil do planejamento nesses espaços, face às novas atribuições decorrentes da autonomia ensejada pala Constituição de 1988, cognominada municipalista . O recorte de pequenos municípios depende da natureza do estudo. No caso da presente dissertação, usou-se o limite de 20 mil habitantes, considerando a não obrigatoriedade de elaboração de plano diretor principal peça do planejamento municipal nessas pequenas unidades político-administrativas. As conclusões resultantes deste estudo fundamentam-se em pesquisa de campo realizada pelo autor. Foram visitados 14 municípios, espalhados por todos os 8 territórios definidos pela Secretaria de Planejamento do Estado de Sergipe. A análise dos resultados da pesquisa confirma a hipótese inicialmente levantada, qual seja a precariedade no planejamento da maioria destes pequenos subespaços. Não existe planejamento estratégico em nenhum deles. A maioria fica restrita à elaboração do receituário básico: plano plurianual, lei de diretrizes orçamentárias e lei orçamentária anual, sempre com o apoio decisivo de consultorias externas. Isto sugere que a elaboração dessas peças segue um padrão pré-definido. Consequentemente, as peculiaridades que poderiam aflorar, deixam de ser contempladas, haja vista que uma significativa base de informações oficiais, acessível a todos, não é suficientemente explorada. Vislumbra-se então, a premente necessidade da implementação de políticas específicas voltadas para o planejamento destes pequenos municípios, elo significativo no processo de desenvolvimento regional.

In this study, I have investigated the effects of station-near development in Kumla to smaller urban areas with sustainable transport. To be able to promote sustainable means of transport and station development in smaller municipalities and urban areas. Transport is mostly done by car and replacing the need for transport with other sustainable modes of transport can be problematic in the smaller towns if it’s not properly encouraged. As similar research has previously been conducted in larger towns, the purpose of this study is to investigate the effect of the station’s proximity in Kumla to smaller towns and encourage sustainable transport to the station from the urban areas. The method for the investigation is a smaller inductive case study that’s applied qualitatively and scenario-work that Kumla municipality has participated in. The strategy Transit-Oriented Development has been used as a point of departure for the scenario work and as a theoretical framework to discuss the results. The result show a current situation analysis and a destination analysis based on the existing environment in the municipality. The result also show the municipality's work with building scenarios, which were then analyzed in a multi-criteria-analysis based on Transit-Oriented Development. Based on these analyses, Kumla Municipality is well placed to develop its objectives and strategies. Transit-Oriented Development is a good guide for Kumla Municipality to develop near-station within the scope of the strategy with sustainable transport. It is also something that can be extended and further used in the routes between the towns based on the winning scenario. / I denna studie har jag undersökt de effekterna med stationsnära utveckling i Kumla till mindre tätorter med hållbara transporter. För att kunna främja hållbara transportmedel och stationsutveckling i mindre kommuner och tätorter. Transporterna sker för det mesta med bil och ersätta transportbehovet med andra hållbara trafikslag kan vara problematisk i de mindre orterna om det inte främjas ordentligt. Då motsvarande forskning har tidigare genomförts i större orter, syftet i denna studie är att undersöka effekten av stationens närhet i Kumla till mindre orter, samt främja kopplingen med hållbara transporter till stationen från tätorterna. Metoden till studien är en mindre induktiv fallstudie som är tillämpad kvalitativt och scenarioarbete som Kumla kommun har deltagit i. Strategin Transit-Oriented Development har använts som en teori i scenarioarbetet och för att diskutera resultatet. Resultatet visar en nulägesanalys och en resmålsanalys utifrån den befintliga miljön i kommunen. Resultatet visar även kommunens arbete med scenariomatrisen, som sedan analyserades och utvärderades i en multikriterieanalys utifrån Transit-Oriented Development. De förutsättningarna utifrån analyserna har Kumla kommun goda förutsättningar att utveckla dess mål och strategier. Transit-Oriented Development en bra vägledning för Kumla kommun att utveckla stationsnära utveckling inom strategins räckvidd med hållbara transporter. Det är även något som kan utvidgas och användas vidare i stråken mellan orterna utifrån det vinnande scenariot.