<p>Sjuksköterskor möter ofta sorg i sitt arbete, därför är kunskaper om sorgprocessen och sorgreaktioner viktiga för att sjuksköterskor ska kunna ge bra stöd till sörjande patienter. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans stöd till patienter i sorg. Studien har genomförts som en litteraturstudie med resultat som visar på att många sörjande ansåg att stödet från vårdpersonalen var otillfredsställande eller otillräckligt. De sörjande ansåg att mest negativt var vårdpersonalens brist på medkänsla, empati, ärlighet och intresse för den sörjandes känslor. Det viktigaste i stödet visade sig vara när vårdpersonalen bara var där och lyssnade på de sörjande och lät dem uttrycka sina känslor. En del sörjande ansåg att många sjuksköterskor gav intryck av att vara obekväma i att ge stöd till patienter i sorg. Många sjuksköterskor som medverkat i studierna ansåg att de behövde mer kunskap och erfarenhet i att ge stöd till sörjande patienter. Det visade sig vara viktigt att ha kunskap om att individer inte sörjer på samma sätt och att därför ta hänsyn till individuella skillnader och behov. Ett mycket utforskat område är sorg vid perinatal förlust, däremot behövs mer forskning inom sorg som orsakats av andra sorters förluster.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka om elevers upplevda lärarstöd/acceptans har betydelse för elevers skolmotivation. 42 elever deltog i den enkätundersökning som genomfördes en gymnasieskola i två olika klasser. Deltagarna var i åldern 18-19 år. Samtliga deltagare fick besvara 29 items som var avsedda att mäta upplevt lärarstöd/acceptans, upplevt föräldrastöd, elevprestation och elevmotivation. Resultatet av studien visade signifikanta samband mellan upplevt lärarstöd/acceptans och skolmotivation. Detta kan tolkas som att lärarstöd är viktig för elevers skolmotivation.</p><p> </p><p>Nyckelord: stöd, acceptans, motivation</p>

<p>This study examines gender differences in the perception and utilization of social support in traditional female- and male workplaces. This study confirms results from earlier studies which suggest that there are gender differences. The survey instrument measures four types of social support: informational, instrumental, appraisal and emotional among 314 working women and men. Women report higher levels of social support on all four types. There is a significant difference in instrumental support between women working in female dominated workplaces compared to men working in male-dominated workplaces and between some of the trades. Otherwise no significant differences were found.</p>

No description available.

No description available.

Missbruk- och beroendeproblem är idag ett stort problem i samhället. Att vara anhörig till en person med missbruks- och beroendeproblem är inte lätt, detta är en stor grupp samtidigt som den lätt glöms bort. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur föräldrar som har barn med missbruks- och beroendeproblem påverkas av detta samt att beskriva och analysera vad dessa personer anser som stöttande och hjälpande faktorer från samhället eller omgivningen. Denna kvalitativa studie har genomförts med hjälp av fem intervjuer, som bland annat hittas via bekanta och via FMN. Resultatet visar att man påverkas väldigt mycket av att ha ett barn som missbukar. Stödet och hjälpen för dessa föräldrar har sett olika ut, men fyra av de fem som intervjuats har sett ganska negativt på socialtjänstens hjälp och stöd.

Ungefär 40 % av alla patienter som söker sig till vården idag, lider av psykosomatiska symtom. Mycket utav sjukvårdspersonalens tid och resurser läggs på de diagnostiserbara symtomen i form av långdragna utredningar och behandlingar utan resultat. Det behövs inom vården fler behandlingsstrategier och mer kunskap om hur psykosomatiska symtom utvecklas. Syftet med litteraturstudien var att undersöka bakomliggande orsaksfaktorer till psykosomatiska symtom och möjligheten för sjuksköterskan att stödja dessa patienter emotionellt. Resultatet visade att orsaksfaktorerna var multidimensionella. Förtroendefull och öppen kommunikation mellan vårdpersonal och patient krävdes för att kunna upptäcka psykosomatiska symtom och var ett viktigt stödredskap i behandlingen utav dem. På grund av att psykosomatiska symtom är ett utbrett problem idag, behövs det mer kvalitativ forskning om vad som påverkar dessa symtom och hur sjuksköterskan kan ge bättre stöd åt denna patientgrupp.

Kirurgi och strålbehandling av gynekologisk cancer kan orsaka fysiska förändringar som blödning, reducerad lubrikation, sköra slemhinnor och infertilitet. Forskningen har visat att cancer patienter önskar information kring sexualitet. Detta gav anledning att tro att kvinnor behandlade för gynekologisk cancer har större behov av information kring sexualitet då behandlingen innebär ingrepp på genitalierna. Syftet var, att genom en litteraturstudie baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar, beskriva kvinnors uppfattningar kring sexualitet efter behandlad gynekologisk cancer. Resultatet grundades på 11 vetenskapliga publicerade artiklar som analyserats och sammanställts. Många kvinnor behandlade för gynekologisk cancer upplevde dyspareuni, minskat sexuellt interesse och rädsla kring samlag samt att cancern skulle återkomma. Sexualiteten påverkades negativt av fysiska förändringar och strålning verkade orsaka mest fysisk skada. Information rörande sexualitet tycktes förbereda kvinnorna på eventuella biverkningar efter behandling men vårdpersonalen gav inte alltid adekvat information. Vissa kvinnor som levde i ett partnerskap fann det svårt att tala om sexualitet och var rädd att bli lämnad då de inte kunde tillfredställa partnern sexuellt. Samtidigt ansågs partnern som ett viktigt stöd. Slutligen antas det att god information till både kvinnan och hennes partner skapar en bra grund för en fungerande parrelation samt underlättar kvinnans hantering av sjukdomen, behandling och eventuella biverkningar.

Sjuksköterskor möter ofta sorg i sitt arbete, därför är kunskaper om sorgprocessen och sorgreaktioner viktiga för att sjuksköterskor ska kunna ge bra stöd till sörjande patienter. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans stöd till patienter i sorg. Studien har genomförts som en litteraturstudie med resultat som visar på att många sörjande ansåg att stödet från vårdpersonalen var otillfredsställande eller otillräckligt. De sörjande ansåg att mest negativt var vårdpersonalens brist på medkänsla, empati, ärlighet och intresse för den sörjandes känslor. Det viktigaste i stödet visade sig vara när vårdpersonalen bara var där och lyssnade på de sörjande och lät dem uttrycka sina känslor. En del sörjande ansåg att många sjuksköterskor gav intryck av att vara obekväma i att ge stöd till patienter i sorg. Många sjuksköterskor som medverkat i studierna ansåg att de behövde mer kunskap och erfarenhet i att ge stöd till sörjande patienter. Det visade sig vara viktigt att ha kunskap om att individer inte sörjer på samma sätt och att därför ta hänsyn till individuella skillnader och behov. Ett mycket utforskat område är sorg vid perinatal förlust, däremot behövs mer forskning inom sorg som orsakats av andra sorters förluster.

No description available.