Studentkårerna i Sverige fick efter avskaffandet av kårobligatoriet (2010) helt nya förutsättningar att förhålla sig till när det gäller legitimitetsskapande. Stockholms universitets studentkår (SUS) har sett ett minskat valdeltagande och medlemsantal efter att avskaffandet, men SUS har trots detta fortsatt beviljats kårstatus. Vi har med bakgrund av detta genomfört en kvalitativ enfallstudie i syfte att analysera hur SUS skapar sin legitimitet. Vi har vidare sökt jämföra dessa resultat med generell legitimitetsteori för att potentiellt kunna påvisa en eventuell diskrepans mellan hur SUS skapar sin legitimitet i jämförelse med andra politiska organisationer. Vårt empiriska material bygger på intervjuer med nyckelpersoner. Detta material är först sammanfattat och sedan kategoriserat enligt en anpassning av generell legitimitetsteori, och det är utifrån denna kartläggning som har vi gjort vår analys och dragit slutsatser. Studien har sammanfattningsvis kommit fram till att den generella förståelsen för de officiella legitimitetskriterierna som krävs för kårstatus, måste utökas och kompletteras för att ge en mer rättvis bild av SUS legitimitetsskapande. Detta för att bättre återspegla den i viss mån tudelade legitimitet som SUS måste uppvisa mot sina studenter, respektive sitt lärosäte. En vidare tolkning av detta resultat har även gett oss belägg för att det finns en diskrepans mellan de legitimeringskriterier som SUS måste uppvisa, och de kriterier som anges i generell legitimitetsteori.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2004.

Voluntary organisations provided the first consumer guidance in Sweden. The government'sinterest in the question started during the second world war and has ever since increased.Since the 1970's the local authorities, with support from the community, have played animportant roll in consumer policy work. Due to the economic recession of recent years theappropriation to consumer guidance work has been cut down. The work has been rationalisedand libraries have more frequently been used to spread consumer information.In Stockholm the municipal has been responsible for local consumer information since the1940's. Co-operation with the library of Stockholm has occurred in different forms. Todaythe purpose with the co-operation is to rationalise the consumer guidance work and to makethe information more available to the inhabitants of Stockholm.

Denna uppsats behandlar beslutsprocesserna kopplade till avknoppningarna av de vårdcentraler och hemtjänster som skedde inom Stockholms läns landsting och Stockholms kommun mellan 2006 och 2008. Syftet är att undersöka hur och varför dessa genomfördes. Det empiriska material som granskats är värderingarna av de enskilda avknoppade verksamheterna, hanteringsordningarna och de politiska debatterna i landstings – och kommunfullmäktige. Dessa har analyserats utifrån Lennart Lundqvist processmodell och uppsatsen behandlar ämnet från initieringsfasen till efterkontrollfasen. Slutsatserna är att både landstinget och kommunen sålde sina verksamheter till priser långt under marknadspris men att detta var en förutsättning för att alliansen skulle kunna genomföra sina vallöften om ökat privat företagande inom vårdsektorn. De borgerliga partierna försökte skapa en vårdmarknad karakteriserad av personalägda vårdcentraler och hemtjänster. Hade de avknoppade verksamheterna sålts på marknaden är det troligt att personalen inte hade haft möjligheter att vinna en budgivning. Alltså valde majoriteterna i landstinget och kommunen att istället rikta erbjudanden till sina egna anställda.

Bostadsbristen i Stockholms län har under de senaste åren eskalerat och staden står inför en stor utmaning att tillföra bostäder till den snabbt växande befolkningen som dessutom ska eftersträva en hållbar stadsutveckling. Syftet med den här studien är att undersöka hur förtätning kan användas för att skapa ett mer hållbart bostadsbyggande i det nya bostadsområdet Väsjön i Sollentuna kommun. Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med kommunala tjänstemän har genomförts samt en analys av plan- och strategidokument för att undersöka om det finns finns förutsättningar för Väsjön att utvecklas ur ett hållbart perspektiv. Den dynamiska resursmodellen har använts som stöd för att analysera hur kommunen förtätar Väsjön med nybebyggelse genom att analysera de olika resurserna som ingår i hållbar utveckling. Resultatet visar att förtätning och nybebyggelse i Väsjön har stora förutsättningar för att bidra till en hållbar stadsutveckling eftersom flera positiva effekter återfinns i de sju olika resurserna. Det är framförallt de fysiska och ekonomiska resurserna som påverkas positivt till följd av den lokala infrastrukturen och servicen som nyttjas och utformas. Hållbar stadsutveckling tillsammans med förtätning är väldigt komplext men i Väsjön finns det stora potential för att uppnå en hållbar stad.

Självmord är ett fenomen som funnits under lång tid. I dagens läge är det ungefär 1,500 personer som begår självmord varje år i Sverige, av det totala antalet begås ca 350 av dessa inom Stockholms län. Denna studie syftar till att undersöka om det finns något statistiskt samband mellan strukturella faktorer och självmordstalen i Stockholms län och i så fall vilka faktorer som blir signifikanta. För att besvara dessa har Durkheims teori om självmord använts för att hitta relevant data. Resultatet presenteras med hjälp av en OLS-regression som visade att medelålders män är överrepresenterade i självmordsstatistiken, att arbetslöshet och högre psykiatribudget har samband med fler självmord, samt att högre ekonomisk tillväxt och antidepressiva läkemedel minskar antalet självmord. Men hjälp av teori och tidigare forskning analyseras resultaten, som visar att strukturella faktorer kan ha en påverkan på självmordstalen.

The purpose of this Master’s thesis is to examine and analyze the discourse concerning a new public library in Stockholm. The paper further discusses how this discourse corresponds with what is written about public libraries in a number of national and international documents. To do this I have utilized the discourse theory of Laclau and Mouffe. By using some of their instruments I have established the discourse around a number of keywords. I then use these keywords to see if and how they appear in the documents. My conclusion is that this discourse is concerned with the library as a center of knowledge and that the individual user is of particular interest. By comparing the discourse with what is sad in the documents I found many similarities. The documents portray the public library as a center of knowledge as well, but they also put forward there quality as a cultural center. Further the documents do not show the same interest in the individual user. Hence the discourse concerning the new public library in Stockholm points to a somewhat different view on the role of the public library. / Uppsatsnivå: D

<p>Den 1:a januari 2008 blev Lärarhögskolan i Stockholm, på grund av ett politiskt beslut, en del av Stockholms universitet. Högskoleverket har kritiserat Lärarhögskolan för bristande kvalitet och ett gemensamt lärosäte ansågs ge förbättrad kvalitet. Forskning har visat att det är mycket svårt att hantera den starkt negativa påverkan samgåenden kan ha på anställda, såsom personalomsättning, stress och sjukdom. Genom att förutse integrationsproblem och de anställdas reaktioner kan dock interventioner bidra till att minimera dess negativa inverkan. Syftet med intervjustudien var att hos respektive lärosäte undersöka attityder till och upplevelser kring samgåendet med avseende på kulturella och statusmässiga aspekter. Sju lärare intervjuades och data analyserades tematiskt. Resultatet visar att det finns upplevelser av kulturella och statusmässiga skillnader mellan lärosätena. Farhågor om kulturkrockar och förhoppningar om att kunna höja lärarutbildningens status och kraven på lärarstudenterna finns. Studiens resultat stöds av tidigare forskning kring de mänskliga aspekterna av samgåenden.</p>

<p>Kometprogrammet började utvecklas 2001 och är en svensk variant av nordamerikanska manualbaserade föräldraträningsprogram. Varianten Komet 12-18 år riktar sig till föräldrar med utagerande ungdomar med syftet att bryta negativa beteendemönster genom att ändra föräldrarnas förhållningssätt till sina barn. Grundtankarna är hämtade från inlärningsteori, beteendeanalys, prevention och kognitiv beteendeterapi och bygger på evidensbaserad forskning. Syftet med studien är att bidra till utvecklingen av Komet 12-18 år och tillgodose ungdomsperspektivet med resultat från ungdomsintervjuer och –enkäter. Frågeställningen är om ungdomarna själva upplever någon förändring i sina föräldrars beteende och i så fall vilken efter genomgånget program. Ledarnas och föräldrarnas åsikter om programmet sammanfattas utifrån en enkätundersökning. Antalet deltagare blev lägre än väntat. Komets övergripande mål, att minska bråk och förbättra kommunikationen hemma, uppfylldes enligt de medverkande ungdomarna i genomsnitt men ungdomarna uttryckte sig försiktigare än både ledare och föräldrar angående förbättringen. Hos dem där förändring skett uppfattades den positivt och ungdomarna uppskattade ansträngningen från föräldrarna som främst mammorna stod för.</p>

No description available.