Syftet med denna uppsats har varit att beskriva och analysera hur unga vuxna i efterhand minns hur det var att komma som ensamkommande barn och integreras i Sverige. I denna studie har en kvalitativ metod använts, och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med unga vuxna med erfarenheter av att komma till Sverige som ensamkommande barn. Studiens teoretiska referensram består av Giddens (2014) idealmodeller för etnisk integration, Lidskogs (2009) resonemang kring social sammanhållning och kulturellt korstryck och Al Baldawis (2014) teori om migration och anpassning. Tidigare forskning består av studie om begreppet integration, hur integration kan se ut för ensamkommande barn samt hur socialtjänsten arbetar med ensamkommande barn. Tidigare forskning i denna uppsats har använts i kombination med uppsatsens teoretiska referensram i analysdelen. Uppsatsens huvudresultat visade bland annat att unga vuxna upplevde att mycket ansvar låg i deras händer gällande sin integration i Sverige. Resultatet visade även att det var en utmaning för de unga vuxna att möta den nya kulturen och det nya samhällssystemet. Denna utmaningen klarade vissa unga vuxna på egen hand medan andra fick hjälp av vuxna personer eller nya kompisar. Vidare framkom det att unga vuxna upplevde att språk och umgänge var viktiga komponenter som ingick i integrationsprocessen. / The purpose of this study has been to describe and analyze how young adults remember in retrospect, what it was like to come as unaccompanied minors and integrate in Sweden. In this study, we use the qualitative research method with the help of five semi structured interviews that were conducted with young adults that hold the experience of coming to Sweden as unaccompanied children. The theoretical framework of this study lies in Giddens (2014) ideal models for ethnic integration, Lidskog’s reasoning about social cohesion and cultural pressures and Al Badawi’s (2014) theory of migration and adaption. Earlier research in this study has been of use in combination with the essays theoretical framework in the analysis. The main result in the essay has indicated (amongst other things) that young adults experience having much responsibility concerning their integration in Sweden. Results also showed that it was challenging for the young adults to encounter the new culture and the new social system. This challenge was successfully handled by some young adults single-handedly while the others got help from adults and new friends. Furthermore, it was found that young adults experienced that language and social intercourse were important components which was part of the integration process.

I planerings - och stadbyggnadssammanhang har social hållbarhet i dagsläget med en samhällsutveckling som karaktäriseras av tilltagande värdepluralism och polarisering allt mer kommit att betraktas som en viktig faktor för samhällets förmåga att hantera intressekonflikter mellan olika grupper och intressen. Forskningen avseende social hållbarhet visar dock genomgående att det saknas en allmänt erkänd definition av vad social hållbarhet är vilket hämmar det praktiska arbetet med att stärka den sociala hållbarheten i stadsplaneringen. Syftet med detta arbete är att studera hur social hållbar stadsutveckling tolkas i ett svenskt kommunalt planeringssammanhang samt hur detta gestaltar sig i strategier för att stärka den sociala hållbarheten på lokal stadsdelsnivå. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie av hur kommunerna Botkyrka och Nacka i Stockholmsregionen dels tolkar begreppet social hållbarhet och dels bedriver sitt stadsutvecklingsarbete i stadsdelarna Alby och Fisksätra genomförts. Förhållanden och förutsättningarna i de båda stadsdelarna som uppfördes under miljonprogrammet är likartade, det förekommer en högre grad av socioekonomiskt utanförskap här jämfört med övriga stadsdelar i respektive kommun. Däremot är kommunernas förutsättningar markant olika, beträffande såväl demografi, ekonomi, attraktivitet och politiskt styre. Arbetet bygger på en dokumentanalys av utvalda delar av Botkyrkas och Nackas planmaterial samt intervjuer med aktörer på olika nivåer i kommunerna som har varit involverade i stadsutvecklingen. Analysen utgår från fyra centrala teman som identifierats i litteraturgenomgången av det aktuella forskningsläget om hur social hållbarhet tolkas i stadsutveckling, nämligen: social sammanhållning, rättvisa och fördelning, den fysiska miljöns betydelse samt delaktighet och genomförande. Det visar sig att trots social hållbarhet är ett mycket omfattande begrepp som är öppet för olika tolkningar beroende på den lokala förförståelsen, så är de konkreta stadsutvecklingsstrategierna för den fysiska miljön påfallande lika i båda kommunerna. Skillnaderna som förekommer mellan kommunernas planeringspraktiker handlar i stället huvudsakligen om hur deras tolkning av social hållbarhet påverkat den organisatoriska uppbyggnaden samt hur de verksamma uppfattar sin yrkesroll och kommunens ställning i regionen. Förhållanden som i sin tur påverkar hur kommunerna bedriver sitt arbete med dessa frågor i relation till civilsamhälle och privata aktörer. / In the context of urban- planning and development, social sustainability, with a current societal development characterized by increasing value pluralism and polarization, has increasingly come to be regarded as an important factor in society's ability to deal with conflicts of interest between different groups and interests. However, research on social sustainability consistently shows that there is a generally recognized shortfall of the definition of what social sustainability is, which hampers the practical work of strengthening social sustainability in urban planning. The purpose of this work is to study how socially sustainable urban development is interpreted in a Swedish municipal planning context and how this is reflected in strategies for strengthening social sustainability at the local district level. To investigate this, a qualitative case study of how the municipalities of Botkyrka and Nacka in the Stockholm region partly interpret the concept of social sustainability and partly conduct their urban development work in the districts of Alby and Fisksätra has been carried out. Conditions and preconditions in the two districts that were built during the Million Program are similar, there is a higher degree of socio-economic exclusion here compared to other districts in each municipality. On the other hand, the municipalities' conditions are markedly different, in terms of demography, economy, attractiveness, and political governance. The work is based on a document analysis of selected parts of Botkyrka's and Nacka's planning material as well as interviews with actors at different levels in the municipalities who have been involved in urban development. The analysis is based on four central themes identified in the literature review of the current state of research on how social sustainability is interpreted in urban development, namely: social cohesion, justice, and distribution, the importance of the physical environment, and participation and implementation. It turns out that despite social sustainability is a very comprehensive concept that is open to different interpretations depending on the local preconception, the concrete urban development strategies for the physical environment are strikingly similar in both municipalities. The differences that occur between the municipalities' planning practices are instead mainly about how their interpretation of social sustainability has affected the organizational structure and how the operatives perceive their professional role and the municipality's position in the region. Conditions that in turn affect how the municipalities conduct their work on these issues with civil society and private actors.

With increasing trends in global migration and urbanization causing human health issues such as psychological stress, context-sensitive planning and strategizing for outdoor nature-based interventions, such as urban green spaces (UGS), paves way for sustainable and socially just cities and communities. This study aims to explore and identify this context in regard to immigrants in Sweden through triangulation of collected data involving participants’ perceptions, attitudes, and behaviors toward migration, urban green spaces, and human health in the framework of the perceived restorative qualities of Kaplan & Kaplan’s Attention Restoration Theory (ART). Methods for data collection included an online survey and perceived restorativeness (PRS) test administered to 100 respondents, and semi-structured interviews, photovoice storytelling, and a similar PRS test to 18 interviewees. The collected data was analyzed through mixed methods. Quantitative data analysis was performed using descriptive analysis and the Kruskal-Wallis test to detect significant differences of PRS test results of survey respondents in regard to aspects of their migration background and UGS perspectives. Qualitative data analysis was performed using thematic analysis on data collected from the interviewees resulting to five identified main themes. Furthermore, results from both qualitative and quantitative analyses are interpreted through a reconstruction of narratives of potential UGS beneficiaries. Findings have shown evidence of migration-related experiences, memories, and lifestyles as main factors of current attitudes and behaviors toward UGS, and consequently affecting maximization of intended UGS benefits. Air pollution and negative social experiences were shown to be main factors affecting participants’ wellbeing and frequency of UGS use. Water features, family-friendly orientation, and walkability in outdoor spaces were shown to be main preferences hinting at pathways of UGS toward improved human wellbeing. Despite the challenge of needing personal life context to enlighten socially just decision-making in the planning of urban outdoor spaces, the interconnectedness of perspectives of interview and survey participants with varying migration backgrounds through the reconstructed narratives shed light on pathways that urban planners can choose to focus on. / Denna studie utforskar migrationens och urbana grönområdens (UGS) kontext i Sverige, med fokus på invandrares uppfattningar, attityder och beteenden gentemot UGS och hälsa inom ramen för Kaplan & Kaplans Attention Restoration Theory (ART). Datainsamlingen inkluderade en online-enkät och ett test för upplevd återhämtning (PRS) som administrerades till 100 respondenter, samt semistrukturerade intervjuer, fotoberättelser och PRS-test till 18 intervjuade. Blandad metodanalys avslöjade migrationsrelaterade erfarenheter som nyckelfaktorer som påverkar UGS-användning och välbefinnande. Preferenser inkluderade vatteninslag, familjevänliga områden och gångvänlighet. Luftföroreningar och negativa sociala erfarenheter påverkade välbefinnandet och UGS-användningen negativt. Resultaten informerar om socialt rättvis stadsplanering.