Konflikter som uppstår mellan olika trafikslag medför ett alltmer begränsat trafikutrymme, detta medför fenomenet barriäreffekter. Flertalet städer är idag uppdelade av såväl järnvägar som centrala industriområden som bildar klyftor mellan stadens homogena områden, vilket ökar risken för uppkomsten av segregationvid stadsdelarnas gränser. För att minska de fysiska barriärerna i staden behöver de linjära elementen integreras med ny bebyggelse som är funktionsblandad, för att på detta vis reducera barriärerna och öka tillgängligheten i stadens periferi. En integrerad funktionsblandning möjliggör samverkan mellan olika samhällsgruppers intressen, detta i sin tur minskar konflikter och åstadkommer en social sammanhållning i staden.  Syftet med kandidatarbetet har varit att omgestalta ett verksamhetsområde i centrala Älmhult. Frågeställningarna har riktat in sig på att undersöka barriäreffekter som fenomen utifrån befintlig forskning, samt en omgestaltning av ett befintligt verksamhetsområde. Området bildar idag en tydlig linjär gräns mellan stadens homogena områden, och i den slutgiltiga planen redovisas hur omgestaltningen utformats för att minska de fysiska barriärerna. Detta görs med hjälp av illustrationer, kartor, sektioner, flödeskartor och figurer för att visa hur stadsdelen har integrerats för att reducera verksamhetsområdets fysiska barriärer.

I orter förekommer förtätning ofta till följd av en ökande befolkning. Förtätningen bidrar till närhet till aktiviteter och behövliga funktioner, men det ger även negativa konsekvenser som behövliga grönområden som planeras bort för att ge plats åt bebyggelse. Utöver det finns det människor som brukar grönområdena och vill hellre se den bevaras än att nybyggnation har plats. Idenna studie har Hjalmarsmuren, ett tätortsnära skogsområde i Sandviken kommun, undersökts för att ha reda på hur social hållbarhet fungerar vid nybyggnation av ett tätortsnära skogsområde. Sandviken kommun har gjort ett planprogram över området och många invånare motsätter sig kommunens planer. Invånarna menar att Hjalmarsmuren har naturvärden som bör bevaras, bland annat skog, och de är även oroliga över översvämningsrisken som finn på Hjalmarsmuren i dagsläget, och som kan komma att förvärras av nybebyggelse. Socialt hållbar planering i studien utgår från två perspektiv: social hållbarhet i medborgardialog och social hållbarhet i den fysiska miljön. Målet var att ta fram ett visualiseringförslag över Hjalmarsmuren. De två huvudsakliga metoderna var enkätstudier och en visualiseringstudie. Enkätstudierna utgjordes av två enkäter: en som svarade på frågor om social hållbarhet på Hjalmarsmuren och en som jämförde visualiseringförslaget med nollalternativet. Visualiseringsmetoden baserades huvudsakligen på resultatet av enkäterna. Enkäten om social hållbarhet visade att det mest var närboende som var intresserade av att delta i studien, vilket är för att de har åsikter om vad som händer vid deras bostad och den visade att viljan av ett bevarande, speciellt skogen, var viktig. Resultatet av visualiseringförslaget visar att 18,5% av området ska bebyggas och den bebyggelse som kommer finnas på Hjalmarsmuren är äldreboende, bostäder och en busshållplats. Sammantaget planeras det för 22 nya bostäder med blandade upplåtelseformer. Området kommer få ett utökat utbud av mötesplatser och aktiviteter i form av en park, en gemensam trädgård och ett belyst motionsspår. Det diskuterades i om medborgarnas rätt till att vara med i planeringsprocessen, men också om hur människor med egna intressen kan omedvetet bortprioritera alternativ i ett tidigt skede av planeringsprocessen. Det studien kom fram till var att metoderna kan appliceras på andra tätortsnära skogsområden men att avvägningar och prioritet till olika intressen kan variera beroende på hur området och närområdet ser ut. / In towns, densification often occurs as a result of an increasing population. Densification contributes to proximity to activities and necessary functions, but it also has negative consequences such as necessary green areas that are planned to be removed to make way for buildings. In addition to that, there are people who use the green areas and would rather see it preserved than new construction taking place. In this study, Hjalmarsmuren, a forest area close to urban areas in the municipality of Sandviken, has been examined to find out how social sustainability works in the case of new construction of a forest area close to urban areas. The municipality of Sandviken has made a planning program for the area and many residents oppose the municipality's plans. The residents believe that the Hjalmarsmuren has natural values that should be preserved, including forests, and they are also worried about the risk of flooding that exists on the Hjalmarsmuren now, and which could be exacerbated by new buildings. Socially sustainable planning in the study is based on two perspectives: social sustainability in citizen dialogue and social sustainability in the physical environment. The goal was to develop a visualization proposal for the Hjalmar Wall. The two main methods were questionnaire studies and a visualization study. The questionnaire studies consisted of two questionnaires: one thatanswered questions about social sustainability on the Hjalmarsmuren and one that compared the visualization proposal with the zero alternative. The visualization method was mainly based on the results of the surveys. The survey on social sustainability showed that it was mostly local residents who were interested in participating in the study, which is because they have opinions about what happens near their residence and it showed that the desire for conservation, especially the forest, was important. The result of th evisualization proposal shows that 18.5% of the area is to be built on and the buildings that will be on the Hjalmarsmuren are nursing homes, housing and a bus stop. Altogether, 22 new homes are planned with mixed forms of tenure. The area will have an expanded range of meeting places and activities in the form of a park, a shared garden and an illuminated exercise track. It was discussed about the citizens' right to be involved in the planning process, but also about how people with their own interests can unknowingly de-prioritize alternatives at an early stage of the planning process. What the study came to was that the methods can be applied to other forest areas close to urban areas, but that trade-offs and priority to different interests can vary depending on how the area and the surrounding area looks like.

Denna forskning utforskar initiativ för arkitektonisk förnyelse och designmetoder i Malmö, med en metodik som inkluderar litteraturgenomgångar, fallstudier och textanalys. Studien fokuserar på åtta specifika platser i staden och strävar efter att identifiera grundläggande principer och effektiva strategier för att revitalisera byggnader, fasader och stadsrum. Inspirerad av framstående urbana teoretiker som Kim Dovey och Jan Gehl, framhäver forskningen vikten av ett holistiskt tillvägagångssätt som integrerar moderna designkoncept med bevarandet av historiska och kulturella värden. Genom noggrann dataanalys och syntes identifierar studien centrala överväganden och utmaningar som är kopplade till arkitektoniska förnyelseprojekt. Resultaten betonar vikten av att balansera moderniseringsinsatser med skyddet av det arkitektoniska arvet, och understryker behovet av kontextkänsliga designlösningar. Forskningen påpekar också vikten av samhällsengagemang och att inkludera olika perspektiv i stadsplaneringen för att skapa inkluderande och hållbara miljöer. Trots vissa begränsningar, som den geografiska specifiteten och metoderna för datainsamling, ger denna studie värdefulla insikter och rekommendationer för framtida stadsutvecklingsprojekt. Genom att bygga vidare på befintlig forskning och kommunala riktlinjer betonar studien vikten av att främja livfulla, resilienta och rättvisa städer för både nuvarande och framtida generationer. / This research investigates architectural renewal initiatives and design approaches in Malmö, employing a mixed-methods approach encompassing literature reviews, case studies, and text analysis. Focused on eight distinct sites within the city, the study aims to uncover fundamental principles and effective strategies for revitalizing buildings, facades, and urban spaces. Drawing inspiration from renowned urban theorists such as Kim Dovey and Jan Gehl, the research highlights the importance of a comprehensive approach that harmonizes contemporary design concepts with the preservation of historical and cultural integrity. Through meticulous analysis and synthesis of data, the study identifies key considerations and challenges inherent in architectural renewal projects. The findings underscore the significance of balancing modernization efforts with the safeguarding of architectural heritage, emphasizing the need for context-sensitive design interventions. Moreover, the research underscores the necessity of community engagement and the integration of diverse perspectives in the urban planning process to ensure the creation of inclusive and sustainable environments. Despite inherent limitations including geographic specificity and constraints in data collection methodologies, this study contributes valuable insights and recommendations for future urban development endeavors. By building upon existing scholarship and municipal guidelines, the research underscores the importance of fostering vibrant, resilient, and equitable cities for present and future inhabitants.

The aim of this study was to examine the managers view on how Covid-19 has affected the social cohesion in organizations. The questions that were in focus in this study was: How did managers experience that social cohesion has changed during Covid-19? Which tools has the managers used to manage the social cohesion during Covid-19? And also, what difficulties does the managers experience that exist around the social cohesion in the organization? The goal with this study was to illustrate the importance of social cohesion in organizations and it will enhance the awareness of management responsibilities. The research methodology follows the hermeneutic approach, which we use to conduct qualitative interviews with eight managers from different organizations. The study´s results have been analyzed based on Randall Collins' theory of interactive ritual chains, Thomas Scheff’s theory of social connections, and Göran Ahrne’s theory of organization.  The results show that the managers did not experience any change in the social cohesion during Covid-19. According to respondents, the new management tool introduced under Covid-19 were the digital tools, for example Teams. Managers experience that in order to strengthen social cohesion, it is increasingly important to express gratitude to employees.

This study examines primary school teachers approach towards the Abrahamic religions of Judaism, Christianity and Islam. The aim is to make a contribution to the academic discussion of the advantages and disadvantages when teachers emphasize differences or similarities between these religions. In addition, the study highlights the importance of religious education for the promotion of social unity. Also the topic of morality in a society, whether it can strengthen or not the consensus regarding fundamental values, norms and goals. The study is based on a survey of 22 questions in three key areas: Background facts, Lesson planning and teaching, alongside The importance of religion education for individuals and society. The survey was answered by 124 teachers of religion at primary school. Additionally five pedagogical plans from the same selection group have been studied. The results are both quantitative and qualitative. The study rests on the assertion that Abraham's children is a tool that can teach the common history of Judaism, Christianity and Islam. Previous research shows different positions using Abraham's children as a pedagogical concept. The vast majority amongst the participants of the study consider it to be of great importance to show the similarities of religions. As a result they also believe that it has the opportunity to promote social togetherness in a positive direction. Looking at the result through Émile Durheim's theory of social solidarity, this clarifies that an individual as a subject is not the same when part of a collective. Social development will arise when people gather as a group. / Denna studie undersöker hur lärare på låg- och mellanstadiet hanterar de abrahamitiska religionerna judendomen, kristendomen och islam. Syftet är att lämna ett bidrag till den vetenskapliga diskussionen om för- och nackdelar med att som lärare i religionskunskap främst betona olika religioners olikheter eller likheter. Dessutom belyser studien vilken betydelse religionsundervisningen kan få för främjandet av social sammanhållning och moraluppfattningen i ett samhälle. Det vill säga om den kan stärka samsynen kring grundläggande värden, normer och mål. Studien genomfördes främst med hjälp av en enkät. Denna innehöll 22 frågor uppdelade under de tre rubrikerna Bakgrundsfakta, Lektionsplanering och undervisning, samt Religionsundervisningens betydelse för individ och samhälle. Enkäten besvarades av 124 lärare i religionsämnet på låg- och mellanstadiet. Som komplement har fem pedagogiska planeringar från samma urvalsgrupp studerats. Resultaten är både kvantitativa och kvalitativa. Studien tar avstamp i uttrycket Abrahams barn som ett verktyg för att visa på judendomens, kristendomens och islams gemensamma historia. Inom tidigare forskning finns två konkurrerande uppfattningar om Abrahams barn som pedagogiskt koncept. De allra flesta som deltog i studien anser det vara av stor vikt att visa på religionernas likheter. Som en naturlig följd av detta anser de även att religionsämnet har stor möjlighet att främja den sociala sammanhållningen i positiv riktning. Genom att se resultatet genom Émile Durheims teori om social sammanhållning tydliggörs att en individ som solitär inte är densamma när den ingår i ett kollektiv. När människor samlas i grupp uppstår det sociala fenomen.

Högskolan i Halmstad har med diverse aktörer utvecklat projektet Campusplanen 2025 med målsättning att bland annat utveckla det framtida campusområdet vid Halmstad Högskola till en blandstad bestående av studenter och allmänheten. Syftet med studien är att undersöka och öka förståelsen för hur studenter vid Högskolan i Halmstad upplever att den nutida och framtida sociala infrastrukturen kan påverka inkluderingen och exkluderingen av olika studentgrupper samt deras möjlighet till social sammanhållning. För att kunna besvara vårt syfte och frågeställning har vi använt oss av en hermeneutisk vetenskapsteori med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med olika studentgrupper. I analysen av vårt empiriska material använde vi Don Mitchells (2003) teori om det offentliga rummet, Jan Inge Jönhills (2012) begreppspar inkludering och exkludering, Pierre Bourdieus (1986) teori om kapital och Robert Putnams (2000) teori om socialt kapital. Studiens resultat visar att studenterna är i behov av en egen identitet och kapital för att öka den sociala sammanhållningen / The University of Halmstad has, with help from co-organizers, developed the project Campusplanen 2025. One of the objectives of the project is developing the future campus towards a mix of student and public life. The aim of this thesis is to examine and understand if students at the University of Halmstad experience that present and future social infrastructure could affect the inclusion and exclusion of different student groups and their social cohesion. To answer these questions, we used the hermeneutic methodology with qualitative semistructured interviews with different student groups. For the analysis of our empirical data, we used Don Mitchells (2003) theory about the public space, Jan Inge Jönhills (2012) concepts of inclusion and exclusion, Pierre Bourdieus (1986) theory on capital and Roberts Putnams (2000) theory on social capital. The results of this thesis show that the students are in need of their own identity and capital to increase the social cohesion.

Previous research highlights social cohesion and task cohesion, the individual attraction to the group and group interaction is widely debated. Much of the previous research is quantitative and conducted in mens sport. The purpose of the study is to gather information about young female team athletes and their attitude towards cohesion. The purpose is to explore the experiences of cohesion and also search which factors that the individuals experience as crucial to social cohesion and task cohesion in female team sports. The underlying theoretical framework of this study is based on a conceptual model developed by Carron et al. (1985). The study was based on eight interviews done on participants between 18 and 30 years. The interviews were conducted using a self-designed instrument that was created with inspiration from the validated Group Environment Questionnaire. The collected material was analyzed with a content analysis. The result reveals that female team athletes perceived cohesion as an important factor. A lot of attention was aimed at social cohesion and the participants need of inherency. But the participants emphasize that without task cohesion will group goals and purpose be absent. / Tidigare forskning belyser social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning, där individens attraktion till gruppen och gruppinteraktion är omdebatterat. Mycket av den tidigare forskningen är kvantitativ och utförd inom herridrotten. Syftet med studien är att samla information kring unga damlags-idrottares upplevelser till sammanhållning samt undersöka faktorer som individen upplever avgörande för social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning i lagidrott. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för arbetet är en begreppsmodell utvecklad av Carron et al. (1985). Under studien genomfördes åtta intervjuer där deltagarna var mellan 18 och 30 år. Intervjuerna utfördes med hjälp av ett egendesignat frågeformulär som skapades med inspiration från mätinstrument Group Environment Questionnaire. Det insamlade materialet analyserades utifrån en innehållsanalys. I resultatet framkommer det att damlags-idrottare upplever sammanhållning som en viktig faktor. Mycket uppmärksamhet riktades mot social sammanhållning och deltagarnas behov av tillhörighet. Deltagarna poängterar dock att utan uppgiftsorienterad sammanhållning saknar gruppen mål och syfte.

Masteruppsatsen Möjligt att mäta möten? undersöker mötesplatsers betydelse för social sammanhållning. Social sammanhållning förstås i denna studie genom två teoretiska begrepp, co-presence och svaga band, begrepp hämtade från urbanmorfologisk, kulturgeografisk och urbansociologisk forskning.  Syftet med studien kan beskrivas som tvådelat. Den första delen syftar till att undersöka vilken betydelse mötesplatser ges för att kunna bidra till att skapa social sammanhållning i en svensk större stads översiktsplan. Detta studeras genom en kvalitativ innehållsanalys av Malmö stads översiktsplan.  Den andra delen av studien syftar till att haka i den urbanmorfologiska forskargruppen Spatial Morphology Groups (SMoG) arbete med utvecklingen av det GIS-baserade verktyget Place Syntax Tool som de uppmuntrar mastersstudenter att använda för att utvärdera om det är ett användbart verktyg för att genomföra tillgänglighetsanalyser. I denna studie testas verktyget genom att analysera en större svensk stads stadsstruktur, Malmö, för att undersöka den rumsliga relationen mellan tillgången till mötesplatser och den byggda strukturen genom begreppet social sammanhållning.  Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen av Malmö stads översiktsplan visar att kommunen främst planerar för mötesplatser utifrån begreppet co- presence. Samtidigt går det att se att de förväntningar som Malmö har på vilka effekter som möten ska ge i form av social sammanhållning är mer kopplade till begreppet svaga band. För att bidra till att öka den sociala sammanhållningen ges mötesplatser betydelsenatt kunna (1); möjliggöra för möten mellan människor med olika bakgrunder, (2); överbrygga fysiska och sociala barriärer samt (3); främja demokrati, delaktighet och trygghet.  Place Syntax-analyserna synliggör var i staden det finns hög respektive låg tillgång till olika typer av mötesplatser. Det synliggörs även om en stad är rumsligt segregerad på grund av att olika områden är dåligt sammankopplade på grund av gatunätverkets konfiguration. Place Syntax Tool bedöms vara ett användbart verktyg för att mäta tillgången till mötesplatser i städer och se mönster över var det kan sättas in åtgärder i den fysiska miljön för att öka möjligheten för människor att mötas.  Resultatet av en Place Syntax-analys som visar på att det finns en hög tillgång till mötesplatser i en stad går inte att likställas med att det finns social sammanhållning. Det resultatet kan visa är huruvida det är möjligt för olika individer och grupper att mötas i en stad vilket bedöms vara en förutsättning för att social sammanhållning överhuvudtaget ska kunna uppnås.

”How the health situation of unemployed women can be understood from a " sociological perspective” The background to our essay is based on recent peer-reviewed research which proves the lack of research in the area, and the sociological interest on our part regarding the female exclusion in Swedish society, 2022. The purpose of the essay was to strive to answer the essay´s question, which examines how the unemployed women´s life situation and health are affected when they are outside the labor market. The method used by our sociological thesis is qualitative in-depth interviews where thematic analysis with the main theme has been interpreted and supported theoretically to extract sufficient sociological empirical evidence to be able to answer the question. The result that the thesis came to is that exclusion, ill health and reduced quality of life are an effect on the life situation of unemployed women. The summary is that more research in the area is needed and the problem must be raised more as unemployment has negative health consequences for the individuals that in this case are the swedish unemployed women. / ”Hur arbetslösa kvinnors hälsosituation kan förstås ur ett sociologiskt perspektiv” Bakgrunden till vår uppsats grundar sig i tidigare granskad forskning som bevisar bristen på forskning inom det valda området samt det sociologiska intresset från vår sida gällande kvinnligt utanförskap i svenska samhället 2022. Syftet med uppsatsen var en strävan på svar till uppsatsens frågeställning som undersöker hur de arbetslösa kvinnors livssituation och hälsa påverkas när de befinner sig utanför arbetsmarknaden. Metoden som vår sociologiska uppsats använder sig av är kvalitativa djupintervjuer där tematisk analys med huvudtema tolkats och stöttats teoretiskt för att utvinna tillräckligt sociologiskt empiriskt underlag för att kunna besvara frågeställningen. Resultatet som uppsatsen kommit fram till är att utanförskap, ohälsas amt sänkt livskvalitet är en effekt för de arbetslösa kvinnornas livssituation. Sammanfattningen blir att mer forskning inom området behövs och att problematiken måste lyftas mera då arbetslösheten ger negativa hälsokonsekvenser för individer som i detta fall är svenska arbetslösa kvinnor.

Med utgångspunkt i hållbar stadsutveckling och social hållbarhet undersöker denna uppsats offentliga mötesplatsers socio-ekonomiska kvaliteter. Miljonprogramsområdet Kroksbäck, beläget i sydvästra Malmö, utgör med sina befintliga och föreslagna offentliga mötesplatser undersökningsområdet. Genom teorier och litteratur om bland annat social hållbarhet, mötesplatser, offentliga platser/rum, territorialitet och grannskapet skapas normativa principer som blir till verktyg för uppsatsens socio-ekonomiska analys. I nulägesbeskrivningen av Kroksbäck synliggörs med hjälp av tidigare forskning och statistik, observationer samt intervjuer ett område med en påtaglig socio-ekonomisk problematik, brist på mötesplatser, service och handel. Då det angränsande och högprofilerade Hyllie centrumområde nu till största del står färdigt har Kroksbäck fått ett centralt läge och blivit attraktivt att bebygga och utveckla, vilket har resulterat i två gestaltningsförslag där Kroksbäck framstår som urbant, kommersiellt och tryggt, en vision långt ifrån verkligheten. För att anpassa stadsutvecklingsinsatserna till områdets boende och behov föreslås i uppsatsens förstudie ett projekt som avses främja Kroksbäck ur ett socio-ekonomiskt perspektiv, så att sociala värden som kan stärka området gynnas och därmed den övergripande samhällsekonomin. Genom att ta till vara på kroksbäcksbornas lokala expertis och kunskaper samt involvera en bredd av samhällsaktörer kan det föreslagna projektet Möt ditt Kroksbäck! understödja skapandet av socio-ekonomiskt hållbara mötesplatser i Kroksbäck. Projektets process ser till att stärka de boendes engagemang för sitt bostadsområde och deras självkänsla och mötena mellan boende från olika grannskap kan gagna den sociala sammanhållningen. När den fysiska mötesplatsen i ett senare skede står färdig kan den ge upphov till interaktion, vilket kan främja den kollektiva styrkan och de sociala nätverken, skapa arbetstillfällen och göra området mer trivsamt. / Based on theories and the discourse of sustainable urban development and social sustainability, this thesis explores the socio-economic qualities of public meeting spaces. The socially and economically deprived suburban housing area Kroksbäck, situated in the Southwestern parts of Malmö, Sweden, is with its existing and suggested meeting spaces the focus area of the analysis. Through theory and literature about social sustainability, meeting spaces, public space/place, territoriality, the neighbourhood, and the community, normative principles are created to function as a tool for this socio-economic analysis. In the chapter that makes up the status report, a housing area that is struggling with socio-economic insufficiencies, a lack of meeting spaces, service, and commercial activities is depicted. Since the adjacent and high-profile area Hyllie centrumområde is now nearly completed after many years of planning and construction work, Kroksbäck has gotten a new central location and has become attractive for entrepreneurs to start to develop. This has resulted in two urban development proposals, where Kroksbäck is presented as urban, commercial and safe, which is a vision far from today’s reality. In order to adapt the plans to the area and the people living here, a pilot study of a project intended to strengthen Kroksbäck’s socio-economic qualities is presented in this thesis. By supporting and facilitating social sustainability, the economy at large will benefit from the outcomes of better social relations and cohesion. The local expertise of the people living in Kroksbäck is made use of while at the same time involving different local stakeholders in the project Meet your Kroksbäck!, which is based on participatory methods and intended to be utilized in the development of the area and its new meeting spaces. The project is also intended to heighten the self-esteem and social cohesion of the locals living in Kroksbäck. When the new meeting space is created, in a later stage, it will help to promote interaction between people, strengthen social networks and the local economy, and make the area more lively and enjoyable to live in and to visit.