Befolkningsökningen i Stockholmsregionen är för tillfället en av de snabbaste i Europa, vilket ställer höga krav på stadsplaneringen. En effekt av urbaniseringen är att det finns ett stort behov av nyproducerade bostäder. Kommunen Stockholms stad äger aktiebolaget AB Stockholmshem, ett allmännyttigt bostadsföretag som bygger och förvaltar bostäder i Stockholm. I enlighet med FN:s globala hållbarhetsmål hållbara städer och samhällen har Stockholms stad infört ett energikrav för nyproducerade bostäder som en del av sitt arbete för att bidra till en hållbar stadsutveckling. Kravet innebär att energianvändningen för nyproducerade flerbostadshus inte får överstiga 55 kWh/m2 och år. Stockholmshem arbetar för att försöka uppnå stadens energikrav, något som i dagsläget sällan uppnås. Detta examensarbete skrivs på uppdrag av Stockholmshem och syftar till att identifiera utvecklingsområden för att hjälpa dem att uppnå stadens energikrav. Studien har forskningsfrågan; Vilka utmaningar och utvecklingsområden finns hos Stockholmshem med att samla in, sprida, utveckla och använda kunskaper som är kopplade till energiförbrukning vid nyproduktion? För att besvara forskningsfrågan användes en tematisk analys med teman kopplade till begreppet Knowledge Management, KM. KM kan ses som ett verktyg som ämnar att identifiera hur en organisation arbetar med att samla in, sprida, utveckla samt använda kunskaper inom organisationen. Tre teman kopplade till KM identifierades för att kunna analysera datan och besvara studiens frågeställning. De tre teman som användes var; infrastruktur och tillgänglighet, ledningens stöd och vision samt organisationskultur och samsyn. Data som används i den tematiska analysen kommer från elva semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar på AB Stockholmshem.Från den tematiska analysen framkom ett flertal styrkor och några utvecklingsområden som är kopplade till KM. Kulturen att dela med sig av kunskaper kan ses som tillåtande inom företaget, men tillgängligheten kan förbättras. I nuläget beskrivs dokumenthanteringssystemet som krångligt och svåråtkomligt. Det framkom även att de kontroller som genomförs med syftet att undersöka och säkerställa energiförbrukningen behöver ses över. Antalet kontroller i genomförandefasen, standardisering av energiberäkningar och implementering av en ny mätplan kan ses som viktiga delar. De interna projekteringsanvisningarna kan anses vara Stockholmshems viktigaste verktyg för att ta vara på kunskap från tidigare projekt och medarbetare. Även om det finns en samsyn kring att energifrågan är viktig kan ledningen behöva ge tydligare direktiv om hur energifrågan ska prioriteras. Det är däremot viktigt att inte fokusera enbart på energifrågan, då det kan leda till högre ekonomiska kostnader och större miljöpåverkan. / The urbanisation in the Stockholm region is one of the fastest in Europe right now. The municipality Stockholm stad owns AB Stockholmshem, which is a public utility housing association that builds and manages buildings in Stockholm. In compliance with the UN:s sustainable development goal sustainable cities and societies has Stockholm stad introduced an energy efficiency demand when building new buildings as a part of their work toward a more sustainable city development. The demand for new apartment buildings is set so that the energy efficiency is not allowed to be greater than 55 kWh/m2 and year. Stockholmshem works in order to fulfill the demand, but today that rarely happens. This master thesis is an assignment from Stockholmshem that have been adapted according to guidelines for master thesis that exist for the Master of Science in Engineering and in Education at the KTH Royal Institute of Technology. The assignment aims to identify development areas that can help them achieve the energy efficiency demand in the future. The study has the research question; What challenges and development areas can be found in Stockholmshem regarding their work with collecting, spreading, developing, and using knowledge that is connected to energy efficiency in new apartment buildings? In order to answer the research question a thematic analysis was used, with themes connected to the term Knowledge Management, KM. KM can be seen as a tool that aims to identify how an organization works with collecting, spreading, developing and using knowledge within the organization. Three themes were identified that are connected to KM and were used in the analysis of the data in order to answer the research question. The three themes were infrastructure and accessibility, the management's support and vision and also organisational culture and consensus. The data used in the thematic analysis were collected through eleven semi structured interviews with employees at AB Stockholmshem. The thematic analysis with data from the interviews identified strengths and development areas connected to KM. The culture can be seen as allowing and good, but the accessibility can be improved. The document management system that is used today is described as difficult and hard to access. The interviews also lifted that the controls that are implemented to verify that the calculated energy efficiency becomes the actual value in the end needs to be reviewed. The number of controls in the building phase, standardization of energy calculations and implementation of a new measurement plan were lifted as important aspects. The projecting instructions could be seen as the most important tool for Stockholmshem when transferring knowledge from older projects and coworkers to new. Even if there is a consensus regarding the energy issue the management could give more clear guidelines regarding how the energy issue should be prioritized. But it is important to not only focus on the energy issue since that could lead to higher economic costs and greater environmental impact.

<p>Syftet med denna uppsats var dels att kartlägga vilken professionell hjälp våldsamma män kan få i Stockholms län samt hur dessa verksamheter förklarar problemet mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Undersökningen består delvis av webbaserad information samt sju halvstrukturerade intervjuer med verksamheter där alla var professionell utbildade i socialt arbete. Resultaten analyserades utifrån ett strukturellt, socialpsykologiskt och individuellt perspektiv. Andra teorier som har använts är de som handlar om relationsvåld och maktlöshet med olika orsaksförhållanden såsom samhällsrelaterade och våldsrelaterade. Även en samarbetsmodell, samt tidigare forskning användes vid analysen av resultaten. Resultaten av undersökningen visar att för att förklara och få en helhetssyn på fenomenet mäns våld mot kvinnor i nära relationer behövs flera teorier och perspektiv. Även ett samarbete mellan olika myndigheter och organisationer måste till för att på sikt minska våldet män utsätter kvinnor för i nära relationer. Detta för att trygga säkerheten för de våldsutsatta kvinnorna och deras barn samt för att dessa verksamheter ska få tag på de män som har detta våldsamma beteende. Detta är angeläget eftersom våld ärvs från generation till generation, när familjen är barnens livsmiljö blir också föräldrarna deras förebilder.</p>

Befolkningen i Stockholms län väntas öka med omkring 445 000 personer från år 2010 till år 2030. Det ställer krav på många samhällsfunktioner, däribland dricksvattenförsörjningen. Idag försörjs mer än 90 % av länets invånare med vatten från Mälaren. Vattenförsörjningen kommer behöva anpassas efter befolkningsutvecklingen, både för att producera tillräckliga dricksvattenvolymer och för en driftsäker leverans. Vid problem med den reguljära dricksvattenförsörjningen kan vattenleveranserna säkerställas genom tillgång till reservvatten-täkter. Redan idag (2014) är reservvattenförsörjningen i länet bristfällig och behöver utvecklas för att möta även det framtida vattenbehovet. Hur stora volymer reservvatten som behöver säkerställas, och till vilka områden, beror på vilka scenarier för driftsavbrott som ska kunna hanteras. Länets vattenresurser är geografiskt ojämnt fördelade och reservvatten-behovet är större i vissa delar av länet än i andra. Det innebär att för ett effektivt utnyttjande av de tillgängliga vattenresurserna krävs samordning mellan länets dricksvattenaktörer. Därför bör alternativ till hur reservvattenförsörjningen kan förbättras tas fram och utvärderas på regional nivå.   Syftet med examensarbetet var att studera scenarier och alternativ för reservvattenförsörjning i Stockholms län, framför allt genom en hållbarhetsanalys. Alternativen togs fram baserat på resultaten av tidigare studier av länets vattentillgångar. Fyra scenarier för avbrott i den reguljära vattenförsörjningen valdes ut. Med hänsyn till dessa och utifrån en uppskattning av vattenbehovet år 2030 identifierades två alternativ för reservvattenförsörjning, A och B, som kunde klara att ersätta hela vattenbehovet. Alternativen studerades med en hållbarhetsanalys, där de jämfördes med avseende på hållbarhetskriterier inom sex huvudkategorier: Hälsa och hygien, Miljö, Ekonomi, Sociokultur, Teknisk funktionalitet samt Grad av oberoende. Alternativen skiljde sig principiellt åt genom att systemalternativ A utnyttjade andra vattenresurser än Mälaren, medan systemalternativ B var fullständigt beroende av Mälaren.   Resultatet av hållbarhetsanalysen var att systemalternativ B är mer hållbart än system-alternativ A. Det beror framför allt på att systemalternativ B presterade bättre med avseende på de ekonomiska och miljömässiga kriterierna. Dock förutsattes i hållbarhetsanalysen att reservvattenlösningarna inte behövde vara oberoende av den ordinarie dricksvattentäkten (Mälaren). Om krav hade funnits på att reservvattenförsörjningen ska vara fullständigt oberoende av den reguljära vattentäkten skulle systemalternativ B inte uppfylla kravet. Om hållbarhetskategorin Grad av oberoende inte skulle ingått i analysen hade systemalternativ B blivit överlägset mer hållbart än systemalternativ A. Utifrån analysen kan konstateras att eventuella krav på reservvattenförsörjningens oberoende av den reguljära täkten behöver diskuteras i länet. Det är också intressant att diskutera om fördelarna med avseende på övriga hållbarhetsaspekter (förutom Grad av oberoende) överväger tillräckligt mycket hos system-alternativ B för att bortse från beroendet av Mälaren, även om det är olika delar av Mälaren som utnyttjas. / The population of Stockholm County will increase by approximately 445 000 people from 2010 until 2030. This makes demands on many societal services, including drinking water supply. Today more than 90 % of the Stockholm County inhabitants receive drinking water from Lake Mälaren. An adaption of the water supply to the population growth is necessary in order to produce enough water and to ensure reliable water supply. In case of problems in the regular water sources, water supply can be ensured by the use of backup water resources. Even today (2014), the backup water supply in the county is insufficient, and needs development in order to meet also the future water demand. The volumes of backup water needed, and their spatial distribution, depend on the scenarios for disruption of the regular supply to be handled. The water resources in the county are unevenly distributed and the need for backup water is greater in some parts of the county than in others. This means that in order to ensure an efficient use of the available water resources, coordination between the county’s different drinking water actors is necessary. Therefore, alternatives for improvements of the backup water supply should be developed and evaluated on a regional level.   The aim of the master’s thesis was to study scenarios and alternatives for backup water supply in Stockholm County, mainly by the use of sustainability analysis. The alternatives were developed based on results from earlier studies of the water recourses in the county. Four scenarios for disruption of the regular water supply were chosen. In regards to these scenarios and based on an estimation of the water need 2030, two alternatives for backup water supply were identified, systems alternative A and B. The alternatives were assessed by a sustainability analysis, where they were compared based on six main categories: Health and hygiene, Environment, Economy, Socio-culture, Technical robustness and Magnitude of independence. The alternatives were principally different in that systems alternative A included exclusively other water resources than Lake Mälaren, while systems alternative B was fully dependent on Lake Mälaren.   The result of the sustainability analysis was that systems alternative B is more sustainable than systems alternative A. This is mainly due to the fact that systems alternative B had a better performance in terms of the economic and environmental criteria. However, in the sustainability analysis it was assumed that the backup water systems did not have to be independent of the regular water source (Lake Mälaren). If there would have been a requirement of the backup water supply to be fully independent of the regular water supply, then systems alternative B would not have been qualified. If the sustainability category Magnitude of independence would not have been included in the analysis, then systems alternative B would have been far superior to systems alternative A. From the analysis it is clear that possible requirements of independency of the backup water supply from the regular water supply, need to be discussed in the Stockholm County. It is also interesting to discuss whether the advantages in terms of the other sustainability aspects (besides Magnitude of independence) are large enough for systems alternative B to motivate a disregard of the dependency of Lake Mälaren, which however uses different parts of Lake Mälaren.

Den här uppsatsen undersöker den kurdiska diasporan i Sverige, utifrån intervjuer med studenter vid Stockholms universitet som engagerar sig i den kurdiska diasporan genom medlemskap i kurdiska föreningar och genom online-nätverk. Syftet är att undersöka transnationella aktiviteter och gränsöverskridande relationer i diasporan utifrån en intressant väl avgränsad grupp och hur de förmedlar positiva och negativa implikationer, samt känslor utifrån Irakiska Kurdistan som referens. Frågeställningen och utgångspunkten för uppsatsen är: Hur förhåller sig studenter vid Stockholms universitet som engagerar sig i den kurdiska diasporan till Irakiska Kurdistan genom transnationella aktiviter och gränsöverskridande relationer? Metoden som används är semistrukturerade intervjuer, analyserade med diasporabegreppet som ett teoretiskt ramverk. Genom att se hur respondenterna förhåller sig till Irakiska Kurdistan genom aktiviteter och relationer undersöks den kurdiska diasporan. Studien redovisas med citat från intervjuerna och det framgår tydligt att det finns ett engagemang för Irakiska Kurdistan hos respondenterna. Resultatet visar att flera respondenter är medlemmar i kurdiska föreningar och alla respondenter är engagerade i den kurdiska diasporan via online-nätverk. Alla respondenter svarar att de följer politiska och ekonomiska händelser i området. Flera av respondenterna har röstat i Irakiska val, en transnationell aktivitet som visar ett starkt kollektivt engagemang och hur viktig relationen mellan Sverige och Irakiska Kurdistan är. Att Irakiska Kurdistan är viktigt för den Kurdiska diasporan i Sverige tydliggörs också genom resor till området och genom en uttryckt återvändarrörelse där människor flyttar till eller tillbaks. Det uttrycks även att Irakiska Kurdistan är en fristad för människor och en arena för kurdisk kultur. Kritik som framgår är relationerna till grannländerna som ett nödvändigt ont och kritik om korruption, något som bidragit till ökade klyftor i samhället. Den kurdiska flaggan som symbol behandlas utifrån respondenternas olika perspektiv. En respondent nämner drömmen om Kurdistan som ett arv. Tydligt för studiens resultat är att Irakiska Kurdistan utgör en referens där varje individ i diasporan upprättar sin egen kontext. Något som innefattar gränsöverskridande relationer, transnationella aktiviteter och en ständigt föränderlig identitet.

I denna uppsats undersöks Stockholms stads miljökommunikation. Undersökningen är uppdelad i tre huvudsakliga delområden, människan, natur och hållbarhet. Studien undersöker hur dessa konstrueras och kommuniceras i Stockholms stads miljöprogram 2016-2019. Metoden som använts för att analysera materialet är diskursanalys. Det teoretiska ramverket består av teorier kring mediers makt, konstruktionen av naturen och hållbarhet. Det empiriska materialet utgörs av Stockholms stads miljöprogram 2016-2019. Studien är avgränsad genom att brödtexten analyserats medan bilder och punktlisor uteslutits. Resultatet visar att naturen tillskrivs en stor betydelse och har ett ekonomiskt värde. En romantiserad bild ges av naturen, som en plats för återhämtning, hämta kraft ur och rekreation. Hållbarhet beskrivs som något som görs för människan snarare än för naturen. Människan tillskrivs en passiv roll, medan staden beskrivs som en aktiv beskyddare.

Det finns många jämställdhetsmål som planeringen idag ska jobba efter, såväl globala, nationella som kommunala. Likaså finns jämställdhetsmål som planeringen av fysiska miljön kan på ett indirekt sätt bidra till att uppnå. Bland annat finns idag både en viss ojämställdhet i individers rörelsemönster, i deltagandet i det offentliga rummet och i deltagandet i planeringsprocessen och beslutsfattande. I denna uppsats studeras hur samverkan mellan civilsamhälle och planering kan bidra med ny kunskap och nya perspektiv som kan användas för att främja jämställdhetsperspektivet i planeringen. Detta görs i en fallstudie av upprustningen av Husby Centrum. I samband med upprustningen av Husby Centrum har flertalet dialoger förts. Ett av de var projektet Praxagora, där kvinnor från civilsamhället bjöds in för att delta i fem workshops om vad ett jämställdhetsperspektiv i upprustningen av centrumet skulle innebära. Resultatet visar på att samverkan kan bidra med ny kunskap, både lokal kunskap som kan bidra till nya perspektiv i planeringen, men även ny generell kunskap för de som arbetar med planering. Samverkan påverkas bland annat av vilket förtroende som finns mellan civilsamhället och planeringen i området, hur väl kommunikationen mellan aktörerna fungerar samt hur resultatet från dialogen tas till vara på. / Urban planning today has several equality goals to work toward, both international, national as well as municipal. Among other things, there is both a certain inequality in individuals’ movement patterns, in participation in the public space as well as in participation in the planning process and decision making. This essay studies how collaboration between the civil society and the planners can contribute to new knowledge and new perspectives which then can be used to promote the gender equality perspective of the urban planning. This is conducted in a case study of the renovation of Husby Centrum. In connection to the renovation of Husby Centrum, several dialogs have been conducted, as well as project, Praxagora, where women from the civil society were invited to participate in five workshops on what gender perspective in the renovation of the center could mean. The results show that collaboration can contribute with new knowledge, both local knowledge that can contribute to new perspectives in the planning, but also general knowledge for the planners. Collaboration is affected, among other things, by the level of trust that exists between the civil society and the planning in the area, how well the communication between different participating actors work, as well as in which way the results are taken care of.

In 1911 Valfrid Palmgren founded the Children&apos;s Library of Stockholm, the very first in Sweden.She was a well-educated woman, who believed in social and educational equality for all.During a journey to the USA in 1907, she was deeply impressed by the public libraries, andshe put many of the public library ideas to use in the Children&apos;s Library of Stockholm. Palmgrenstrongly opposed to the Swedish libraries not allowing admission to children, since shefirmly believed that educating the people had to start with the children.Other reasons for opening a children&apos;s library were to give children an alternative to roamingthe streets, to give children a quiet place to read, to give an alternative to the cheap trashliterature that flooded the market and to teach the young ones how to extract information frombooks. Of great importance was that the library should be equal to all classes in society.In 1927 the children&apos;s library was taken over by the new public library of Stockholm.

The purpose of this master’s thesis is to study resource allocation among district libraries within Stockholm’s City Library (SSB) on three different occasions – 1996, 2001 and 2005 – and to examine whether there exist any inconsistency between the state of the allocation of resources and what might be considered reasonable. During the course of the study, it became apparent that some measurements are more relevant than others when determining whether the allocation of resources is reasonably fair. The most relevant ratio is the share of net cost per capita in relation to population and the population’s composition of children, youngsters and persons with foreign background as a result of relevant political governing documents giving priority to these three groups. The discerned pattern is that a majority of those libraries that over the years have functioned as superior or coordinated libraries have - in relation to their share of the population and regardless of the population’s composition - had a consistently higher share of resources. Those libraries participating in the district board attempt have had a higher share. A third group is a small number of branch libraries which when threatened with closure have been saved by local opinion mobilizing and which where subsequently awarded a nominally larger share of available resources. It would appear to be the case that some libraries within SSB have ended up in bad and good circles, respectively, in terms of resource allocation as was the case in Anna Rydén-Hamström’s study 2003 of libraries in the municipality of Uppsala. / Uppsatsnivå: D

The subject this thesis will investigate concerns the matter of how political ideologies exist within public libraries with a focus on the democratic ideal. Public libraries are part of the political system and we want to show how political ideologies take their shape in public libraries and the possible consequences of this. With the help of three major political ideologies, liberalism, conservatism and socialism we investigate how the democratic ideals of these ideologies are expressed in documents that describes activities the libraries will and have performed. In order to identify these ideologies we use discourses in cultural policy as a bridge between the investigated documents and the political ideologies. As an analytical tool we have developed a model that describes the relation between text, discourse and ideology which we use in our analysis. The results of our analysis shows that there is an imbalance concerning how much influence the different ideologies have over the activities in the public libraries, where we have seen that the liberal ideals have the upper hand. These results are similar to those of previous researchers and we think it is important for the public libraries to be aware of the influence political ideologies have over cultural policy, on all levels, in order to be an objective institution for the citizens in our society.

Arbetet fokuserar på hur min musikaliska röst förändras efter ny kunskap inom programmering av synthljud. Syftet är inte att lära mig allt om synthesizers, utan snarare identifiera vad jag behöver kunna för att på bästa sätt utnyttja kunskapen i mitt filmmusik-arbete och skapa mina egna ljud. I texten beskrivs denna process och mina tankar kring det hela. / <p>Till uppsatsen följer bilagor i form av ljudexempel på de syntljud som jag har programmerat för detta arbete.</p>