Akademisk avhandling--Humanistiska fakulteten--Göteborgs Universitet, 1996. / Résumé en anglais. Bibliogr. p. 290-296.

Uppsatsens ämne kretsar kring plafonderna i Drottningens sommarrum i Stockholms Slott, utförda av Domenico Francia och Guillaume Thomas Rafael Taraval. På grund av avsaknad av samtida arkivmaterial från dess tillkomst, utgörs studiens främsta empiriska material av plafonderna själva, i egenskap av visuella källor. Syftet är att genomföra en receptionsestetisk analys av målningarna där de allegoriska programmen ställs i relation till frihetstidens politiska situation – i synnerhet kungligheternas roll i den konstitutionella monarkin. Således bygger det teoretiska perspektivet på Wolfgang Kemps receptionsestetiska begrepp: externa och interna faktorer, samt implicit betraktare. Men då Kemps syn på de externa faktorerna är något begränsad, kommer främst Peter Gillgrens adaption av begreppen att användas. Dispositionsmässigt består analysen av tre delar, där den förstnämnda fungerar kontextualiserande och redogör i korthet för frihetstidens politiska situation och regenternas roll diskuteras. Därefter följer två enskilda bildanalyser. En huvudfråga i forskningen om plafondernas program har rört huruvida de är allmänt hållna eller återspeglar faktiska inrikes- eller utrikespolitiska förhållanden. Undersökningens resultat visar på att plafonderna inte bara knyter an till den samtida politiken, utan kan även härledas till stormaktstidens praktverk Suecia Antiqua et Hodierna, vilket sammankopplar programmen med stormaktstidens retorik och politiska kultur, och visar att stormaktsambitionerna ännu ej var glömda, utan manifesteras – om än subtilt – även i frihetstidens inredningar i Stockholms Slott.

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar personer med livmoder. Endometriosvården ansesav många vara bristfällig. Patienter blir runtslussade och har svårt att få en tidig diagnos.Endometriosföreningen är en ideell förening som förutom att stötta drabbade patienter verkar för attpåverka beslutsfattare.Syftet med denna studie är att kartlägga Endometriosföreningens försök att påverkalandstingspolitiker i Stockholm. Studien, som är en fallstudie, ämnar att åskådliggöra hurEndometriosföreningen tar kontakt med landstingspolitiker och hur kontakten ter sig. Dettaanalyseras utifrån tre tematiker — Endometriosföreningens professionaliseringsgrad, hur kontaktenmellan Endometriosföreningen och landstingspolitiker ter sig samt vilka potentiella utmaningar somfinns för Endometriosföreningen. Resultatet utgår primärt ifrån tre telefonintervjuer och tvåmailintervjuer. En aktör från Endometriosföreningen och fyra politiker inkluderas. Materialet haranalyserats utifrån ”the constant comparative method”.I resultatet kan ses att Endometriosföreningen har vissa problem gällande första tematiken,professionaliseringsgrad. Kontakt mellan parterna finns men är högst sporadisk och kräver specifikafrågeställningar. Enskilda politikers intressen styr hur delaktig föreningen blir i den politiskakontexten. Vidare har flertalet utmaningar för föreningen utrönats, såsom fåtaliga medlemmar,bristfällig forskning om endometrios och att den politiska miljön styr föreningens arbete.

I Stockholms skärgård finns det över 30 000 fritidshus som utgör en del av landskapet. Det har tidigare visat sig att fritidsbebyggelse påverkar omkringliggande landskap och natur på flera olika sätt, exempelvis genom att orsaka vattenbrist, habitatförlust och föroreningsutsläpp. Även möjliga positiva aspekter när det kommer till fritishustometers påverkan på artrikedom har identifierats. Detta examensarbete undersöker fritidshusägares relationer till landskapet i Stockholms skärgård i syfte att se bakomliggande orsaker och tydliggöra denna centrala aktörs perspektiv på landskapspåverkan. Genom en kvalitativ intervjustudie konstateras att fritidshusägarna känner en stark koppling till naturlandskapet som är centralt för deras trivsel. Två olika sätt att använda landskapet identifieras, den ena mer estetiskt och betraktande, och den andra mer handgriplig och resursutnyttjande. Fritidshusägarna tycks ha en begränsad kunskap om deras egen påverkan på naturlandskapet, samtidigt som de besitter en önskan om att skydda naturen. Denna hänsyn för naturen tycks komma ifrån en syn på landskapet som en tillgång som höjer fritidsboendets kvalitet, snarare än att de ser ett egenvärde i naturen. / There are over 30 000 second homes, or holiday houses, in the archipelago outside Stockholm and they have become an integrated part of the landscape. Previous research has shown how the holiday houses affect the surrounding landscape i.e. through causing water shortage, loss of biodiversity and pollution. Also some positive aspects on biodiversity have been recorded due to holiday houses in the archipelago. This paper investigates the second home owners’ views towards the landscape in the Stockholm archipelago with the aim of highlighting underlying causes of the owner’s impacts on their surroundings. Through qualitative interviews it can be concluded that the participating respondents experience a strong connection to what they view as nature, and that the natural landscape is important for their comfort and wellbeing. Two different ways of using the surrounding landscape were identified; one more aesthetically and the other one more focused on utilization. The second home owners in the study seem to have a limited knowledge of their own impact, while at the same time possessing a wish to protect the nature. This concern for nature seems to spring from a view of the landscape as a resource that raises the value of the holiday house.

Idag reser människor allt mer och besöksnäringen växer i en snabb takt, framför allt gäller detta Sveriges storstäder där Stockholm går i täten. Besöksnäringen är en viktig näring som spänner över flera politik- och intresseområden, aktörerna är oftast många och inte sällan förenas offentlig sektor och det privata näringslivet i olika typer av konstellationer. Utanför Stockholms stad ligger Stockholms skärgård vilket kan ses som en unik men svårtillgänglig plats. För att få fler besökare till skärgården handlar det om att minimera och överbrygga geografiska avstånd. Syftet med denna studie är att undersöka tillgängligheten i Stockholms södra skärgård ur besöksnäringens perspektiv, vilka positiva effekter en tillgänglig skärgård skulle medföra samt vilka som har ansvaret för att göra den södra skärgården tillgänglig för besökare.   Utifrån en hermeneutisk inriktning och ett induktivt förhållningssätt har kvalitativa intervjuer genomförts. Den insamlade empirin har tillsammans med teorier som behandlar en destinations komponenter och attraktionskraft; samverkan, utveckling och planering; turistisk tillgänglighet samt betydelse av en tillgänglig destination analyserats. De huvudsakliga slutsatserna i denna studie är att arbetet kring tillgänglighet i Stockholms södra skärgård sker utifrån olika nivåer. Här framgår det att både privata och offentliga aktörer arbetar med att öka tillgängligheten på ett fysiskt och ett kommunikativt sätt för att skapa en öppen och tillgänglig skärgård för alla. En tillgänglig skärgård skulle gynna besöksnäringen och stärka attraktiviteten för Stockholmsregionen som besöksmål. En tillgänglig skärgård skulle även möjliggöra för ett större antal besökare vilket kan ge positiva effekter för stödjande samhälls-service och faciliteter. För att göra den södra skärgården tillgänglig för besökare står det klart att ansvaret ligger hos samtliga aktörer. Dock ses det som en problematik i att ingen har det övergripande ansvaret.

RUFS 2010 är en regionplan för Stockholmsregionen, men utgör även det regionala utvecklingsprogrammet (RUP). Inför planens fastställande 2010 upprättades en miljöbedömning för planen. Regionplanekontoret hade huvudansvaret för framtagandet av planen men miljöbedömningen gjordes av konsulter.   Syftet med denna studie är att beskriva och analysera processen för framtagandet av miljöbedömningen och interaktionen mellan olika aktörer. Studien baseras på intervjuer. Intervjuerna är gjorda med aktörer som deltagit i framtagandet av MKB för RUFS. Samtidigt har olika dokumentstudier kompletterat intervjuerna för att komplettera deras beskrivningar av processen. Avgränsningen av arbetet är från Länsstyrelsens beslut att upprätta en MKB för RUP/RUFS 2010 tills den vann laga kraft.   Miljöbedömningsprocessen följde en ganska traditionell uppbyggnad. Processen utfördes internt på konsultfirman och kommunicerades med beställare från Regionplanekontoret. De hade delat upp arbetet i olika delar och utgick från ett försök att forma de nationella miljömålen till övergripande bedömningsgrunder för att sedan göra miljöbedömningen. I Miljöbalken (MB), i Plan- och bygglagen (PBL) samt i Förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar finns reglerna för när en miljöbedömning krävs för planer och program. I RUFS 2010 var det den regionala utvecklingsplanen som formellt ledde till att en bedömning var nödvändig. Hade det enbart varit en regionplan hade det inte funnits ett krav på miljöbedömning. Att de två planerna var sammanslagna gjorde att processen blev komplicerad   Det var första gången en miljöbedömning gjordes av en regional plan i Sverige. Detta ledde i sin tur till att arbetet med miljöbedömningen var sökande, eftersom det inte fanns någon erfarenhet hur arbetet skulle läggas upp. Inledningsvis kan processen men miljöbedömningen beskrivas som karakteriseras av ett "trial and error" för de som deltog i processen, i att hitta en lämplig nivå och inriktning. Arbetet skedde också under tidspress. Miljöbedömningen hamnade därför alltid ett steg efter planarbetet, utan att en iterativ process skedde mellan arbetet med utarbetandet av planen och miljöbedömningen. Processen saknade delvis transparens. Arbetet med MKB för RUFS 2010 kan beskrivas som en lärandeprocess för inblandade aktörer.   Studien visar att det är viktigt att ta lärdom av detta inför nästa omgång av RUFS. De olika uppfattningarna bland aktörerna om vad en miljöbedömning är och hur den ska göras måste tidigt klargöras i arbetet. Miljöbedömningen kan inte upprättas för sent i processen. Att ta vara på lärdomarna från den här omgången kan göra att processen löper smidigare och att liknande problem i arbetet undviks.

Every plan and program decided on by an authority or municipality, where the environmental impact can be considerable, must be environmentally assessed according to Environmental Code, the Planning and Building Act (PBA) and the Regulation on Environmental Impact Assessment.The purpose of this study is to examine the Environmental Impact Assessment (EIA) for The Region Development Plan for the Stockholm Region, RUFS 2010. The plan was approved by at that time the Regional Planning Office (Regionplanekontoret), which procured the process by consultants. RUFS 2010 includes two merged plans ie. a regional Development Plan (RUP) and the Regional Spatial Plan for Stockholm. It was necessary to establish an environmental assessment of RUP, but not for the regional plan. The merge between the two plans made the process complicated. There was need to explore the process, because it has not previously been establish before in Sweden. The EIA process followed a fairly traditional structure. The process was conducted internally at the consulting and communicated with clients from Region Planning Office. The Region Planning Office had divided the work into separate parts and the work was based on an attempt to shape the national environmental goals to the overall criteria and then make the environmental assessment. The EIA had its focus on searching for information, and initially it was a bit of a "trial and error” process for the actors. Operators did not know how the work would be organized, and two consultants were involved to manage the process. The results of the study have been established through various interviews with the actors involved. It was clear that different stakeholders had different views regarding the process. In order to complement the interviews literature studies have been made. The study is based on research in the area of urban planning and work of EIA in different forms. A vulnerable time frame was difficult for the actors as well due to stated deadlines. By that time, the process was under time pressure. The EIA was shorthanded without an iterative process between the plan and environmental assessment. The most striking discovery in this essay was the lack of transparency between the actors. That made it difficult for the actors involved to find an appropriate level and direction. It was important to examine RUFS process, because it can be the basis for the next version of RUFS. The approach to the environmental assessment of RUFS is something that needs to be further discussed and clarified, before the commencement of the plan. There are basic questions that all stakeholders need to clear out and to make a common view on the process. It may enable the process to run smoothly and that similar problems are avoided.

Denna studie är en uppföljning på hur arbetet med vägledningen för kemikaliesmart förskola från Stockholms stad har fungerat. Syftet med detta var att ta reda på hur miljöförvaltningen iStockholms stad kan utöka sitt stöd till stadens förskolor inom detta arbete. Studiens metodinnefattade en enkätundersökning som skickades ut till alla förskolor inom Stockholms stad samttio semistrukturerade intervjuer med utvalda personer inom både kommunala och fristående verksamheter. Studiens resultat visar att Stockholms stads förskolor arbetar i hög utsträckning med åtgärderna i vägledningen vilket således tyder på att vägledningen har varit till hjälp för förskolorna. Studien visade dock även att det finns utmaningar i arbetet med att upprätthållamotivationen för kemikaliesmart förskola som avtagit under pandemiåren. Förskolorna beskriver till stor del liknande svårigheter med att hinna med att utbilda, öka kunskapen kring vilka material som är kemikaliesmarta att köpa in samt att få klarhet i hur ansvarsfördelningen ska se ut mellan förskolorna, byggentreprenörer och fastighetsägare. Det påvisades däremot signifikant skillnad mellan de kommunala och fristående förskolorna i huruvida de känner till vägledningen, arbetarmed åtgärderna, om de utfört stadens webbutbildning samt vid utförandet av fyra av de 23 åtgärderna. Studien har tydliggjort att kemikaliefrågan är något som måste aktualiseras hela tiden på förskolan och att det är och behöver ses som ett pågående arbete en aldrig blir aldrig klar med.Resultatet från denna studie visar att förskolorna svarat mycket bra på de fysiska utbildningarna ochsammankomsterna som miljöförvaltningen hade innan pandemitiden samt att det spelat stor roll för förskolornas motivation att hålla arbetet i gång. I studien beskrivs även att andra riktlinjer och uppdrag uppifrån har betydelse för hur högt frågan med kemikaliesmart förskola prioriteras.Sammanfattningsvis indikerar studien därmed att en av de viktigaste stödfunktionerna frånmiljöförvaltningen är de fysiska utbildningar och sammankomster som de utfört tidigare ochstudien betonar således vikten av att återuppta detta efter pandemin.

Begreppet lockpriser har på senare tid fått utstå hård kritik i media. På grund av detta har många fastighetsmäklare i Stockholms innerstad sedan augusti 2011, gemensamt gått över till prismodellen accepterat pris. Accepterat pris ska ge en indikation av vilket pris säljaren är beredd att sälja till, det angivna priset är dock ej bindande.   Detta är en rapport som är gjord för att jämföra hur mycket skillnaden mellan utgångspris och slutpris har varit före och efter införandet av accepterat pris. Vi har valt att geografiskt avgränsa oss endast till Stockholms innerstad där vi även har jämfört de olika delmarknaderna Kungsholmen, Södermalm, Vasastan och Östermalm med varandra.   Rapporten omfattas dels av en empirisk analys av utgångspriser och slutpriser i Stockholms innerstad, dels av intervjuer genomförda med berörda mäklare i områdena.   Med hjälp av den inhämtade prisstatistiken kan vi konstatera att införandet av accepterat pris har gjort att skillnaderna mellan utgångspris och slutpris minskat från 25,6 procent till 2,4 procent. En liten ökning mellan utgångspris och slutpris kan ses de senaste två månaderna, vilket beror på att utgångspriserna inte följt med prisutvecklingen.   Precis som en tidigare studie visat, är skillnaden betydligt mindre på Östermalm än i övriga Stockholms innerstad. Trots att kunder enligt mäklarkåren reagerat positivt på att differensen mellan utgångspris och slutpris minskat, visar våra intervjuer med mäklare att förtroendet för branschen inte har ökat.

Huruvida mäklare sätter utgångspriser som återspeglar en rimlig prissättning av bostaden eller inte har länge diskuterats. En stor budpremie är kostsamt för både individ och samhälle, något som tydliggörs när slutpriset kraftigt avviker från utgångspriset. Denna studie undersöker budpremiens utveckling över tid på bostadsrätter i Stockholms kommun år 2007 till 2015 och avser även undersöka om budpremien skiljer sig åt beroende på antalet rum och mellan inre och yttre Stockholms kommun. Studien omfattas av en kvantitativ dataanalys på data från Mäklarstatistik AB och resultatet presenteras i figurer och regressionstabeller. Huvudresultaten visar att ju färre antal rum en bostadsrätt har desto högre är den genomsnittliga budpremien och ju färre antal rum en bostadsrätt har desto fler procentenheter faller budpremien under åren 2011 och 2012 när accepterat pris införs. Dessa mönster stämmer för såväl inre som yttre Stockholms kommun. Detta tyder på att bostadsrätter med färre antal rum har systematiskt lägre utgångspriser.