Under de senaste åren har antalet nyanlända ökat i Sverige vilket innebär en större flerspråkighet i skolan. I vår tidigare kunskapsöversikt undersöktes de två teoretiska läsmodellerna, Phonics och Whole Language, utifrån ett flerspråkigt perspektiv. I kunskapsöversikten framkom en intressant faktor som belyste vilken läsinlärningsmodell som bör användas i läsundervisningen gällande ett flerspråkigt barn. Faktorn nämnde att det beror på i vilken ålder ett flerspråkigt barn blivit exponerat för sitt andraspråk. För att lärare ska ta reda på när en elev blivit exponerad för sitt andraspråk ska hen undersöka elevens språkliga bakgrund. För att inhämta information om den flerspråkiga elevens språkliga bakgrund behöver eleverna kartläggas. Studien syftar därför till att ta reda på vilka former av kartläggning verksamma F- 3 lärare använder sig av när de kartlägger flerspråkiga elever och om lärare tar hänsyn till flerspråkiga elevers förutsättningar i val av läsmetoder. Undersökningsmetod för den insamlade empirin är enkät som innefattar både kvalitativa och kvantitativa frågor. Undersökningen resulterade i att kartläggningsformerna är mångfaldiga. De kartläggningsmetoder som framkom ur resultatet var ett kartläggningsprogram, egen kartläggning, kartläggning i samspel med resurs, att lärare tog del av resursernas kartläggning samt muntlig kartläggning. Det framgår inte om kartläggningen ligger till grund för den metod som lärare väljer i läsundervisning utan lärarna väljer den metod de själva anser gynna de flerspråkiga eleverna. Det framgår heller inte om lärare tar hänsyn till flerspråkiga elever förutsättningar i val av läsmetod.

Uppsatsen analyserar sex kursplaner i ämnet svenska från tre olika universitet. Universiteten vars kursplaner ingår i analysen är Örebros, Karlstads och Stockholms universitet. Syftet med analysen är att undersöka vilka kunskaper som blivande lärare får möjlighet att ta del av i sin utbildning angående nyanlända andraspråkselevers läs-och skrivutveckling. Uppsatsen utgår från en komparativ metod som bygger på en kvalitativ jämförelse, där syftet är att finna likheter och skillnader i det empiriska materialet. Resultatet har systematiskt sammanställts med hjälp av centrala begrepp från bakgrundskapitlet och den tidigare forskningen. Resultatet visar på en rad likheter mellan kursplanerna men det finns också en del olikheter. Likheterna som har analyserats framhåller betydelsen av att den studerande har förmågan att göra en språkbedömning av elevers kunskaper samt vikten av att den studerande förstår betydelsen av den språkliga socialisationen. Ytterligare likheter som har framkommit är avsaknaden av en beskrivning av modersmålets betydelse för andraspråkselevers skolframgång samt avsaknaden av kunskaper om nyanländas andraspråksinlärning. Kursplanernas beskrivningar syftar endast på andraspråksinlärning i allmänhet och inte på nyanlända andraspråkselevers inlärning. Skillnaderna som framträder i kursplanerna innefattar kursplanernas omfattning och poängfördelning gällande andraspråksperspektiv och lärande, kunskaper om språkuppbyggnad ur ett andraspråksperspektiv samt skillnader i modeller och fokus angående läs- och skrivinlärning.

En likvärdig undervisning för samtliga elever är det som varje lärare ska ha för avsikt att eftersträva för att, på ett korrekt sätt, förhålla sig till skollagen (SFS 2010:800, 1 kap, 9§). Denna studie syftar till att undersöka hur F-3 lärare arbetar för att uppnå likvärdighet i No- undervisningen, samt om de framhåller specifika hinder för detta. Studien utgår från en tematisk innehållsanalys och datainsamlingen görs genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Genom att definiera olika teman utifrån de svar intervjuerna gav kunde vi se en struktur växa fram. Resultatet indikerar att det finns hinder för att kunna tillgodose eleverna en likvärdig No-undervisning samt ger exempel på hur lärare arbetar för att kompensera dessa. Lärarna lyfter hinder som; olikheter i språklig bakgrund, olikheter i social bakgrund, resurser samt didaktiska val. För att kompensera detta arbetar lärarna framförallt med elevaktiva lektioner, varierad undervisning, samarbetar kollegialt, gör diverse anpassningar och försöker inspirera eleverna till fortsatt lärande.