<p>I tidigare studier har det uppmärksammats hinder i den fysiska miljön och i bemötandet för skateboard på allmänna platser. Det har även visats att skateboardparker verkar främja skateboardutövandet. Denna studie syftar därmed till att kartlägga hinder och förutsättningar för skateboard och undersöka hur skateboardparker påverkar den fysiska aktiviteten. Det är även av intresse att studera hur de sociala faktorerna påverkar skateboardutövande då tidigare forskning tyder på att det är ett viktigt inslag i skateboardutövandet. Som metod använder sig studien av en kvalitativ design. Sammanlagt genomfördes 12 individuella intervjuer. Resultatet i studien tyder på att de största problemen med skateboard på allmänna platser är dåligt underlag och bristen på attraktiva platser att utöva sporten på. Det är en vedertagen uppfattning att skateboardparker påverkar utövarnas fysiska aktivitet positivt då deltagarna uppskattar att de åker mer skateboard tillföljd av tillgången av skateboardanläggningar. Skateboardparken bidrar även med en mötesplats för skateboardutövare vilket leder till en ökad social dimension av utövandet och ökar glädjen och nöjet i aktiviteten. Slutligen anses det därmed att skateboardparken är en arena som ökar både den fysiska aktiviteten och den sociala interaktionen bland utövarna.</p>

I tidigare studier har det uppmärksammats hinder i den fysiska miljön och i bemötandet för skateboard på allmänna platser. Det har även visats att skateboardparker verkar främja skateboardutövandet. Denna studie syftar därmed till att kartlägga hinder och förutsättningar för skateboard och undersöka hur skateboardparker påverkar den fysiska aktiviteten. Det är även av intresse att studera hur de sociala faktorerna påverkar skateboardutövande då tidigare forskning tyder på att det är ett viktigt inslag i skateboardutövandet. Som metod använder sig studien av en kvalitativ design. Sammanlagt genomfördes 12 individuella intervjuer. Resultatet i studien tyder på att de största problemen med skateboard på allmänna platser är dåligt underlag och bristen på attraktiva platser att utöva sporten på. Det är en vedertagen uppfattning att skateboardparker påverkar utövarnas fysiska aktivitet positivt då deltagarna uppskattar att de åker mer skateboard tillföljd av tillgången av skateboardanläggningar. Skateboardparken bidrar även med en mötesplats för skateboardutövare vilket leder till en ökad social dimension av utövandet och ökar glädjen och nöjet i aktiviteten. Slutligen anses det därmed att skateboardparken är en arena som ökar både den fysiska aktiviteten och den sociala interaktionen bland utövarna.

Detta kandidatarbete syftar till att undersöka vad ett sammanbindandepromenadstråk från Fisktorget till Campus Gräsvik kan åstadkommaför staden Karlskrona. Möjligheten att på så vis knyta ihop olika delarav staden, gamla och nya, är en övergripande aspekt. En annanaspekt mera på detaljnivå är att stråket kan åstadkomma ett antal nyamötesplatser utmed sin sträckning. Promenadstråk bidrar generellt tillen miljövänligare och hållbarare stad när människor väljer bort bilen föratt istället promenera eller cykla. Den fysiska aktiviteten bidrar också tillhälsosammare invånare. Sist men inte minst utgör stråk i en stad en sammanbindande kvalitetoch skapar sociala mötesplatser. Metoden som är använt är platsanalys,kvalitativ litteraturstudie och skissning (research by design). Den teoretiska utgångspunkten är tagen från urbansociologin (Socio-spatial dialektik.) Resultatet är ett förslag om ett promenad- och cykelstråk med tre gestaltade fokuspunkter längs stråket. I samband med att Karlskrona kommun har påbörjat arbetet med utbyggnadenav Pottholmen utmynnar den här uppsatsen i ett förslag om hur enfortsättning av Borgmästarekajens promenadstråk skulle kunna se ut. Med Karlskronas växande befolkningsmängd skulle ett promenadstråkvara bidragande till stadens sammanhållning. Resultatets viktigastepunkt är att länka samman olika stadsdelar och skapa ett attraktivt stråki ett betydelsefullt stads-sammanhang.