The purpose of this qualitative study is to investigate and analyze how care managers experience working with suicide prevention with the elderly. The study explores identified potential factors of success and perceived obstacles in the care managers current manner of operations. Additionally, the interviewees have suggested various ways on how to improve their current working methods. The data was collected by interviewing ten care managers and later analyzed by means of thematic analysis and applying Antonovsky’s salutogenic approach to wellness. This theoretical framework suggests the importance of an individuals’ ‘sense of coherence’ (SOC) for handling the hardships of life. Antonovsky suggests that the receivers of care can get their SOC strengthened by a professional. The interviewees of this study report the importance of developing a working alliance between the care manager and the receiver of care. They also highlight a lack of knowledge and the need of further training. Additionally, the results suggest that professionals in the field of elderly care can, and should, cooperate interprofessionally to counteract the elderly care’s focus on physical health over the mental. Our findings also suggest that inclusion of professionals with hands-on experience could be helpful when developing new strategies or policies.

It is a crucial factor to be able to design a strategy aimed at increasing and strengthening the efficiency of manufacturing industries. By establishing a goal based on strategic factors, it helps identify plans that are appropriate to achieve goal fulfillment. It is important to involve employees at an early stage, for instance in the planning phase of goal setting to ensure that the goal is met. The reason for this is to make employees feel engaged and motivated in their work. A case study has been conducted at a company that manufactures windows. The company had problems achieving their set production target. Both qualitative and quantitative methods have been used in the form of interviews and observations to get an overall understanding of the company. The purpose of this study is to investigate the problem of goal fulfillment in manufacturingcompanies using value stream mapping and SOC (Sense of Coherence). The theoretical framework includes theories on how companies can approach goal setting,including the concept that goals should be SMART. Emphasis on lean work and continuousimprovement should not only be placed on managers and management, but employees also need to understand and be able to apply these principles in their daily work. The theory of SOC (Sense of Coherence) and respect for people is also an important factor to consider and plays a crucial role. It helps workers feel engaged and thus more involved and motivated in their work. With the help of a value stream mapping, a detailed analysis can be conducted to identify opportunities for improvement. Based on interviews and observations, the results of this study show that there areunmotivated employees and a bottleneck that prevents the company from achieving its set production goals. The bottleneck must be utilized to maximum capacity and run continuously. To get employees more motivated and engaged, work needs to be done based on SOC (Sense of Coherence), that is, employees should find meaningfulness, manageableness, and a better understanding of their workplace. Involving employees in change initiatives and various decision-making processes is beneficial for companies in terms of achieving goals. / Det är en avgörande faktor att kunna utforma en strategi med syfte till att öka och stärka effektiviteten för tillverkningsindustrier. Genom att fastslå ett mål utifrån strategiska faktorer underlättar det till att kunna identifiera planer som är lämpliga för att förverkliga måluppfyllelsen. Det är viktigt att involvera medarbetarna i ett tidigt skede som i planeringsfasen av måluppsättningen för att säkerställa att målet som sätts, uppfylls. Anledningen till detta är för att medarbetarna ska känna sig engagerade och motiverade ideras arbete. En fallstudie har genomförts på ett företag som tillverkar fönster där de har haft problem medatt uppnå det uppsatta produktionsmålet. Det har använts både kvalitativa och kvantitativa metoder i form av intervjuer samt observationer för att få en helhetsbild av företaget. Syftet med studien är att undersöka problematiken kring måluppfyllelse inom tillverkandeföretag med hjälp av värdeflödesanalys och KASAM. I den teoretiska referensramen tas teori upp om hur företag kan tänka kring när mål ska sättas, bland annat att målen ska vara SMARTA. Betoning kring lean arbete och ständiga förbättringar ska inte enbart vara kring chefer och ledning, utan medarbetare behöver även förstå och kunna tillämpa dessa faktorer i deras arbete. Teori om KASAM (känsla av sammanhang) och respekt för människor är en även en viktig faktor att ta hänsyn till och är en avgörande roll som lyfts. Det bidrar till att arbetarna känner sig engagerade och på så sätt mer delaktiga och motiverade i deras arbete. Med hjälp av en värdeflödsanalys kan en kartläggning göras på det som skall undersökas för att hitta förbättringsmöjligheter. Studiens resultat visar utifrån intervjuer och observationer att det finns omotiverade medarbetare och en flaskhals som hindrar företaget från att uppnå deras uppsatta produktionsmål. Flaskhalsen finns där och den måste utnyttjas till maxkapacitet och köras hela tiden. För att få medarbetare mer motiverade och engagerade behöver det arbetas utifrån KASAM, det vill säga att medarbetarna ska känna meningsfullhet, hanterbarhet samt begriplighet med deras arbete. Involvering av medarbetarna i förändringsarbete och kring olika beslut som tas är fördelaktigt för företag beträffande måluppfyllelse.

This study aims to examine the views of care managers in eldercare, on the mental health of the elderly, and how the care managers work to promote this mental health among those they care for. Thus, the study has a salutogenic perspective in that it focuses on what leads to mental health, rather than mental illness. The study was conducted as a qualitative study and is based on eight semi-structured interviews, all held with care managers in eldercare. The results of the interviews were analyzed thematically and compared to earlier research and Aaron Antonovsky's theory of SOC (sense of coherence). It turns out that care managers within eldercare give a clear picture of what they think causes mental illness among those they care for, with concrete suggestions on how they would wish to work preventively to promote elderly mental health - results that align with the theory of SOC (sense of coherence).

Syftet med denna studie är att undersöka hur brobyggare beskriver sitt arbete med att bygga tillit till socialtjänstens barn- och ungdomsvård (BoU). Brobyggare är personer som har god förankring i det svenska samhället, samtidigt som de delar språk och kulturell bakgrund med en specifik minoritet och som därför kan fungera som en bro mellan minoritetsgruppen och samhällets institutioner. Studiens empiri består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv brobyggare. Materialet har bearbetats med Braun och Clarkes (2006) metod för tematisk analys. Resultatet visar att de föräldrar brobyggarna möter känner sig utpekade av socialtjänsten på grund av sin invandrarbakgrund vilket även förstärker den osäkerhet som många upplever i sitt föräldraskap. Detta, tillsammans med den informationsbrist som råder kring socialtjänstens arbetssätt bidrar till en djupgående rädsla för BoU i brobyggarnas målgrupper. Vidare visar studien att brobyggarnas tillitsskapande arbete möjliggörs av den relation de bygger med sin målgrupp. Relationen byggs delvis med hjälp av en delad kulturell identitet med målgruppen men även genom brobyggarnas flexibilitet att vara där det behövs när det behövs. Med relationen till målgruppen som bas kan brobyggaren bidra till att minska avståndet till socialtjänsten. Ett viktigt verktyg är kulturtolkandet som möjliggör ömsesidig förståelse mellan socialtjänstens personal och målgrupp. / The purpose of this study is to examine how link workers describe their work with building trust in child protective services (CPS). Link workers are persons who are well established within Swedish society while sharing language and cultural background with a specific minority. This enables them to act as a bridge between the minority group and the institutions of society. The study's empirical data consists of qualitative semi-structured interviews with twelve link workers. The data has then been processed using Braun and Clarke's (2006) method for thematic analysis. Our results show that the link workers’ target groups feel particularly singled out by CPS due to their immigrant background, which also reinforces the uncertainty that many experience in their role as parents. Additionally, the lack of information about the working methods of CPS exacerbates the situation further and results in a deep-seated fear of CPS. The study also finds that the link workers' trust-building is made possible by the relationships they build with their target groups. This is facilitated partly through a shared cultural identity but also through the link workers' ability to be flexible with where and when they meet parents. With these relationships as a starting point, the link workers aid in bridging the gap between their target groups and CPS. An important part of this work is intercultural mediation, which enables mutual understanding between social service employees and the target groups.