Det finns både skillnader och likheter mellan Stanislavskij och Brecht. En av de tydligaste är att de har olika ismer i grunden, Stanislavskij är naturalist och Brecht är realist. Dessa ismer gränsar till varandra i det att de båda vill ge en så realistisk bild av verkligheten som möjligt, men tar olika vägar i synen på verkligheten och hur denna ska avbildas på bästa sätt. Där Stanislavskij vill ha total inlevelse vill Brecht fjärma och hålla distans. Där Brecht bara låter skådespelaren ge utlopp för sina känslor i det inledande repetitionsarbetet låter Stanislavskij känslan vara med som en röd tråd genom hela processen från rollskapande till färdig föreställning. Jag har även kommit fram till att politiken, i synnerhet kommunismen och den socialistiska realismen, tilläts större utrymme hos Brecht än hos Stanislavskij. Vidare ansåg både Stanislavskij och Brecht att publiken hade en jämförelsevis stor roll i teaterns varande. Brecht menade att publikens möjlighet till kritisk eftertanke var det viktigaste för teatern i det stora hela, detta samtidigt som underhållningsfaktorn vägde tungt. Stanislavskij å sin sida strävade istället efter publikens beständiga upplevelse av den verklighet som skådespelarna åskådliggjorde på scenen, för honom var det viktigare att publiken trodde på vad de såg än att de blev roade.

Nowa Huta i Polen är ett område i staden Krakow som uppfördes från grunden mellan 1949–1956.Stadsmiljön har en socialist-realistisk utformning och är representativ för stadsplanering från en tid som kombinerade en snabb industrialisering och en strävan att skapa ett nytt samhälle. Stadens utformning är intressant ur ett samhällsplaneringsperspektiv då den uppvisar många likheter med nyurbanism och Trädgårdsstaden i Ebenezer Howards originaltanke. Genom en undersökande fallstudie utförd genom litteraturanalys kombinerat med analyser av den fysiska stadsmiljön har likheter med nyurbanism och trädgårdsstaden blivit tydliga. En av slutsatserna som kan dras från arbetet är att det saknas belägg för beskrivningen av Nowa Huta som sammanhörande med Clarence Perrys grannskapsmodell / Nowa Huta in Poland is an urban environment built from the ground up between 1949 and 1956 on the basis of socialist-realist design. The design is representative of socialist-realist urban planning from a time that combined rapid industrialization with an effort to create a new society. The city's design is interesting from an urban planning perspective as it exhibits many similarities with New urbanism and The Garden City in Ebenezer Howard's original form. Through an exploratory case study conducted through literature analysis combined with an analysis of the physical urban environment, similarities with new urbanism and the garden city emerges. One of the conclusions that can be drawn from the work is that there is no support for the description of Nowa Huta as associated with Clarence Perry's neighborhood model.

In the Soviet Union, literary writers were required to produce their work within the bounds of the cultural doctrine of Socialist realism or risk being subject to sanctions of the authorities. During the Khrushchev Thaw after the death of Joseph Stalin, there appeared the musical genre of avtorskaya pesnya (or author’s song), which was often described as part of the dissident movement in the Soviet Union. The genre nourished on as well as voiced criticism of Soviet life, and its performers, also called bards, became highly popular. The Great Patriotic War (1941-1945) was a common theme in Soviet literature, and also one of the main themes in avtorskaya pesnya. This study analyses the war theme in the songs of the three main bards of this genre – Bulat Okudzhava, Yuri Vizbor and Vladimir Vysotsky – in order to examine the genre’s relation to the norms of Socialist realism. These definitions compose the theoretical framework that is applied to the songs in interpretative readings to determine their relation to Socialist realism. The study analysed 21 songs with a war theme of Okudzhava, Vizbor and Vysotsky. Contrary to what might be expected, it is concluded that the war theme found in avtorskayapesnya generally conforms to the norms of the officially approved Soviet literature of war, but that the bards in some instances venture outside of the bounds of Socialist realism.