The City of Stockholm has decided to invest in renewable energy and especially in photovoltaics. The objective of this thesis is to investigate the photovoltaic potential on roof areas that the city possesses and to further investigate some buildings of the Property Management Department. The thesis also compares some existing photovoltaic plants with the solar irradiance map which shows available roof area on each building in Stockholm. The report ends with a literature study about the climate impact and greenhouse gas emissions of photovoltaic. The total available roof area suitable for photovoltaic plants is estimated to 700 000 m2, with a potential electricity production of 110 GWh per year. This corresponds to 17 % of the City of Stockholm’s yearly electricity consumption. A selection of sport facilities and fire stations owned by the Property Management Department has been investigated and 13 of the 33 buildings have roof areas which are well suited for photovoltaics. The potential electricity production from these buildings is estimated to 1 050 MWh per year. The 5 existing plants investigated occupies on average 49 % of the roof area which is available according to the solar irradiance map. In a life cycle perspective, photovoltaics purchased on the global market are expected to cause greenhouse gas emissions of 45 g CO2-eq/kWh.

The main purpose with this thesis is trying to understand the underlying factors of housing prices. The survey has been limited to Stockholm and the years 1990 to 2013. The independent variables were selected based on previous research. The real estate price index was then analysed using regression analysis and correlation analysis. The results have been compared with the previous research and with economic theories. The conclusion of the study is that the real interest rate and real disposable income, along with household preferences can explain a large part of the housing price surge. However, the preferences are exogenous variables in the general equilibrium model and therefore cannot be measured.

Den ökade efterfrågan på bostäder i Sveriges städer har pressat upp priserna på bostadsrätter, framförallt i Stockholms innerstad. Trots den höga prisnivån skiljer sig priserna relativt mycket åt mellan bostadsrätter. Vad har en dyr bostadsrätt som en ”billig“ saknar? Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka egenskaper som påverkar bostadsrättens pris samt estimera hur stor denna påverkan är. Detta sker med hjälp av hedonisk metod och en regressionsanalys där priset är beroende variabel och bostadsrättens fysiska samt läges- och ekonomirelaterade egenskaper är oberoende variabler. Resultatet visar att bostadsrättens boarea, antal rum, avgiften och vad den inkluderar samt balkong påverkar priset. Även fastighetens ålder samt läget påverkar priset i viss mån. / The rising demand for housing i Swedish cities has caused prices on condominiums to rise, especially in the inner city of Stockholm. In spite of the high price level, prices differ quite a lot from apartment to apartment. What separates an expensive condominium from a “cheap” one? The purpose of this essay is to find out which qualities that influence the price of a condominium, and to estimate how big the influence is. To do this I used hedonic method and a regression analysis with the price as the dependent variable and physical as well as location  and economy related qualities as independent variables. The result shows that the condominium’s living space, number of rooms, the fee charged by the housing cooperative and what the fee includes and if there is a balcony or not influences the price. Also the age of the real estate and the location influences the price to a certain extent.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

No description available.

Den här uppsatsen redovisar en kvalitativ studie som har gjorts av nyliberal planering och hållbar stadsutveckling i Stockholms stad. Genom att studera plan- och visionsdokument utfärdade av staden är syftet med undersökningen att utreda hur nyliberal planering kan förenas med hållbar stadsutveckling. I undersökningen ingår också att utreda vad hållbar stadsutveckling faktiskt innebär utifrån olika perspektiv på hållbar utveckling, perspektiven som studeras är ekologisk modernisering, traditionell ekologi, miljörättviseperspektivet samt social hållbarhet. Resultatet av undersökningen visar att för att hållbar stadsutveckling ska vara ett resultat av nyliberal planering krävs att utvecklingen samtidigt bidrar till ekonomisk tillväxt alternativt stärker stadens konkurrenskraft.  Det innebär att nyliberal planering är lättare att förena med hållbar stadsutveckling såsom det förstås inom ekologisk modernisering men också att hållbar stadsutveckling såsom det förstås inom traditionell ekologi samt social hållbarhet åtminstone till viss del kan förenas med nyliberal planering. Utifrån ett miljörättviseperspektiv visar sig nyliberal planering vara svårare att förena med hållbar stadsutveckling. Resultatet visar också att nyliberal planering inte på ett fullvärdigt sätt kan bidra till en hållbar stadsutveckling. För att alla aspekter inom hållbar utveckling ska tillgodoses krävs något mer än nyliberal planering.

Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa uppfattningar och erfarenheter hos personal inom Socialtjänsten i Stockholms stad och Stockholms Stadsmission vid val av klienter till projektet Bostad först. Syftet var även att se om projektet kan ha påverkat synen på hemlösa personer med missbruksproblematik. Studien utgick från en hermeneutisk utgångspunkt som bygger på sex semistrukturerade intervjuer med personal, som arbetar med klientarbete. Det teoretiska perspektiv som valdes för att analysera resultatet var människovårdande organisationer och Lipskys teori Street-Level Bureaucracy. Resultatet visar på att personalen uppfattar att missbruksproblematik, psykisk problematik, individuella faktorer och de ökande krav som finns i samhället är orsaker till hemlöshet. Det urval som görs av klienter till Bostad först bygger på att klienten inte har tillgång till den vanliga bostadsmarknaden, ett aktivt missbruk och har haft många insatser från Socialtjänsten. Det framkom även hos personalen att de klienter som väljs ut är de som anses kunna lyckas i projektet. Inom de professionellas verksamhet kan en förändrad syn på hemlöshet ha skett, i och med att personer som bor i träningslägenheter får bo kvar vid återfall i missbruk.

I Stockholms innerskärgård, som sträcker sig från Mälarens utlopp i väster till Trälhavet i nordost, är miljögifter och eutrofiering två av de största vattenmiljöproblemen. Situationen har förbättrats i takt med reningsverkens antal och effektivitet men för att uppnå en ”god vattenstatus” krävs fortfarande återgärder. När det gäller effekten av föroreningar är det av stor vikt att känna koncentrationen då denna ofta är avgörande för hur stor påverkan blir. Genom att kvantifiera vattenutbytet mellan källa och recipient möjliggörs prediktion av miljögifters och andra intressanta ämnens koncentration. Syftet med detta examensarbete var att hitta den lämpligaste indelningen av innerskärgårdens fjärdar och med hjälp av dynamisk massbalansmodellering kvantifiera vattenutbytet mellan olika områden i Stockholms innerskärgård. Den konstruerade modellen har beräknat vattenutbytet för fyra sammankopplade bassänger med hjälp av massbalansen för salt (Knudsens relationer). Långa tidsserier av salinitetsdata ligger till grund för den genomförda indelningen av bassänger som skett utifrån skillnader i salthalt. Mätningarna av saliniteten är utförda under åren 1988-2007 i ett antal mätpunkter i Stockholms innerskärgård. I den använda metoden bestäms vilket inflöde av saltvatten som erfordras för att bibehålla den salinitet som uppmätts i vattenmassan givet storleken på sötvattentillförseln från Mälaren via Norrström. Vattenmassan i varje bassäng har delats in i yt- och djupvatten utifrån vågbasens läge för att ta hänsyn till de vertikala skillnaderna i salthalt. Omblandningen mellan de två vattenmassorna har skattats utifrån vattentemperaturdata. Resultaten visar att det sker stora interna utbyten av vatten mellan bassängerna som försvårar uttolkningen av det effektiva vattenutbytet. Den genomsnittliga uppehållstiden för respektive delbassängs ytvatten uppgår typiskt till 0,9, 2, 17 och 5 dygn. Den genomsnittliga uppehållstiden för hela vattenmassan i Stockholms innerskärgård har skattas till 28 dygn. För att bestämma den lämpligaste metoden för att erhålla vågbasens läge och undersöka hur fosfor flödar i ett system, likt det i Stockholms innerskärgård, har en modell för partikulärt fosfor i Kanholmsfjärden använts. Enligt modellen genomströmmas årligen ytvattnet i Kanholmsfjärdens av cirka 200 ton fosfor.

There is a growing trend in the world, where cities compete with each other by building similar attraction to enhance the tourism at the destination. This competition often results in the opposite where the cities lose their authenticity. Stockholm on the other hand does have the possibility to offer its visitors Stockholm’s archipelago, which is a unique natural phenomenon that cannot be replicated. Stockholm is the most popular tourist destination in Sweden. Currently Stockholm is missing a distinctive landmark, such as the Eiffel tower in Paris. In this paper the authors are answering the main question if Stockholm’s archipelago has the potential to function as such an icon or primary attraction for Stockholm. To answer the question the authors chose to collect information from both primary and secondary sources. The paper contains literary studies, a qualitative interview and quantitative field research. The main focus is to find out whether Stockholm’s archipelago can be a primary attraction for Stockholm without destroying the environment or risk the locals’ future at the destination. Furthermore the paper contains information about the EU- project Scandinavian Islands and its potential to increase the tourism in Stockholm’s archipelago. Sweden’s international image is also being studied. The results of the study reveal that Stockholm’s archipelago does have the potential to function as a primary attraction for Stockholm in the future while guaranteeing sustainable development at the destination. At this point the marketing concerning the archipelago is not fully developed. Furthermore, the accessibility to the islands is not developed as much as necessary to guarantee a successful tourism development. The EU – project Scandinavian Islands’ marketing regarding Stockholm’s archipelago can also be useful for Stockholm because of the geographical closeness of these two destinations. Sweden is relatively unknown in some parts of the world and the authors believe that a primary attraction in Stockholm could benefit Sweden’s international image. Because of time limitations the authors did not have the possibility to expand the research any further. Some suggestions for additional research could be to involve the tourists’ perspective in the marketing of Stockholm’s archipelago. It would also be interesting to study whether the archipelago has the potential to function as a primary attraction not only for Stockholm but for Sweden as a whole.

Denna uppsats avser att jämföra den infrastrukturella utvecklingen mellan Stockholms skärgård och de grekiska Kykladerna. Syftet är att undersöka hur viktig infrastrukturen, med fokus på transport, är för en destinations utveckling. Uppsatsen grundas på idén om att Stockholms skärgård inte lyckats utvecklats till en lika självklar destination som Kykladerna, trots den liknande geografiska strukturen. Vi satte oss in i ämnet genom att dels studera tidigare forskning och dels genom att utföra ett antal “elitintervjuer”. Respondenterna valdes ut för att bidra med ytterligare insikt och kunskap genom erfarenhet inom ämnet transport eller turismutveckling. I form av epoker skapades en tidslinje över destinationernas historiska utveckling inom infrastruktur och turism för att sedan jämföras med varandra. Dessutom tog vi upp ämnen som direkt berörde problemet så som lokalbefolkning på öarna samt ägandeförhållanden. Det övergripande resultatet som studien påvisar är att man måste förstå sambandet mellan turismindustrin och transportindustrin även hur dessa två länkas samman. Förutom detta problem finns även en rädsla för överexploatering av skärgården men som studien visar är relativt ogrundad. Studiens slutsats visar, genom att dra paralleller till Kykladerna, att en lösning på dessa problem är att koncentrera turismutvecklingen till ett mindre antal öar i skärgården. / This paper aims to compare the infrastructural development between Stockholm archipelago and the Greek Cyclades. The purpose is to investigate of what importance the infrastructure, focusing on transport, has for tourism development. This thesis is based on an idea that the Stockholm archipelago has not developed into an obvious tourism destination, which the Cyclades successfully has, despite the similar geographic structure. By studying previously conducted studies within the subject of our choice, we got an idea of what was of main importance and what we should focus on. To get more experience within the subject we conducted interviews with persons considered experts, so called “elite interviews”. To present the empirical material we created a timeline for each destination in the form of eras of important stages in the development. Later were compared the two destinations against one and another. A few subjects which were considered more relevant than others were also handled and discussed.  The main result of this study is that it is crucial for the link between tourism and transport to be understood when working with tourism development. Also, there is a fear of over-exploitation within the Stockholm archipelago, a fear which this study proves to be based on false grounds. Finally we conclude that the solution to these problems, by drawing a parallel with the Cyclades, will be to concentrate the tourism development within a smaller amount of island in the Stockholm archipelago.