Spatial ability and the skill to visualize objects is necessary for earth scientist, especially structural geologist. For this reason, undergraduate students within earth science needs to learn this skills, and how is the best way to teach this skills. To implement 3D thinking in undergraduate teaching, three strategies are presented. The first one is to separate and combine objects, which includes to see geological differences and categorize them. Secondly, visualize objects, both many and single ones and see which ones who are connected. Third and lastly is still and moving objects which involves geological processes. It is important to give students time to develop their spatial abilities and help them during the learning process. Another aspect to this is the path of information within the human brain when visualizing an object. The result shows that the process starts with the human eye which perceive the object and its attributes, then the geniculate nucleus sorts the information and directs it toward the visual primary cortex located in the occipital lobe. The primary visual cortex then send the information though the ventral- and dorsal steam which produces a visualization. Aspects which can affect the spatial ability may be earlier experiences, age and the way each person perceive the object. These factors effects how hard humans think the process of visualization is. The questionnaire showed that 3D models help students to visualize and should be used more in undergraduate teaching. / Förmågan att visualisera objekt och förstå dem är nödvändig för en geovetare, speciellt inom strukturgeologi. Därför är det viktigt att studenter på kandidatprogram i geovetenskap får tillfälle att lära sig den förmågan. För att implementera 3D-tänkande i undervisningen har tre strategier tagits fram. Den första är att separera och kombinera objekt, vilket inkluderar att se geologiska skillnader och kategorisera dem. Den andra är att visualisera ett eller flera objekt och se vilka som är kopplade till varandra. Den tredje är att se objekt som är i stilla eller i rörelse, vilket involverar geologiska processer. Det är viktigt att ge studenterna tid för att utveckla sin spatiala förmåga och att hjälpa dem under utvecklingen. Arbetet syftar också till att ta reda på hur visuell information bearbetas av den mänskliga hjärnan. Först bearbetas informationen av ögat, sen till geniculate nucleus som sorterar informationen och skickar den till det primära visuella cortex som ligger i occipital-loben. Därefter processas informationen av ventrala och dorsala stammen och det är här som en visualisering produceras. Faktorer så som ålder, tidigare erfarenheter och hur ögat uppfattar objekten påverkar hur visualiseringen blir och hur svårt individen uppfattar processen. Enkätundersökningen visade på att 3D-modeller hjälper studenter att visualisera och borde användas mer i undervisning på kandidatnivå.

Bakgrund Människor behöver dagligen använda sitt spatiala (rumsliga) tänkande. Allt från att hitta saker hemma till att upptäcka saker i världen, för att navigera och att kommunicera. På liknande sätt används denna förmåga för att föreställa sig nya saker och skapa relationer mellan begrepp. Studien i detta arbete har visat att det finns bevis för att personer som studerar teknik och naturvetenskapliga ämnen har mycket att vinna på att förbättra sina spatiala förmågor. Den hittar bevis i tidigare forskning för att personer med bra spatiala förmågor också presterar bra i tekniska- och naturvetenskapliga yrken. Det visar sig också att förmågan går att öva upp och därför kan man diskutera vidare kring frågan om det skulle vara till gagn för svenska elever att öva upp förmågan för att de skall bli duktigare i skolan? Syfte Frågan ovan täcker ett stort område och kräver mycket forskning. I denna studie begränsas frågeställningen till att undersöka om det föreligger en korrelation mellan spatiala förmågor och resultat i matematik. Litteraturen talar också om att det är skillnad på mäns och kvinnors spatiala förmågor varför den kort också tittar på genusskillnader. Metod Undersökningen i denna studie har använt en kvantitativ metod och är en observation av resultat av ett spatialt test samt matematikbetyg. Studien består av en litteraturgenomgång och en empirisk studie i form av ett spatial test. 67 elever i årskurs ett, två och tre på gymnasiet utfört en webbaserad spatialt test för att bedöma deras spatiala förmågor. Resultat Litteraturgenomgången visar på att det finns en korrelation mellan en persons spatiala förmågor och bra resultat i olika tekniska och naturvetenskapliga ämnen. Analysen i den empiriska studien gav lite olika resultat. Till exempel kan man se att det sammanslagna resultatet av alla tre klasser ger en svag korrelation men är inte statistiskt signifikant. Uppdelat per klass kan man finna att det, i klass tre, finns en ganska svag korrelation som är statistiskt signifikant. Studien visar således inte på något generell korrelation, förutom en lite svagare korrelation i två undergrupper. Slutsatsen man bland annat kan dra av denna studie är att underlaget är för litet, 67 elever, och begränsad till endast en skola. Den tidigare forskningen är också begränsad till studier gjorda i USA och till största del på studenter på högskola eller universitet. Ytterligare forskning borde göras i en svensk kontext. / Background People need to use their spatial thinking daily. Everything from finding things at home to discovering things in the world, to navigate and to communicate. Similarly, this ability is used to imagine new things and to create relationships between concepts. This study will show that there is evidence that people studying engineering and science subjects have a lot to gain from improving their spatial abilities. It finds evidence in previous research that people with good spatial abilities also perform well in engineering and science. It also turns out that this ability can be trained and it is therefore interesting to discuss the question whether it would be beneficial for Swedish students to practice the ability to improve their performance in school. Purpose The topic and the question above requires a lot of research, in order to provide a good answer. In this study, the question is limited to if there is a connection between spatial abilities and mathematical results. The literature also tells us that there is a difference in the spatial ability of men and women, why there is a brief discussion at gender differences. Method The study has been carried out using mainly a quantitative method and is an observation of the results of a spatial test and mathematical grade. The study consists of a literature review and an empirical study in the form of a spatial test. 67 students in grade one, two and three in high school have undergone a web-based spatial test to assess their spatial abilities. Results Literature review shows that there is a correlation between a person's spatial abilities and good results in various technical and natural sciences. The analysis here gave a little different result. For example, the combined result of all three classes gives a weak correlation, which is not statistically significant. Dividing the students into subgroups based on grade, a fairly weak correlation was found for grade three that was statistically significant.