• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Caracterização e perfil motivacional das atletas de futsal feminino de alto rendimento no Brasil

Giusti, Maurício Lobo 20 October 2014 (has links)
Made available in DSpace on 2016-03-22T17:27:36Z (GMT). No. of bitstreams: 1 mauricio lobo giusti.pdf: 744375 bytes, checksum: 3b95bba23b095fb11f1409e04f576b46 (MD5) Previous issue date: 2014-10-20 / Objectives: Characterize the female futsal high-level athletes em Brazil, check the characteristics of the athletes invited to the Brazilian national team in 2013, as well as identify the motivational profile and evaluate the factors associated with motivation for the Sport among athletes. Method: Transversal descriptive study, having Brazilian futsal athletes as target audience, participants of the 2013 Feminine Futsal League. It was applied a questionnaire created by the researchers and the profile of motivation was evaluated through the Sport Motivation Scale (SMS). Results: The majorities of athletes are adults, of socio-economic classification B, are studying with integral funding, started playing at the streets or school, with less than 9 years old. Also, they would like to dedicate more time to futsal and the majority is paid to play. Being called-up is associated with being adult, having finished high school or attending post-graduation, receiving integral funding and being invited, indicated or hired from other team by their current team. The average score of the athletes for intrinsic motivation (IM) were higher than the score of extrinsic motivation (EM). The average of demotivation dimensions presented the lowest values. The athletes that were studying present higher IM. The athletes with 10 years or more in futsal were the most demotivated. Conclusion: This research sought to describe the profile of athletes that dispute the most important futsal national championship, besides describing the characteristics of the athletes that were called up for the Brazilian national team. Starting from these findings, it was notices an important encouragement to education continued between the athletes and also a high score of intrinsic motivation that seems to be connected with studying. The demotivational scores were low, however, the increase of years of practice may lead to higher scores of demotivation in the sport / Objetivos: Caracterizar as atletas de futsal feminino de alto rendimento no Brasil, verificar as características das atletas convocadas para a seleção brasileira em 2013, bem como, identificar o perfil motivacional e avaliar os fatores associados à motivação para o esporte entre as atletas. Método: Estudo descritivo transversal, tendo como população alvo as atletas brasileiras de futsal, participantes da Liga Futsal Feminina 2013. Foi aplicado um questionário estruturado criado pelos pesquisadores e o perfil da motivação foi avaliado através da Escala de Motivação no Esporte (SMS). Resultados: A maioria das atletas é adulta, de classificação econômica B, está estudando com financiamento integral, começou a jogar na rua ou na escola, com menos de 9 anos. Também gostariam de dedicar mais tempo ao futsal e a grande maioria é remunerada para jogar. Ser convocada esteve associado a ser adulta, ter concluído o ensino superior ou estar cursando pós-graduação, receber financiamento integral dos estudos e ter sido convidada, indicada ou contratada de outra equipe para sua equipe atual. Os escores médios das atletas para motivação intrínseca (MI) foram maiores que os escores de motivação extrínseca (ME). A média da dimensão desmotivação apresentou os menores valores. As atletas que estavam estudando apresentaram maior MI. As atletas com dez anos ou mais na prática do futsal estavam mais desmotivadas. Conclusão: Este estudo buscou caracterizar e descrever o perfil motivacional das atletas que disputaram o campeonato nacional mais importante da modalidade, além de descrever as características das atletas convocadas para a Seleção Brasileira. A partir destes achados observou-se um importante incentivo a educação continuada entre as atletas e também um alto escore de motivação intrínseca que parece estar relacionada ao estudo. Os escores de desmotivação foram baixos, no entanto, o aumento dos anos de prática parece levar a maiores escores de desmotivação para o esporte
2

Motivation i varje zon? : En studie av motivationens och tränarbeteendens påverkan hos elever på elitishockeygymnasier

Dupree, Linda January 2017 (has links)
Syftet med studien var att undersöka vilka tränarbeteenden som föredras av elever på svenska elitishockeygymnasier samt att få en inblick hur motivationen är hos dessa elever.  Frågeställningar: 1. Hur uppfattar eleverna olika tränarbeteenden? 2. Hur ser motivationen ut hos eleverna? 3. Finns det några skillnader mellan könen i dessa två variabler? 4. Finns det några skillnader mellan de olika spelpositionerna inom ishockey? 5. Finns det ett samband mellan specifika tränarbeteenden och viss motivationstyp? Metod: Deltagare i denna kvantitativa studie var elever på landets elitishockeygymnasier som fyllt 18 år. Undersökningen genomfördes i form av en webb-enkät i Google Forms. Enkäten har bestått av två redan färdiga enkäter, Leadership Scale for Sports och Sport Motivation Scale-II. Enkäten har skickats till de ansvariga för respektive elitishockeygymnasium i landet som sedan förmedlat enkäten vidare till eleverna. Resultatet från enkäten har bearbetats i statistikprogrammet SPSS version 24 där T-test, korrelationer, one-way ANOVA samt Cronbach’s alfa har genomförts.  Resultat: Autokratiskt beteende var det minst uppskattade beteenden och positiv feedback det mest uppskattade.  Den motivationstyp som förekom i högst grad hos undersökningsgruppen var inre motivation och i lägst grad förekom amotivation. En statistisk signifikant skillnad mellan könen i föredragna tränarbeteenden visades, då kvinnorna i högre grad föredrog demokratiskt beteende jämfört med männen. Mellan de olika positionerna fanns det statistisk signifikant skillnad inom amotivation, där målvakterna visade mer amotivation än backarna. Samband av medel-styrka kunde ses mellan inre motivation och träning/instruktion samt positiv feedback, men även mellan extern reglering och träning/instruktion. Fler samband med låg styrka kunde påvisas. Slutsats: De mest föredragna tränarbeteendena samt motivationstyperna har påvisats. Även skillnader och samband har framkommit. En viktig slutsats är att de undersökta variablerna hänger ihop och har en stor påverkan på varandra, då idrottarnas motivation påverkar tränarens beteende, samtidigt som tränarens beteende påverkar idrottarnas motivation.

Page generated in 0.1221 seconds