Informations- och kommunikationstekniken (IKT) är en viktig del av vår vardag, då tekniken på olika sätt förenklar och effektiviserar vårt dagliga agerande på arbetet och i hemmet. Genom att interagera med tekniken kan vi kommunicera med andra människor, på en mängd olika sätt genom en mängd olika medier. Förskolan ska på ett lustfyllt och varierande sätt spegla samhällets utbredning av de digitala verktygen och lärplattan har blivit allt mer vanligt förekommande i förskoleverksamheten. Lärplattan har många egenskaper och möjligheter, exempelvis kan det möjliggöra tillfällen av språklig interaktion med olika samtalspartner, medier och genrer, vilket kan utveckla barns kommunikativa kompetenser. Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för och användandet av lärplattan som ett digitalt verktyg i barnets litteracitetsutveckling på förskolan. Studien baseras på en mindre enkätundersökning riktad till förskolechefer samt intervjuer med tre pedagoger som aktivt arbetar med lärplattan på förskolan. Denna metod tror jag på bästa möjliga sätt ska kunna uppfylla uppsatsens syfte. Resultatet visar att förutsättningarna på förskolorna är relativt lika. Förskolechefernas erfarenhet av lärplattor och deras synsätt till användandet av lärplattor i verksamheten är mestadels positivt. Samtliga förskolor som informanterna representerar har tillgång till lärplattor, i olika utsträckning. Det som skiljer förskolorna åt är hur den praktiska implementeringen genomförts. Resultatet visar även att praktiken är relativt lika varandra. De intervjuade pedagogerna talar om ett medvetet användande, en närvarande pedagog och ett meningsfullt lärandesammanhang. De olika situationerna där barnen använder lärplattan, har litteracitet som en gemensam nämnare. Pedagogerna använder inte begreppet litteracitet, men de beskriver situationer för språkande och kommunikation, ur ett sociokulturellt perspektiv. / Information and communication technology (ICT) is an essential part of our everyday life, as the technology in different ways simplifies and streamlines our daily behavior at work and at home. By interacting with the technology we are able to communicate with other people, in a variety of ways through a variety of media. Preschools should in an enjoyable and varied way reflect the propagation of digital tools in society and the learning tablet has become increasingly common in early childhood education. This tool has many features and capabilities, for example, it may allow for occasions of linguistic interaction with various interlocutors, media and genres, which can develop children's communication skills. The purpose of this paper is to examine the conditions for and use of the learning tablet as a digital tool in the child's development of literacy, in preschool. The study is based on a smaller survey of preschool managers and interviews with three teachers who are actively working with the learning tablet in preschool. I believe that this method is the best way to fulfill the thesis purpose. The result shows that the conditions in the preschools are relatively similar. Preschool managers' experience of learning tablets and there approach to the use of learning tablets in preschool, is mostly positive. Every preschool which the informants are representing have access to learning tablets, in different extents. What distinguishes the preschools apart is how the practical implementation is carried out. The results also show that the effect is relatively similar. The interviewed teachers talk about a conscious use, a present educator and a meaningful learning context. The different situations, in which children use the learning tablet, have literacy as a common denominator. The teachers don’t use the concept of literacy, but they describe situations for language and communication, from a sociocultural perspective.

Over 20,000 Swedish lower high school students are currently learning mathematics in English but little research has been conducted in this area. This study looks into the question of how much second language learner training teachers teaching mathematics in English to Swedish speaking students have acquired and how many of those teachers are using effective teaching practices for second language learners. The study confirms earlier findings that report few teachers receive training in second language learning but indicates that some of the teaching practices shown to be effective with second language learners are being used in some Swedish schools / Mer än 20 000 högstadiet elever i Sverige har valt att lära sig matematik på engelska, men det finns väldigt lite forskning inom området. Detta arbete granskar hur mycket utbildning i andraspråksinlärning har lärare som undervisar matematik på engelska till svensktalande elever och hur många av de undervisnings-strategier som tidigare forskning har visat att vara effektiva används numera under matematiklektionerna på engelska? Arbetet bekräftar tidigare forskning, som visar att få lärare som undervisar matematik på engelska till svensktalande elever har fått utbildning i andraspråksinlärning, men den här forskningen visar att några av de effektiva strategierna numera används under matematiklektioner i vissa skolor. / <p>Matematik</p>

Online language learning and teaching is a field that has received a significant amount of research attention. What factors could affect student participation in simpler online learning environments has been investigated by researchers, but there has been limited study of factors affecting participation in complex Multi-User Virtual Environments. By using the typical Multi-User Virtual Environment Second Life, three English courses offered by Swedish universities were examined in this thesis. The courses were video-recorded, and selected parts of the recordings were transcribed. The transcribed recordings were complemented by author(s)’ observation, participants’ reflection, an online questionnaire and an online interview. Participation from the courses was measured both quantitatively and qualitatively. Quantitative methods were used to measure, for example, floor space, number of utterances, turn length, number of turns; the qualitative analysis centered on, for instance, utterance functions, discourse analysis, and Conversational Analysis. The results were published in five papers that focused on different central factors affecting participation in Second Life. In this thesis, the findings from those articles are synthesized. Furthermore, on the basis of the findings, a general model of factors affecting participation is presented and discussed to highlight that different factors interrelate and that some factors are particularly important in terms of affecting participation in Multi-User Virtual Environments. These are students’ technical skills, task design, course design, technical support, and Second Life technology. The complex technology also places critical demands on teachers’ technical skills, teaching strategies, and roles that teachers should play. Finally, this thesis argues that it is important to choose a suitable technology for an English course.

<p>The purpose of this study is to investigate teachers 'and students' understanding of why students finish school with incomplete scores and which resources they consider necessary for students to accomplish the goals that are set for the students. Owing to the reuse of pupils and teachers' experiences, this study will highlight significant qualitative aspects of work with students who finish school with incomplete high school grades. Hopefully, will this study be a support and information base in secondary school.</p><p>The material forming the basis for the report's theoretical assumptions and the basic assumption is based on Lev Vygotsky sociocultural perspective on learning that Olga Dysthe discuss and develop further in his book, <em>Dialog, samspel och lärande</em>.  The present work is based on qualitative research method. I selected this research method because I am interested in getting an understanding of the importance and significance of this research The study applied a qualitative interview format.</p><p>As a result of the investigation as it has appeared that students difficulties to achieve the goals,depends on several factors, mostly on the student's socio-economic and psychosocial situation they live in. The life situation of the students determines the learning and knowledge process and how they reach their goals. The study concludes that a better synergy between the various stages need to be improved, the necessary resources, teachers need to understand the course objectives and then enlighten them to the students. As a final point, more explicit syllabus is needed owing to the easiness of being interpretable. Having more straightforward syllabus, unfair judgment will be prevented.</p><p> </p>

The purpose of this study is to investigate teachers 'and students' understanding of why students finish school with incomplete scores and which resources they consider necessary for students to accomplish the goals that are set for the students. Owing to the reuse of pupils and teachers' experiences, this study will highlight significant qualitative aspects of work with students who finish school with incomplete high school grades. Hopefully, will this study be a support and information base in secondary school. The material forming the basis for the report's theoretical assumptions and the basic assumption is based on Lev Vygotsky sociocultural perspective on learning that Olga Dysthe discuss and develop further in his book, Dialog, samspel och lärande.  The present work is based on qualitative research method. I selected this research method because I am interested in getting an understanding of the importance and significance of this research The study applied a qualitative interview format. As a result of the investigation as it has appeared that students difficulties to achieve the goals,depends on several factors, mostly on the student's socio-economic and psychosocial situation they live in. The life situation of the students determines the learning and knowledge process and how they reach their goals. The study concludes that a better synergy between the various stages need to be improved, the necessary resources, teachers need to understand the course objectives and then enlighten them to the students. As a final point, more explicit syllabus is needed owing to the easiness of being interpretable. Having more straightforward syllabus, unfair judgment will be prevented.

Uppdraget som låg till grund för detta examensarbete var att utveckla Vattenfall Science Centers utställning och verksamhet. Uppdraget formulerades i ett syfte att studera hur sciencecentret som koncept kan utvecklas genom att pröva hur ett sociokulturellt perspektiv pålärande yttrar sig i skapandet av en interaktiv installation. Målet med arbetet är att föreslå hurett science center kan formas och utvecklas för att skapa förutsättningar för lärande.Arbetet delades upp i tre delar. Första delen består av en studie av litteratur med syfteatt få en övergripande bild av den forskning som berör lärande på museer. Målet var att belysaviktiga aspekter för lärande på museer. Andra delen består av arbetet med att formulera endidaktisk modell som svarar för vad, varför och hur ett ämne eller ämnesområde skapresenteras, samt att tillämpa den didaktiska modellen i skapandet av en interaktivinstallation. Tredje delen av arbetet består av en utvärdering av mötet mellan den skapadeinstallationen och dess användare.I denna rapport presenteras arbetets tre delar för att avslutningsvis leda till endiskussion kring examensarbetets huvudfråga: Hur kan förutsättningar för lärande möjliggörasi utformandet av en interaktiv utställning?Att skapa förutsättningar för lärande handlar om att skapa förutsättningar föraktiviteter som möjliggör lärande. Genom utformning och val av innehåll i en utställningfinns möjlighet att skapa mer eller mindre goda förutsättning för lärande. Därför är det viktigtatt från början ha en klar bild av vilken typ av aktivitet som det är önskvärt att utställningeninbjuder besökaren till, exempelvis samarbete, samtal och besökarens egen påverkan.Det traditionella science centret är ofta kritiserat för att framställa naturvetenskap ochteknik som något färdigt och opåverkbart. För att skapa intresse och engagemang för dessaämnen och för områdena energi och miljö betonas från flera håll vikten av att iställetframställa dem nyanserat och från flera perspektiv. Därför är det viktigt att i arbetet med attutveckla en interaktiv utställning eller en science center verksamhet diskutera hur det tänktaämnet ska presenteras för att uppnå detta.Att skapa och utveckla en utställning och en verksamhet är en arbetsprocess sominvolverar många människor. Här liksom i alla situationer där många människor ärinvolverade i ett och samma projekt behövs en tydlig ambition och tydliga mål medverksamheten som kan styra och leda arbetsprocessens alla delar. I arbetet har det betonats attdenna ambition kan utvecklas från att intressera besökaren för naturvetenskap och teknik, idetta fall med fokus på energi- och miljöfrågor, till att också skapa engagemang. Engagemangsom exempelvis kan skapas genom att erbjuda besökaren verktyg för att själv kunna agera ochpåverka framtiden i relation energi- och miljöfrågor. / This study illuminates how the science center as a concept can be developed and how asociocultural perspective on learning influences the design of an interactive exhibit. The aimof the study is to propose ideas on how a science center can be designed and developed withthe purpose of creating good conditions for learning.The work was divided in three parts. In the first part literature was studied with theaim of highlighting aspects important for learning from a sociocultural perspective. In thesecond part an educational model was formulated based on the result from the literature study,interviews and study visits. The educational model was then used to guide the design of aninteractive exhibit on hydro power. The third part consists of an evaluation of the exhibitbased on observation of the visitors’ interaction with the exhibit.In this thesis the work and the result of the three parts are presented leading to a finaldiscussion about the key question of the study: How can learning possibilities be createdthrough the design of an interactive exhibition?Creating possibilities for learning is about creating possibilities for activities thatmakes learning possible. Through the design and in the choice of content of an exhibition it ispossible to create more or less good conditions for learning. Therefore it is important to havea clear picture of what type of activities it is desirable that an exhibition invite the visitor to,for example cooperation and conversation and the visitors’ possibility to influence the resultof the activity.The traditional science center is often criticized for presenting science and technologyas something static and finished. To create interest and engagement for the subject area it isinstead needed to be presented from a wide range of perspectives. Therefore throughout thework of developing an interactive exhibition or a science center it is important to discuss howthe subject area can be presented to fulfil this aim.Creating and developing an exhibition is a work that involves a number of people withdifferent backgrounds, knowledge and ideas. Just as in any other project that involves manypeople a clear ambition with clear goals is needed and makes a shared vision possible that canlead and steer all parts of the work.